Jämställdhet - ett bra sätt att spara i vården

En vård med jämställda professioner skulle inte kosta, utan spara pengar. Vem vill finansiera dagens könsmärkta yrken och en struktur som liknar ett Ibsen-drama från 1800-talet? skriver Robin Åberg, sjuksköterska och ledamot i Vårdförbundets styrelse avdelning Västra Götaland, i en debattartikel i GP.

För den som arbetar i vården är det uppenbart att vårdens hierarki baserar sig på ojämlikhet mellan könen. Strukturen bygger än i dag på 1800-talets borgerliga familjebildning, med läkaren som "far" sjuksköterskan som "mor" och patienten som "barn". Man har könsmärkt hela professioner och kombinationen kvinna-man har gjorts till förebild för yrkesrelationer och struktur.

Sverige har enligt den globala rapporten Gender gaps index blivit allt sämre på att förvalta sin jämställdhet. Sedan 2006 har vi sjunkit från första till fjärde plats i världen. Samtidigt sjösätter regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, hundratals projekt till kostnaden av hundratals miljoner kronor för att få till stånd jämställdhet.

Alla dessa projekt är ännu inte utvärderade, så vad de ger för resultat vet vi inte. Men om regeringen och SKL verkligen vill skapa jämställdhet har de alla möjligheter att genomföra riktiga förändringar här och nu.

En studie från Uppsala universitet där ungdomar fick avkodade beskrivningar av sjuksköterske- och ingenjörsyrken visar att både killar och tjejer i gymnasiet gärna väljer sjuksköterskeyrket. Men när killarna sedan fick se att det var sjuksköterska de valde och vilken status, lön och otydliga karriärvägar de har väljer de bort yrket.

På läkarutbildningen är det i dag ungefär lika många tjejer och killar, med en viss övervikt för tjejer. Men på sjuksköterskeutbildningen är 92 procent tjejer. Högskoleverket, HSV, har beräknat att ökningen av andelen män är minimal, tre procentenheter till år 2020.

"På sjuksköterskeutbildningen - den till studerandeantalet överlägset största medellånga utbildningen - har det absolut inte hänt någonting med könsfördelningen under de tre senaste decennierna", skriver HSV. Det är därför viktigt att locka fler killar för att få professionen mer könsneutral.

För mig som sjuksköterska och ledamot i Vårdförbundets styrelse i Västra Götaland är fokus inte bara jämställdhet utan också patientsäkerhet och kostnadseffektivitet.

Sjuksköterskeprofessionens innehåll fritt från könsmarkörer vore en framgång. Om sjuksköterskor får använda sin kunskap fullt ut blir vården säkrare, billigare och bättre.

Ologiskt utan karriärväg
Att det inte finns en karriärväg mellan sjuksköterska och läkare är ologiskt. Men nu anas i alla fall en tydlig karriärväg. Linköpings universitet satsar på en ny utbildning till avancerad specialistsjuksköterska inom kirurgi.

Den tvååriga masterutbildningen för sjuksköterskor så kallade innebär utökad medicinskt kompetens, ansvar för ronder, in- och utskrivning av patienter, skriva röntgenremisser och bedöma provsvar.

Något liknande borde finnas inom samtliga specialiteter på flera olika håll i landet. Inte minst här i Västra Götaland. Med den nya professionen får vi en effektivare organisation och höjer vårdkvaliteten för patienterna.

Sjuksköterskor och läkare arbetar ofta i moderna team för att vården ska bli så bra som möjligt. Men det finns ålderdomliga attityder och vissa som lägger mängder av energi på att upprätthålla mossiga hierarkier och övertydliga skillnader. Medicin och kirurgi betonas framför omvårdnad, när sanningen är att de kompletterar varandra.

De flesta sjuksköterskor har specialistkunskaper inom läkarnas olika områden och en riktigt "bra" läkare har förmåga till omvårdnad och klarar av att "se hela människan". Åtminstone är detta önskvärt ur patientens synvinkel. Det är inte roligt att ha en sjuksköterska som inte har medicinska eller sjukvårdstekniska kunskaper, lika lite som man vill bli behandlad av en läkare som tror att man är en Toyota.

Potential att effektivisera
Vi som arbetar inom vården vet att det redan i dag finns mängder av arbetsuppgifter som sjuksköterskor kan göra men inte får (åtminstone inte formellt). Hade sjuksköterskor haft rätt att utföra dessa arbetsuppgifter hade de blivit utförda på ett kostnadseffektivt och patientsäkert sätt.

Tillgänglighet och bemötande hade med all sannolikhet också förbättrats.

Är det rimligt att lägga skattepengar på att upprätthålla en struktur som SKL samtidigt får 225 miljoner från staten för att förändra? Att vårdens professioner blev jämställda skulle inte kosta, utan spara pengar.

Robin Åberg, leg. sjuksköterska och ledamot i Vårdförbundets styrelse avdelning Västra Götaland