"Jämlik hälsa är en svensk rättighet"

Nu kräver vi att hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström tar fasta på de goda forskningsresultat som finns, och med nya stimulansmedel gör det möjligt att införa personcentrerad vård”, skriver Sineva Ribeiro i en debattartikel.

Det är stora skillnader beroende på var du bor i Sverige idag. Det kan skilja upp till sex år i livslängd mellan olika områden.

Därför är det nu dags att på allvar börja diskutera regeringens mål att uppnå en jämlik hälsa.

Det gör vi idag på Rinkeby vårdcentral. Vårdförbundet ordförande Sineva Ribeiro, statssekreterare, politiker, tjänstemän och vårdpersonal står i panelen.

För att vi ska ta ordentliga kliv för jämlik hälsa krävs många insatser. Vi behöver ett tålmodigt arbete för att förbättra socioekonomiska faktorer och den psykosociala miljön, minska kvinnoförtryck och segregation.

För att nå jämlik hälsa måste förutsättningarna och villkor för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor förbättras. Vi måste också ställa om till personcentrerad vård. Utmaningarna är många, inte minst i förlossningsvården och kvinnors hälsa:

I Sverige är en fjärdedel av de gravida överviktiga och 13 procent har diagnosen fetma. Vi måste motivera överviktiga kvinnor till en sundare livsstil. Vi vet att övervikt vid graviditet ger ökad risk för komplikationer både hos mamma och barn vid förlossningen.

Sedan 1980-talet har barnmorskor informerat blivande mammor om rökningens risker. Det har bidragit till att antalet kvinnor som röker i tidig graviditet sjunkit till 6 procent.

Dagsfärsk statistik visar att hela 30 procent av 17-åriga tjejer röker. Vad leder det till i framtiden om vi inte får resurser för att fortsätta det förebyggande arbetet?

Utmattningssyndrom är den snabbast växande diagnosen hos Försäkringskassan. Psykisk ohälsa ställer ökade krav på vården.

I exempelvis Stockholms län har var tredje kvinna utländsk bakgrund idag. Vissa är förstås helt integrerade i samhället, andra kan ha ökade behov.

Det kan behövas en tolk. Kvinnan kan dessutom vara traumatiserad av krigsupplevelser från hemlandet. Hon kan vara könsstympad eller förtryckt på andra sätt. Barnmorskor och sjuksköterskor blir personer som många kvinnor känner förtroende för. Då behövs mer tid för det viktiga mötet.

Personcentrerad vård innebär en övergång från dagens modell där patienten är det passiva målet för en medicinsk behandling, till att personen ges möjlighet att vara aktiv i planering och genomförande av den egna vården.

Genom att lägga gott om tid på samtal mellan personen och läkaren, sjuksköterskan eller barnmorskan där också en hälsoplan skapas, sparas mycket tid i den fortsatta vården.

I den personcentrerade vården ingår både patienten och vårdens alla professioner i ett team. Ett personcentrerat förhållningssätt kan tillämpas överallt och hela tiden.

I förlossningsvården, på laboratoriet, i det korta mötet på röntgenavdelningen, i ambulansen, i primärvården och hos den äldre på särskilt boende.

I en studie vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) gav ett personcentrerat arbetssätt följande resultat i vården av äldre patienter som råkat ut för höftledsfraktur:

  • En tydligt förbättrad smärtlindring jämfört med kontrollgruppen.
  • En signifikant minskning av trycksår eller annan medicinsk komplikation jämfört med traditionell vård.
  • En halvering av antal vårddagar jämfört med den traditionella vården.
  • En 40-procentig minskning av vårdkostnader jämfört med den traditionella vården.

Patienter med långvarig sjukdom eller multisjuka skulle få fungerande behandlings- och vårdplaner. Personcentrerad vård ger nöjdare patienter, är billigare och effektivare och en förutsättning för jämlik hälsa. 

Nu kräver vi att Sveriges Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström (S) tar fasta på de goda forskningsresultat som finns, och med nya stimulansmedel gör det möjligt för Sveriges kommuner, regioner och landsting att införa personcentrerad vård.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet