Personcentrerad vård billigare och effektivare

Vårdförbundet välkomnar att regeringen nu kallar till en nationell samling för att säkra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Men för att lösa krisen i vården krävs ett större grepp. Vi vill gå ett steg längre och införa personcentrerad vård.

Nyligen kunde vi läsa om Åke Söderlind, 90 år, som fick träffa 66 olika läkare på 16 månader. Åke åkte in och ut på vårdcentralen, olika akutmottagningar och specialistmottagningar med sin onda mage. Han har förvisso gjort många olika undersökningar men ingen har haft tid att se till helheten.

Han är nöjd med det fina bemötande och den omvårdnad han fått av alla sjuksköterskor han träffat, men det här är naturligtvis helt oacceptabelt. Med personcentrerad vård hade Åke sluppit alla turer.

Personcentrerad vård innebär en övergång från dagens modell där patienten är det passiva målet för en medicinsk behandling, till att personen ges möjlighet att vara aktiv i planering och genomförande av den egna vården. Genom att lägga gott om tid på samtal mellan personen och läkaren eller sjuksköterskan, där också en hälsoplan skapas, sparas mycket tid i den fortsatta behandlingen.

I den personcentrerade vården ingår både patienten och vårdens alla professioner i ett team. Ett personcentrerat förhållningssätt kan tillämpas överallt och hela tiden. I förlossningsvården, på laboratoriet, i det korta mötet på röntgenavdelningen, i ambulansen, i primärvården och hos den äldre på särskilt boende.

För Åke hade en personcentrerad vård gjort stor skillnad. Ett vårdteam hade utsetts för Åke och tillsammans med honom hade en personlig plan upprättats för hans vård. Åke hade också erbjudits en fast vårdkontakt som han kunnat vända sig till och som skulle ansvara för att vården blev sammanhållen.

Inte det mest optimala

New Public Management, NPM, som länge varit rådande i vården, inspireras av olika managementfilosofier, bland annat Lean-modellen som japanerna utarbetade för effektivisering av Toyotas bilfabriker. Det kanske inte är det mest optimala för hälso- och sjukvården och är kanske inte synonymt med en god, säker och effektiv vård?

Den psykiska ohälsan hos vårdpersonal på grund av stress utan möjlighet till återhämtning ökar. Så kallad samvetsstress, det vill säga känslan efter arbetsdagens slut att hen hade kunnat göra mer för patienterna, ökar också. Ny forskning från Ersta sjukhus visar att sjuksköterskor och läkare med utmattningssyndrom fördubblats mellan åren 2012 och 2013.

Vi ser också hur bristen på specialistsjuksköterskor i Sverige gör att vårdplatser hålls stängda och operationer skjuts upp. Hälso- och sjukvården måste bli en attraktiv arbetsplats som får personal att stanna kvar och vilja utveckla både den egna kompetensen och verksamheten. Personcentrerad vård är bra även för personalen eftersom den tar tillvara allas kunskap och kompetens på ett bättre sätt.

Måste bli del av regeringens strategi

För att få flera specialistsjuksköterskor måste Akademisk specialisttjänstgöring, AST, bli en del av regeringens nationella strategi för kompetensförsörjningen. Specialistsjuksköterskor är en nyckelgrupp i det förebyggande hälsoarbetet, exempelvis distriktssköterskor i primärvård, barnsjuksköterskor på barnavårdscentraler och skolsköterskor i skolan samt ett måste i teamen inom akutsjukvården.

I en studie vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) gav ett personcentrerat arbetssätt följande resultat i vården av äldre patienter som råkat ut för höftledsfraktur:

  • En tydligt förbättrad smärtlindring jämfört med kontrollgruppen.
  • En signifikant minskning av trycksår eller annan medicinsk komplikation jämfört med traditionell vård.
  • En halvering av antal vårddagar jämfört med den traditionella vården.
  • En 40-procentig minskning av vårdkostnader jämfört med den traditionella vården.

Det stora flertalet patienter med långvarig sjukdom eller multisjuka som behöver vården allra mest och borde prioriteras, skulle få fungerande behandlings- och vårdplaner.

Tre punkter för bättre sjukvård

Vårdförbundets förslag för att införa ett personcentrerat arbetssätt:

  • Kommuner och landsting måste ta fram en plan för införande av personcentrerad vård. Personcentrerad vård är idag bara ett av flertalet prioriterade mål för hälso- och sjukvården. Genom en plan blir prioriteringen tydlig och uppföljning möjlig.
  • Patienter och patientföreträdare måste involveras i vårdens utveckling. Patientrepresentanter i beslutsfattande grupper på alla nivåer kan ge nya perspektiv och driva på utvecklingen mot en personcentrerad vård.
  • Styrsystem och ersättningsmodeller måste utvecklas för att stödja personcentrerad vård. Vårdens ledarskap behöver ha kunskap om personcentrerad vård, avsätta tid för förändringsarbete, sätta mål och efterfråga resultat.

Personcentrerad vård ger förbättrad hälsa och nöjdare patienter, är mer effektiv och sparar på våra gemensamma resurser. Dessutom är det mer tillfredställande för personalen som får arbeta utifrån sin yrkesetik, forskning och beprövad erfarenhet. Vi förutsätter att regeringen tar fasta på de goda forskningsresultat som redan finns och verkar för personcentrerad vård.

 

Sineva Ribeiro, Ordförande för 113 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor i Vårdförbundet.