IT-miljard viktigare för vården än kö-miljard

Trots fem år med en nationell strategi för fungerande och lättanvända IT-system i vården så är de i många fall mer störande än stödjande. För en säker vård krävs bättre, säkrare och smartare system. Vi kräver därför en extra miljard till eHälsan, skriver bland andra Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, i en debattartikel i GP.

Modern sjukvård är kunskapsintensiv och högteknologisk – men det är mötet mellan människor som är kärnan. Dessa ofta livsavgörande möten mellan vårdpersonal och patienter måste underlättas genom smarta och lättanvända IT-system. Så är det inte i dag.

Trots fem år med nationell eHälsostrategi är systemen i många fall mer störande än stödjande. Vi kräver nu en extra miljard till eHälsan.

IT-miljarden är viktigare än den av regeringen så omhuldade kö-miljarden!

För ett säkert vårdmöte krävs rätt information vid rätt tidpunkt till rätt personal. Vid risk för fel måste systemen varna och stödja ett korrekt beslut. Som patient ska du kunna lita på att personalen har det bästa IT-stödet.

Ökad valfrihet ställer också krav på vårdens informationssystem. Det skall vara enkelt att ta reda på vilken kvalitet som erbjuds på olika enheter. Du skall också enkelt kunna kommunicera med vården och få goda råd för att förbättra eller behålla din hälsa.

Visionen i den Nationella eHälsostrategin för vård och omsorg som delas av beslutsfattare och finansiärer är glasklar:

  • Individen ska ha enkel tillgång till bra service och information om sin hälsa.
  • Personal inom vård och omsorg ska ha tillgång till patientsäkra IT-stöd som underlättar arbetet.
  • Beslutsfattare ska ha tillgång till ändamålsenliga IT-stöd för uppföljning, styrning och fördelning.

Varför går det då så långsamt när alla är överens? Riksrevisionen påpekar i en rapport svårigheterna med en nationell satsning som bygger på frivillighet för vårdgivarna. En satsning som dessutom är kraftigt underfinansierad, har en splittrad ledning och brist på medarbetare med rätt kompetens.

Underfinansieringen visas i rapporten eHälsa inom landstingen från juni i år. Där konstateras att landstingen satsar i genomsnitt 2,9 procent av sina pengar på IT. Det skall jämföras med i genomsnitt 4,4 procent för offentlig sektor och 8,6 procent för bank- och finanssektorn.

Oacceptabel situation

Flera av projekten inom ramen för den nationella strategin är redan färdiga att införas lokalt.

Ett exempel är säker inloggning med hjälp av så kallade SITHS-kort (e-legitimation) som man sätter i datorn för att komma åt journaler och annan känslig information. Systemen är klara och korten håller på att införas men anpassningen av arbetsstationerna/datorerna ligger långt efter.

I stället används korten bara som namnskyltar och passerkort på många ställen. Detta är naturligtvis oacceptabelt.

Andra exempel på den långsamma utvecklingen är att vi ännu inte har tillgång till korrekta läkemedelslistor. Felmedicinering ger stora extrakostnader och är en av de största orsakerna till vårdskador – i värsta fall döden.

Även om systemen görs mer användbara krävs att vårdpersonal och ledning har kunskap för att förstå hur verktygen fungerar. Men det är svårt att rekrytera kvalificerad vårdpersonal med rätt kunnande eftersom ämnet i princip är obefintligt i både sjuksköterske- och läkarutbildningar.

Vårdgivare och utbildningsanordnare måste se till att de blir en ändring.

Vi kräver en eHälso-miljard till:

  • Utveckling av IT-stöd som utgår från vårdens behov.
  • Lokal användning av nationella IT-infrastrukturprojekt och uppbyggnad av en nationell förvaltningsorganisation.
  • Utbildning av vårdens professioner för att de skall bli bättre användare och kravställare.

Sineva Ribeiro ordförande Vårdförbundet

Anders Åkesson (MP) regionråd Skåne, ledamot i SKL:s beredning för primärvård och äldreomsorg

Agneta Granström (MP) landstingsråd Norrbotten, ledamot i SKL:s beredning för E-samhället