Så botar vi bristen på biomedicinska analytiker

Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) behöver cirka 180 000 personer rekryteras till vård- och omsorgssektorn fram till 2019. Bristen på till exempel biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor är redan mycket stor. Det krävs kraftfulla insatser för att vända trenden och för att få fler unga att välja dessa yrken.

Har du lämnat blod? Gjort ett cellprov? Tagit bort ett födelsemärke? Lämnat ett prov i halsen för odling? Då har ditt prov hanterats och analyserats av en biomedicinsk analytiker.

I samband med den internationella yrkesdagen för biomedicinska analytiker den 15 april vill vi lyfta fram detta livsviktiga yrke.

Behovet av biomedicinska analytiker är stort. SCB:s framtidsprognos visar att det kommer att saknas 7 500 biomedicinska analytiker och 30 000 sjuksköterskor år 2030. Det är de yrken med akademisk utbildning där bristen blir allra störst i Sverige. Yrken som påverkar hela befolkningen från det vi föds och genom hela livet.

Biomedicinska analytiker ansvarar för en mängd olika undersöknings- och analysmetoder. De flesta arbetar inom vården, där de tar ansvar för att prover analyseras korrekt. Biomedicinska analytikers resultat står för 75 procent av de underlag som krävs för att ta ställning till rätt diagnos och behandling.

Biomedicinska analytiker gör också analyser och bedömningar som ligger till grund för samhällets planering för epidemier och pandemier. De har en yrkeslegitimation med samhällsansvar, vilket betyder att de garanterar patientsäkerheten.

I Sacos senaste studie om livslön jämförs högskoleutbildningar med arbete direkt efter gymnasiet. Den genomsnittlige akademikern går 7 procent plus ekonomiskt under sitt yrkesliv jämfört med den som bara har gymnasieutbildning. Men så ser det inte ut för alla. En biomedicinsk analytiker tjänar aldrig in sin minst treåriga akademiska utbildning.

Genomsnittlig livslön för en biomedicinsk analytiker är ungefär tre procent lägre än genomsnittet för den som enbart har samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning. Som jämförelse kan nämnas att en läkare tjänar in sin utbildning vid 32 års ålder.

Arbetsgivare har olika lösningar för att hantera bristen på biomedicinska analytiker. Istället för att höja lönerna och göra biomedicinska analytikeryrket mer attraktivt anställer man fler undersköterskor eller personer som har "motsvarande utbildning" som biomedicinska analytiker. Hur ofta anställs någon med motsvarande utbildning som läkare, advokat eller revisor?

Ett måste i vårdpolitiken är att säkra kompetensförsörjningen. Bristen på biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och specialistsjuksköterskor är stor. För att säkra kompetensförsörjningen måste man skapa möjligheter för en jämställd livslön genom en tydlig löneutveckling under arbetslivet.

Vårdförbundet arbetar tillsammans med yrkesorganisationen för biomedicinska analytiker (IBL) för nationellt reglerad specialistutbildning och en modell för akademisk specialistutbildning för biomedicinska analytiker.

Med nya, tydliga karriärvägar som möjliggör en bra löneutveckling kan biomedicinska analytikeryrket bli precis så attraktivt som det förtjänar att vara och människor i Sverige kan fortsätta förlita sig på att deras prover hanteras och analyseras med största möjliga säkerhet, kvalitet och kunskap.

 

Sineva Ribeiro, specialistsjuksköterska i kirurgi, ordförande Vårdförbundet