Nya skatten gör vår pension ännu lägre

Vi riskerar ännu en pålaga som slår direkt mot våra framtida pensioner, skriver Vårdförbundet tillsammans med 13 andra fackförbund, i en debattartikel.

Pension är uppskjuten lön och pensionssystemet ska garantera att den som uppnår pensionsåldern får en rimlig inkomst.

I Sverige har den allmänna inkomstpensionen under lång tid varit dominerande för flertalet löntagare. Men i takt med att inkomstpensionens andel av lönen minskat har tjänstepensionens växt i betydelse.

Parterna på arbetsmarknaden har slutit avtal som åtminstone delvis kompenserat för inkomstpensionens minskade värde. En förutsättning för parternas avsättning till tjänstepension har varit de skatteregler som gällt och de möjligheter som finns att få rimlig avkastning på pensionskapitalet.

Nu överväger regeringen att lägga förslag som riskerar att göra tjänstepensionen mindre värd genom att införa en skatt på finansiella tjänster.

Våren 2015 fick en särskild utredare regeringens uppdrag att "ta fram förslag till en skatt på finanssektorn". I direktivet menar man att sektorn har en skattefördel till följd av att den är undantagen från mervärdesskatt.

En förebild för en finansskatt är Danmark där det tas ut en avgift på lönesumman på företag som omsätter varor och tjänster som är undantagna från moms. I direktivet står att "skatten ska vara lätt att tillämpa och inte kunna kringgås" och vara förenlig med EU:s statsstödsregler. Det är alltså en form av extra arbetsgivaravgift på lönen som regeringen vill införa.

Det har inte uppmärksammats att den finansskatt som föreslagits kan komma att drabba våra medlemmars tjänstepensioner. Från fackligt håll finner vi det ologiskt att ytterligare beskatta långsiktigt sparande till pensionen, vare sig sparandet är privat, kollektivavtalat eller utgör allmän pension, det vill säga inkomstpension och premiepension.

En pensionsförsäkring är inte en konsumtion av en finansiell tjänst. En pensionsförsäkrings syfte är att garantera en framtida försörjning, inte att bygga upp kapital.

I takt med att inkomstpension och premiepension i det nya allmänna pensionssystemet omfattar allt fler fullt ut så ökar behovet av kompletterande lösningar. Tjänstepensionen och det privata pensionssparandet har därmed fått allt större betydelse för den som vill ha en dräglig tillvaro efter arbetslivets slut.

Ett flertal förändringar av beskattning av pensioner har under senare år genomförts som missgynnar pensionärer. Avkastningsskatt på tjänstepensionssparande och det faktum att jobbskatteavdraget inte omfattar pensionsinkomster, är några exempel. Vidare har avdragsrätten för privat pensionssparande successivt tagits bort.

Nu kan alltså även tjänstepension och premiepensionen komma att drabbas av ytterligare en pålaga som slår direkt mot den framtida pensionen.

Oavsett hur en sådan ny skatt tekniskt är utformad, kommer den att innebära sämre värdeutveckling på pensionsspararnas pengar. Kostnaden kan nämligen behöva tas ut av pensionsspararna i de bolag som är ömsesidiga eller drivs enligt ömsesidiga principer, det vill säga utan vinstutdelning.

Åtgärden ter sig än mer kontraproduktiv i ljuset av den debatt som fokuserar på hur pensionerna ska räcka ett långt liv. Regeringen engagerar arbetsmarknadens parter för att hitta lösningar till ett längre arbetsliv, hur kvinnors lägre pensioner ska kunna åtgärdas och hur tjänstepensionerna ska bidra.

Vi utgår ifrån att regeringen vill vara trovärdig i dessa dialoger och inte samtidigt, med andra handen, vidta åtgärder som går i motsatt riktning.

Därför säger vi, fackliga ledare som tillsammans organiserar 545 000 medlemmar inom offentlig sektor, att den föreslagna skatten inte får leda till att våra medlemmars tjänstepensioner urholkas.
Det skulle ställa staten inför krav på att återigen förstärka den allmänna inkomstpensionen om inte framtida pensionärer ska förlora en del av sitt pensionssparande.

Anna Carlson, förbundsordförande, Teaterförbundet för scen och film
Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR
Åsa Fahlén, förbundsordförande, Lärarnas Riksförbund
Lars Fresker, förbundsordförande, Officersförbundet
Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande, Lärarförbundet
Stefan Jutterdal, förbundsordförande, Fysioterpeuterna
Britta Lejon, förbundsordförande, Fackförbundet ST
Veronica Magnusson, förbundsordförande, Vision
Henric Lagercrantz, förbundsordförande, SLF
Johan Lindgren, förbundsordförande, Tull-Kust
Lena Nitz, förbundsordförande, Polisförbundet
Sineva Ribeiro, förbundsordförande, Vårdförbundet
Håkan Sparr, förbundsordförande, Försvarsförbundet
Heidi Stensmyren, förbundsordförande, Sveriges läkarförbund

Nio TCO-förbund och fem Saco-förbund som samverkar via förhandlingsorganisationen Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR)