Så ges säker vård och klirr i kassan

Sjukvården måste utveckla en säkerhetskultur precis som inom trafiken, flyget och kärnkraftsindustrin. Vi måste ha en gemensam nollvision för vårdskador och använda allas kunskap fullt ut och samarbeta, skriver bland andra Marita Tenggren, ordförande avdelning Västra Götaland, i en debattartikel i GP.

Säker vård! Självklart vill vi alla att det ska vara så. Varje år dör minst 3 000 människor till följd av skador som vården har förorsakat. Det är naturligtvis oacceptabelt.

Nästan vart tionde vårdtillfälle leder till en vårdskada. Sjukvården måste utveckla en säkerhetskultur precis som inom trafiken, flyget och kärnkraftsindustrin. Att samarbeta med andra ser vi som en självklarhet. Teamet kring patienten har alltid det yttersta ansvaret, men förutsättningarna skapar våra politiker och förvaltningschefer.

Nollvision!
Vi måste ha en gemensam nollvision för vårdskador. För att uppnå den måste vi riva mossiga hierarkier, använda allas kunskap fullt ut och samarbeta. Politiker har ett stort ansvar men och stora möjligheter att tillsammans med oss utveckla och forma framtidens sjukvård.

Högt tempo kommer vi förstås alltid att ha inom sjukvården. Och visst är vården en högriskverksamhet där det förekommer mänskliga misstag och behandlingar som gör att patienter dör.

Sju punkter för säker vård
Men vi måste arbeta systematiskt med säker vård för att göra allt som går för att undvika vårdskador:

  1. Checklistor ska höra till vardagen
  2. Vi måste ha schemalagd tid till reflektion och säkerhetsgenomgångar. Vi måste fundera dagligen tillsammans över vad som blev bra och vad som blev mindre bra under dagen
  3. Tillräcklig finansiering
  4. Effektiv resursanvändning
  5. Det måste finnas utrymme för rast, vila och återhämtning. Det gäller alla yrkesgrupper i vården
  6. En modern organisation med rätt kunskap, på rätt plats vid rätt tillfälle
  7. Sjukvården måste se patienter och närstående som en resurs och verkligen lyssna till vad de har att berätta


Om vi följer dessa punkter kommer rutinerna att hålla. Därmed görs betydligt färre misstag. Sjukvården blir en lärande organisation när det finns ett systematiskt förebyggande arbete med att upptäcka, granska och åtgärda brister.

Om vi arbetar tillsammans klarar vi utmaningen och är på god väg att förverkliga nollvisionen om undvikbara vårdskador.

Vår kunskap måste få användas fullt ut
Om Vårdförbundets fyra yrken får använda sin kunskap fullt ut blir vården säkrare, billigare och mer effektiv. För att ta några exempel så har det redan visat sig att vårdcoacher, det vill säga sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som lotsar patienter rätt direkt ger ökad livskvalitet, säkrare vård och sparar miljarder åt landstingen.

Om distriktssköterskor fick använda sin kunskap fullt ut skulle de kunna ta ett betydande ansvar inom primärvården vid bedömning av öroninflammationer, urinvägsinfektioner och för uppföljning av exempelvis diabetes. För att motverka antibiotikaresistens följer distriktssköterskan sjukdomsförloppet med återbesök. Läkaren kallas in med sin specialistkunskap när så behövs.

Detta sätt att arbeta ökar tillgängligheten. När reumatiker vid vartannat besök fick träffa sjuksköterska istället för läkare tyckte de att besöken gav behandlingen ett mervärde.

75 procent av alla diagnoser bygger på resultat som biomedicinska analytiker tagit fram. När biomedicinska analytiker exempelvis tar över utskärning av material för diagnostik av olika cancersjukdomar från läkare sker detta med en högre noggrannhet och kvalitet. Patienterna får en säkrare diagnos och fler överlever.

Vårdförbundets sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor är avgörande kuggar, som står för kunskap, trygghet och säker vård.

Marita Tenggren, leg. sjuksköterska avdelningsordförande
Anki Ahlgren, leg. barnmorska styrelseledamot
Elisabeth Flygare, leg. sjuksköterska förtroendevald
Vårdförbundet avdelning Västra Götaland