Nationellt program för äldrevård behövs

Intresset för äldrevård är stort, men det politiska handlaget för att på bred front komma till rätta med behoven saknas. Med relativt blygsamma insatser kan många äldre ges bättre hälsa och högre livskvalitet samtidigt som våra gemensamma resurser används på ett effektivt sätt.

I Sverige har vi unika system för att främja hälsa och förebygga ohälsa, som mödrahälsovård, MVC, barnhälsovård, BVC, skolhälsovård, ungdomsmottagningar, primärvård och företagshälsovård. Men för äldre över 65 år saknas ett strukturerat och förebyggande hälsovårdsprogram.

Det pågår ambitiösa och framgångsrika projekt för äldre på 13 vård­centraler i Göteborg, men ett nationellt program saknas. Vårdförbundet och Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF, anser att uppbyggnaden av ett sådant bör ske inom ramen för äldrevårdscentraler, ÄVC, med bred geriatrisk kompetens.

ÄVC ska se till hela människan, både den fysiska kroppen och psyket. Hälsokontroller och hälsosamtal som tar upp alla aspekter som bidrar till en hög livskvalitet bör utgöra stommen i hälsovårdsarbetet.

I Sverige finns ungefär 1,8 miljoner personer som är 65 år eller äldre. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent fram till 2050. Mot denna bakgrund måste forskning rörande åldrande och äldres hälsa uppmuntras och intensifieras.

Med hjälp av hälsoekonomisk forskning kan vinsterna för hälsan och samhällsekonomin göras tydliga. Sjuksköterskan Erik Jedenius avhandling beträffande Demensvårdsprogrammet i Kalmar visar att om det programmet tillämpas i hela landet skulle besparingarna för hela samhället bli 1,5 miljarder kronor per år. Demenssjuksköterskan har i detta program en nyckelroll att guida patienten och närstående genom hälso- och sjukvårdssystemet.

För att säkra kompetens­nivån behövs specialistutbildad personal. Behoven är stora, i synnerhet som alltmer avancerad sjukvård kommer att bedrivas på äldreboenden och i de äldres egna bostäder.

Vårdförbundet och SPRF lyfter ofta fram frågan om möjligheterna för sjuksköterskor att specialistutbilda sig inom ramen för sin anställning. Men incitament för att själv bekosta utbildningen saknas tyvärr i de flesta fall i dagsläget.

Till detta ska läggas att nästan hälften av landets 14 000 distriktssköterskor är 55 år eller äldre. Den bristsituation som kan uppstå vid deras pensionsavgångar är allvarlig, i synnerhet som distriktssköterskorna förväntas leda och samordna uppdraget för äldres hälsa.

Sammantaget står vår region inför stora utmaningar, men här finns också en stor utvecklingspotential. Det är bara de politiska besluten som fattas, och de måste komma nu.

Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet
Marita Tenggren, ordförande Vårdförbundet, avdelnings Västra Götaland
Hjördis Ahlm, ordförande i avdelning Göteborg, SPRF
Jöran Rubensson, förbundsordförande, SPRF