”Låt biomedicinska analytiker sticka mer”

Att det på svenska sjukhus oftast är sjuksköterskornas uppgift att ha hand om provtagning ifråga­sätts sällan. I våra nordiska grannländer är det annorlunda, skriver Jennifer Arnqvist, styrelseledamot i Vårdförbundet student, i en debattartikel i Dagens Medicin.

I Norge och Finland går ofta biomedicinska analytiker (bio­ingenjörer/bio­analytiker) ut på sjukhusavdelningarna och tar prover på patienterna. Där får biomedicinska analytiker användning av det som utbildningen genom­syras av, nämligen hur prover tas på bästa sätt för att minska de preanalytiska faktorerna som kan ge felaktigt analyssvar. Bio­medi­cinska analytiker får här mer patient­kontakt och en bättre kontakt med andra personalkategorier i vården, till exempel sjuksköterskor.

I Norge har studier genomförts kring kvaliteten på provsvar beroende på om bioingenjörer eller svenska sjuksköterskor tar proverna. Resultaten visar att provsvaren blir bäst när bioingenjörer har tagit proverna. Jag tror att vi skulle kunna se liknade resultat om studien genomfördes med biomedicinska analytiker i Sverige.

Provtagning med patientens bästa i fokus är en del av utbildningen till biomedicinsk analytiker. Studenterna får själva träna på provtagning och se hur fel det kan bli i en analys om provet tas fel. Det ingår inte i samma utsträckning i utbildningen till sjuksköterska.

Jag ställer mig frågan varför inte provtagning skulle kunna skötas av biomedicinska analytiker även i Sverige? Det skulle kunna leda till bättre analyssvar, ett bättre samarbete mellan vårdens legitimerade professioner och att sjuksköterskor ges mer tid att fokusera på sitt expertområde, omvårdnad.

När blir provtagning en legitimerad arbetsuppgift för biomedicinska analytiker?

 

Jennifer Arnqvist, Styrelseledamot i Vårdförbundet student, studerar till biomedicinsk analytiker vid Umeå universitet.