Replik till Michael Storåker, Dagens Industri

I DI (20160519) skriver Michael Storåkers en krönika med rubriken ”Det sjuka i vården”. Den är både missvisande och full med faktafel. Det är mycket olyckligt när vi verkligen behöver diskutera svensk hälso- och sjukvård och professionernas förutsättningar att bedriva en god och säker vård, för att patienterna ska känna sig trygga.

Läkarförbundet och Vårdförbundet motsätter sig kraftigt alla felaktiga påstående som Michael Storåker gör. Michael tar upp flera svepande påstående om att Läkarförbundet tillsammans med läkarna är ute efter att: maximera läkarnas inkomster genom att till exempel arbeta som uthyrd läkare i eget bolag, att skatteplanera, att fokusera på att prioritera ingångslöner, att ta ut all intjänad kompensation för arbetad och bunden tid i ledighet, för att inte stå upp för att erfarenhet och skicklighet ska premieras i lönehänseende samt inte minst, att måla upp en bild av läkare som inte bryr sig om de sjuka utan bara tänker på sina egna intressen.

Även Vårdförbundet får ta emot osaklig kritik. Vårdförbundet arbetar aktivt för att få fler specialistsjuksköterskor eftersom bristen är stor. Vi har till och med skapat en modell för Akademisk specialisttjänstgöring. Förbundet arbetar för att erfaren personal ska värderas högre och har dessutom avtal om det. Vi måste också få en hälsosam arbetsmiljö med goda villkor så att sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor stannar kvar och utvecklar vården.

Här reder vi ut några faktafel som förekommer i krönikan:

  • Det är en bråkdel av läkarkåren som arbetar som uthyrda läkare i egna bolag. I de fall man valt att göra det beror detta ofta på att läkarna kommer från arbetsplatser med dålig bemanning och dålig arbetsmiljö. Det leder till en orimlig situation där läkaren inte längre kan ta ansvar för patientsäkerheten.
  • Det finns inga ingångslöner för läkare eller sjuksköterskor utan lönesättningen är individuell och differentierad och görs upp mellan chef och medarbetare. De sista ingångslönerna för specialiserade läkare togs bort i mitten av 1990-talet.
  • Läkare och sjuksköterskor är schemalagda veckan och dygnets alla timmar och för arbete på kvällar, nätter och helger utgår ersättning som får tas ut i ledig tid och/eller kontant ersättning. Det är arbetsgivaren som bestämmer hur kompensationen får tas ut.
  • Läkarförbundets egna undersökningar visar att den genomsnittliga fördelningen i tid och pengar beror på hur arbetsintensivt arbetet är på natten. Den som arbetar mycket under natten måste återhämta sig dagen efter, vilket också är i överensstämmelse med gällande skyddslagstiftning.
  • Sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor arbetar dygnets alla timmar, årets alla dagar. Vårdförbundet arbetar nu intensivt för att vila och återhämtning ska ingå i nattarbetstiden.
  • Erfarenhet och skicklighet är det som ska premieras i lönehänseende och det har vi gjort centralt och lokalt alltsedan lönesättningen blev lokal.

Vi håller med Michael Storåker om att det ska löna sig att ta ansvar och att vara chef inom vården. Vi arbetar även aktivt med att erfarenhet och skicklighet ska premieras i lönesättningen.

Det är fult att med svepande formuleringar, utan underbyggda fakta, anklaga läkarkåren för att vara ute efter egen vinning och för att strunta i de sjuka, "att inte bota sjuka och lindra deras plågor".

Vi tar gärna debatten om svensk hälso- och sjukvård, men den ska utgå från underbyggda påstående, med rätt faktaunderlag och utan svepande formuleringar. Först då kan vi få en konstruktiv debatt.

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges Läkarförbund
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet