Med individen i centrum

Samhället ska erbjuda vård till alla på lika villkor, men utifrån vars och ens olika behov. Integritet och självbestämmande är viktigt för att upprätthålla hälsa, men det är också en viktig grund för ett demokratiskt samhälle. För att möta människors olikheter på bästa sätt – oavsett om behovet av vård är litet eller stort, enkelt eller komplext – behöver vården en mångfald.

Det behövs ett brett utbud av vård och vårdgivare som genom sina olikheter kan motsvara olika personers behov och förväntningar på vården. Och för att alla verkligen ska ha möjlighet att göra ”rätt” val krävs också god tillgång till information, så att det blir möjligt att göra en relevant jämförelse mellan olika vårdgivare och olika åtgärder.

Diskussionen om vårdval har i allt för stor utsträckning kommit att handla om den medicinska delen av vården. Primärvården omfattar förutom medicin också omvårdnad, rehabilitering och förebyggande arbete. Och precis som i all vård finns det inom primärvården en rad olika kompetenser som har kunskap som individen behöver. Alla dessa kompetenser måste ingå i vårdvalet. Det ska vara lika självklart att välja barnmorska, som distriktssköterska, sjukgymnast eller läkare. Men också att få välja typ av vård för att åtgärda mina hälsoproblem.

Säker vård handlar inte bara om att undvika vårdskador, utan även om förebyggande arbete för att kunna upprätthålla eller behålla hälsa. De verksamheter som finansieras med offentliga medel ska arbeta såväl främjande som förebyggande och förstås med att återställa och lindra vid ohälsa. Grundläggande kunskap om människors behov trots sjukdom samt vad som påverkar hälsa och välbefinnande.

Vi vet att det i vården sker både dödsfall och vårdskador helt i onödan varje år. Utöver lidandet för de drabbade patienterna innebär det också stora ekonomiska kostnader för vården och samhället. Under 2009 har patientsäkerheten fått ett ökat fokus men det krävs mer. 

Omräknat i pengar kostar vårdskador drygt 5.7 miljarder kronor varje år. Pengar som skulle kunnat användas på ett mycket bättre och effektivare sätt. Att det kostar vården 5.7 miljarder kronor att reparera skador som orsakats inom vården är befängt. Det är inte att hushålla med våra gemensamma resurser och det skapar i förlängningen en ökad misstro för vården. Vården ska ge trygghet och stöd vid ohälsa och funktionsnedsättning och de ekonomiska resurserna kan användas på ett mycket bättre och effektivare sätt.

Vården är en riskbransch och behöver, precis som andra liknande branscher, ett systematiskt säkerhetstänkande. En kultur som bygger på en medvetenhet om att det finns risker. Låt 2010 bli det år när patientens säkerhet står i centrum och vi som arbetar inom eller med vården bygger en säkerhetskultur som håller för de kommande årtiondena.