Pressat i vården under hela året, inte bara sommaren

”Vi som arbetar ute i vården vittnar återkommande om en alltmer pressad situation som pågår inte bara under sommaren, utan under hela året”, skriver Lotta Dickman i en replik på SVT Opinion riktad till Hans Karlsson, SKL.

I sin debattartikel på SVT Opinion den 20 juli refererar Hans Karlsson, chef för vård och omsorg på SKL, till fem rapporter och undersökningar vars syften och frågeställningar har ett helt annat fokus än det jag åberopar.

Han stöder sin bedömning på ett bifynd i en av rapporterna som täcker perioden januari 2013 till juni 2014. En period som täcker en hel och en tredjedels semesterperiod. Bifyndet tar heller inte hänsyn till antal tillgängliga vårdplatser vid varje tidpunkt.

Hans Karlsson skriver också att "den svenska patientsäkerheten hotas inte av att sjuksköterskor och andra vårdmedarbetare får en välförtjänt semestervila." Det är inget jag har påstått.
Jag påpekar det faktum att före årets semestrar och vanligtvis ofarliga vårdplatsstängningar var redan 1100 vårdplatser stängda och att det är 300 fler än det antal som var stängda under Vårdförbundets strejk 2008 och som då bedömdes som samhällsfarligt.

Vidare skriver Hans Karlsson: "SKL anser att den nuvarande situationen är besvärlig och arbetar därför tillsammans med andra aktörer med att analysera läget och föreslå förbättringar".

I april 2014 publicerades en studie i American Economic Journal som visar att "sönderbruten teamfunktion, som beror på att erfarna sjuksköterskor slutar, att personal nyanställs och att man använder sig av bemanningssjuksköterskor, är förknippad med signifikant försämring i produktivitet bortom den som kan tillskrivas enbart förändring i sjuksköterskors skicklighet och erfarenhet".

Samma studie visar att ju mer utbildning sjuksköterskor har och ju mer erfarenhet de har kopplat till den avdelning de jobbar på, desto bättre blir vårdresultatet och -kvaliteten. Dagens tillstånd i svensk sjukvård där personal ofta byter jobb dränerar avdelningar på erfarenhet.
Addera det faktum att bemanningssjuksköterskor ersätter, istället för fast personal, och resultatet blir både försämrad vårdkvalitet och ökade kostnader.

Sjuksköterskebrist och platsbrist har inget med sjuksköterskeutbildningen att göra.
Det är ingen utbildnings uppgift att förbereda studenter på ren resursbrist och usel företagsledning. Akademiseringen av svensk sjuksköterskeutbildning är inte ett problem.

I maj 2014 publicerade tidningen The Lancet en studie som baseras på utskrivningsdata från 422 730 patienter på 300 sjukhus i nio europeiska länder. Den visar, kort sammanfattat, att på sjukhus där 60 procent av sjuksköterskorna hade kandidatexamen och vårdade i genomsnitt sex patienter var dödligheten nästan 30 procent lägre än på sjukhus där bara en tredjedel av sjuksköterskorna hade kandidatexamen och vårdade i genomsnitt åtta patienter.

Gällande att "rätt person ska göra rätt saker" kan jag upplysa Hans Karlsson om att sjuksköterskor ägnar sig åt omvårdnad och verkställande av medicinska ordinationer av många olika slag. Inte åt sociologi, farmakologi, fysioterapi, städning eller mathantering. En del uppgifter som sekreterare skulle göra bättre förekommer, viss vårdadministration ingår i omvårdnad och samordning är en oerhört central del i sjuksköterskans arbete.

Vi är spindeln i nätet som förutom våra egna specifika uppgifter "syr ihop" alla olika gruppers arbetsinsatser. Vi serverar ibland mat till våra patienter, då det är ett utmärkt tillfälle att bedöma vakenhetsgrad, viss neurologi, hudfärg, andningsmönster med mera.

Är det något som sjuksköterskor värnar om och arbetar med så är det patientsäkerhet. Vi som arbetar ute i vården vittnar återkommande om en alltmer pressad situation som pågår inte bara under sommaren, utan under hela året.

Svensk patientsäkerhet är inte bara hotad. Faktum är att den brister i sådan omfattning att människor skadas och dör.

Lotta Dickman, sjuksköterska.