Okunskap om endometrios leder till att vården sviker kvinnor

Endometrios kan vara en oerhört smärtsam sjukdom och drabbar var tionde kvinna. Trots det får den inte tillräckligt utrymme inom vården. Enligt en ny utvärdering från Socialstyrelsen behöver sjukvårdspersonal utbildas i endometrios. Detta behöver dock sättas i tvingande pränt.

Mars månad är "Endometriosis awareness month" och därför vill vi rikta fokus på denna folksjukdom som skapar ett stort lidande för väldigt många kvinnor i Sverige.

Endometrios innebär att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern; ibland med allvarliga komplikationer och svåra smärttillstånd som följd. Sjukdomen finns i hela världen. Man räknar med att ungefär var tionde flicka eller kvinna, som har mens, är drabbade med varierande grad av besvär och smärta. I Sverige finns 250 000 kvinnor och flickor som lider av endometrios. Obehandlad kan sjukdomen leda till svårigheter att bli gravid. Fördröjning av diagnosen är vanlig och många drabbade har svårt att få adekvat hjälp.

Lång tid att få hjälp

En patient berättar att det kan vara svårt att ha ett heltidsjobb eller att orka studera på heltid. Varje månad hackas upp av svåra smärtor vid menstruation eller ägglossning. Då kan man behöva ligga i sängen eller stå i en varm dusch och försöka hantera smärtan. Det händer att man svimmar. För många tar det lång tid att få rätt hjälp. Det är heller inte så muntert att få veta att det inte finns någon egentlig bot utan att det handlar om att lindra. För vissa fungerar det med hormoner, för andra med operation. De flesta behöver receptbelagda eller receptfria smärtstillande läkemedel. Sjukdomen kan också gå i skov och endometriosen kan vara värre i perioder. Livet blir begränsat.

Socialstyrelsen bedömer att vården kan förbättras för dem som har endometrios. Det kan bland annat ske genom att erbjuda fortbildning till personal inom fertilitetsvård, primärvård, ungdomsmottagningar och elevhälsa. I de nya Nationella riktlinjer för vård vid endometrios lyfter man fram att hälso- och sjukvårdspersonal generellt behöver ökad kunskap om endometrios - så att symtomen på sjukdomen inte normaliseras - och fler kan få behandling vid tidiga symtom. Det minskar risken för allvarliga medicinska komplikationer och svår smärta i framtiden.

Den enkät som Socialstyrelsen i samband med utvärderingen skickade till vårdcentraler, ungdomsmottagningar och elevhälsan visar att möjligheten till fortbildning varierar för personal som kommer i kontakt med flickor och kvinnor med misstänkt eller bekräftad endometrios. Generellt sett har verksamheterna i begränsad utsträckning deltagit i fortbildning. Däremot finns det en tydlig önskan att få ytterligare fortbildning. Endast 15 procent av de svarande vårdcentralerna uppger att vårdpersonalen vid deras mottagning deltagit i fortbildning kring endometrios de senaste tre åren.

Uppdaterad kunskap

Knappt hälften svarar ja på frågan om vårdpersonalen skulle behöva ytterligare fortbildning med motiveringen att sjukdomen är bortglömd och att symptomen kan vara diffusa. Enligt de nationella riktlinjerna är vårdcentraler, ungdomsmottagningar och elevhälsan viktiga i endometriosvården och därför är det avgörande med uppdaterad kunskap hos professionerna som kommer i kontakt med flickor eller kvinnor som kan vara drabbade.

Läkarförbundets rekommendation att varje läkare ska kunna avsätta minst tio dagar per år för extern fortbildning. En av fyra specialistläkare anger att de har en kvart eller mindre intern fortbildning i veckan och var sjätte specialistläkare har ingen intern fortbildning alls, vilket är mycket oroväckande.

I dag finns det märkligt nog inget regelverk som säkerställer fortbildning för professionerna, vilket leder till att arbetsgivare idag inte tar sitt ansvar. För att tydliggöra deras och varje arbetstagares ansvar krävs en nationell reglering av hälso- och sjukvårdspersonals fortbildning i form av en föreskrift. En sådan finns i de flesta andra EU-länder. Att ett sådant regelverk kommer på plats är regeringens ansvar. Den svaga reglering som finns i Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete har gång på gång visat sig otillräcklig för att säkerställa fortbildning.

Vård på lika villkor

Lagen föreskriver att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vi anser att det är omöjligt att nå målet om en effektiv, patientsäker och jämlik vård om inte alla läkare, sjuksköterskor och barnmorskor har goda möjligheter till kontinuerlig fortbildning. Lena Hallengren, när tänker regeringen ta sitt ansvar för att ge hälso- och sjukvården förutsättningar att erbjuda en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen?

 

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

Sofia Rydgren Stale, ordförande utbildnings- och forskningsrådet och andre vice ordförande Sveriges läkarförbund

Emelie Hultberg, gynekolog och ordförande Västra Götalands läkarförening

Eva Uustal, ordförande Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi

Marina Tuutma, ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen

Eva Nordlund, ordförande Svenska Barnmorskeförbundet

Ami Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförening

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet

Kristina Gemzell Danielsson, professor obstetrik och gynekologi Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, chef för WHO center

Christina Liffner, ordförande Endometriosföreningen, Sverige

 

Läs artikeln i Göteborgs Posten.