Hur ska det bli på gamla dar?

Det behövs investeringar för att komma över tröskeln till 2000-talets it-system i vården. Det skriver Vårdförbundets David Liljequist i en debattartikel i IT i vården.

På min fritid, ibland även på arbetstid, är jag vårdlots åt min gamla mor. Efter ett rikt och vitalt liv har hon nu uppnått den ålder då hennes kropp av naturliga skäl sätter stopp för normal daglig aktivitet.

I mina kontakter med hemtjänst och sjukvård möts jag av idel vänliga människor som förhindras att göra ett effektivt arbete på grund av dåliga strukturer och brist på information och vettiga it-lösningar, ibland total avsaknad av it.

It-utveckling i kommunerna
På Vitalis-konferensen i våras redovisades svårigheterna med it-utvecklingen i kommunerna. Av dessa har mer än 80 procent under 40 000 innevånare. En sådan skatte­bas omöjliggör en rimlig nivå på utveckling och förvaltning av de it-system man behöver för sina olika verksamheter.

I Socialdepartementets uppdaterade Nationella eHälsostrategi lyfts social­tjänstens behov fram tillsammans med behovet av eHälsotjänster för innevånarna. Strategin är ett utmärkt dokument, men vilket decennium ska den bli verklighet?

För den som studerar strategins vision och jämför med verkligheten framstår uppgiften som en enorm utmaning. Att få ordning på landets tågtrafik verkar, i jämförelse med detta, som en bagatell.

Stort behov även inom specialistvården
Även inom specialistvården är behoven av förbättrade it-stöd stort. Patientgenom­strömningen utgör ett stresstest för dagens it-system. Antalet vårdplatser minskade under perioden 2000 – 2008 med knappt 20 procent.

Samtidigt effektiviserades användningen av vårdplatserna så att både antalet vårdtillfällen och antalet vårddagar ökade.

Mindre tid för patienterna
En färsk enkät visar att vårdpersonalen under de senaste åren upplever sig få mindre tid för patienterna. Man sparar tid med it men uppger att man skulle kunna spara ytterligare mellan 17 och 56 minuter per dag, om systemen fungerade som förväntat.

Tidsspillet motsvarar drygt 5 miljarder kronor per år i lönekostnad!

Vi har under 2000-talet gjort stora framsteg både lokalt och nationellt när det gäller utvecklingen av eHälsa men sanningen är att vi fortfarande befinner oss på 1900-talsnivå.

Saknas processtöd
Vi har precis lyckats pressa in pappersjournalen i datorn. Så mycket till processtöd har vi inte. Problemen har identifierats och lösningarna finns i stort beskrivna i den Nationella eHälsostrategin, men vi saknar förutsättningar för att tillräckligt snabbt förflytta oss mot målet.

Om vi ska ta steget vidare och utveckla it-system som stödjer vårdens processer krävs en helt annan delaktighet och engagemang från vårdpersonalen. De resurserna kan knappast tas från den dagliga vårdverksamheten utan måste tillföras.

Vi står i en situation där det behövs en investeringspuckel för att komma över tröskeln till 2000-talets it-system.

För att vårdens professioner ska kunna delta i verksamhets­utvecklingen krävs kunskap, bland annat inom vårdinformatik. Det har varken högskolorna eller vårdgivarna tagit på allvar.

Var är utbildningsdepartementet?
Den nya it-ministern, Anna-Karin Hatt, har signalerat att vårdens it-problem är viktiga, men var är utbildnings­departementet? Har Jan Björklund lämnat 1900-talet ännu?

Det räcker inte med god vilja. Vi behöver närmast en väckelserörelse för eHälsa inom hela vårdsverige. Därtill behövs en samlad nationell styrning och mer resurser till verksamhetsutveckling som verkligen inkluderar vårdens professioner och patienterna.

Det är först då som vi kan skapa it-system som motsvarar vårdens behov på 2020-talet. Då kanske jag kan se fram emot en ålderdom som mindre präglas av vårdlogistiska problem och mer av trevligt umgänge med barn och barnbarn.

David Liljequist, sjuksköterska och förbundsombudsman, Vårdförbundet.