Nyutbildade sjuksköterskor kräver minst 24 000 kronor

Våra yrkesgrupper ger människor högre livskvalitet och sänker vårdens kostnader. Högre löner och bättre villkor borde vara en självklarhet, skriver Eva Nowak, Jane Stegring och Gunilla George från Vårdförbundet avdelning Stockholm i en debattartikel på Newsmill.

Storstäder växer. Stockholms län växer så det knakar. Hundra nya invånare varje dag. Det blir 36 500 fler människor om året. Nyligen kom Statistiska Centralbyråns, SCB:s framtidsprognos som visar att det saknas 30 000 sjuksköterskor och 7 500 biomedicinska analytiker år 2030. Det är de yrken med akademisk utbildning där bristen blir allra störst i Sverige. Yrken som påverkar hela befolkningen från det vi föds tills det är dags att värdigt få ta adjö.

Stora pensionsavgångar, bristande intresse för utbildningarna och ökade behov är några förklaringar. Men arbetsgivare gör allt för att hålla lönerna nere och försöker lösa vårdkrisen inför sommaren med att anställa nyutbildade sjuksköterskor till så låga löner som möjligt.

Samtidigt redovisar landstingsrådet Filippa Reinfeldt (M) det lyckade projektet med Vårdcoacher under rubriken: "Vårdcoacher sparar miljarder". Hon har inspirerats av Vårdförbundets tio år gamla idé om vårdlotsar. Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor lotsar eller om man så vill coachar patienter till rätt vård. Framförallt avlastas akutmottagningar. Människor lider mindre och får högre livskvalitet när de får rätt vård direkt. En procent av alla patienter i exempelvis Stockholms län står för 30 procent av vårdkostnaderna. Med sjuksköterskor som lotsar rätt sjönk kostnaden med 57 procent.

I Vårdförbundets avtal med Sveriges kommuner och landsting, SKL, står det klart och tydligt att lönen ska motsvara det våra medlemmar bidrar med till vården. Lönesättningen är individuell. Våra sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor gör allt för att människor ska möta rätt kunskap genom hela livet. Våra yrkesgrupper sänker också vårdens kostnader.

Varför är det aldrig tal om att använda det ökade ekonomiska utrymmet vi skapar till att höja lönerna och införa betald specialistutbildning för våra livsviktiga grupper? En studie från Uppsala universitet där ungdomar fick avkodade beskrivningar av sjuksköterske- och ingenjörsyrken visar att både killar och tjejer i gymnasiet gärna väljer sjuksköterskeyrket. Men när killarna sedan fick se att det var sjuksköterska de valde och vilken status, lön och otydliga karriärvägar de har väljer de bort yrket.

92 procent av sjuksköterskorna är kvinnor. Åtta procent är män. Högskoleverket, HSV har beräknat att ökningen av andelen män är minimal, tre procentenheter till år 2020. "På sjuksköterskeutbildningen – den till studerandeantalet överlägset största medellånga utbildningen – har det absolut inte hänt någonting med könsfördelningen under de tre senaste decennierna", skriver HSV.

Nyligen sa en ung sjuksköterska upp sig med buller och bång från akuten på Karolinska Solna. Anledning: lönen var usel. Mellan raderna sa chefen att ville man ha en löneutveckling skulle man inte välja sjuksköterskeyrket. Det är ett kall. Men den tiden är förbi.

Sjuksköterskestudenter i Stockholm har fått nog. De nöjer sig inte längre med ingångslöner runt 21 000 kronor och en löneutveckling på några tusenlappar under ett helt yrkesliv. De kräver minst 24 000 kronor till att börja med och har bildat en framgångsrik Facebookgrupp. Forumet gör det möjligt att diskutera arbetsgivarnas argumentation. Det går inte att lura dessa studenter. Och nu ansluter sig alltfler runtom i landet.

Eva Nowak, ordförande Vårdförbundet avdelning Stockholm
Jane Stegring, vice ordförande Vårdförbundet Stockholm
Gunilla George, vice ordförande Vårdförbundet Stockholm