Höjd patientsäkerhet ingen quick fix

Svensk sjukvård uppvisar medicinska resultat i världsklass. Samtidigt är svensk sjukvård inte så säker som den kan och ska vara. Dagens sjukvårdsdebatt handlar alltför lite om vårdens kvalité och säkerhet. De senaste åren har ett omfattande arbete lagts ned för att höja patientsäkerheten, ett arbete som nu riskerar att till stor del gå förlorat på grund av avsaknad av en långsiktig strategi.

Att förbättra säkerheten i en hel bransch eller samhällssektor är ingen "quick-fix" - det är inte realistiskt att tro att resultatet visar sig redan efter några få år.

Trafikflygets säkerhetsarbete startade för över 50 år sedan. Ett annat exempel är trafiksäkerheten i Sverige. Grunderna för detta arbete lades för mer än 20 år sedan. Genom ett omfattande samarbete på flera nivåer är nu risken att omkomma eller skadas i svensk vägtrafik lägre än någonsin, trots att trafiken ökat påtagligt i omfattning och intensitet. Och risken att skadas fortsätter att minska.

Resurser, kunskap och fokus de senaste åren
I sjukvården, en mer komplex verksamhet, har arbetet med att systematiskt förbättra patientsäkerheten relativt nyligen kommit igång. I en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om förbättrad patientsäkerhet under 2011-2014 har 2,4 miljarder kronor tillförts landsting och regioner.

Satsningen har inneburit att patientsäkerhet har kommit i mer fokus än tidigare. Kunskapen har ökat om de brister som finns och vad som behöver göras för att rätta till dem. Via olika mätningar har förbättringsområden identifierats och kunskapsbaserade åtgärdsprogram tagits fram.

Aktiviteter är igång på ett sätt ingen kunde förutse för bara fem år sedan, och en struktur finns nu som möjliggör ett fördjupat och fortsatt arbete. Socialstyrelsen (SoS) bedömer att det gjorda arbetet är av stor betydelse för patientsäkerheten, men konstaterar också att det ännu inte går att se några påtagliga effekter av insatta åtgärder.

Krävs en långsiktig investering på patientsäkerhet
Det finns nu alltså en bra grund att bygga vidare på. Tyvärr är det idag oklart i vilken form satsningen kommer att fortsätta, och vem/vilka som ska ta ansvaret för att förvalta och utveckla det som har uppnåtts. I Norge har man gjort en treårig satsning på patientsäkerhet, till stora delar lik den svenska. Där har satsningen övergått i en mer permanent struktur. Patientsäkerhetssatsningen behöver även i Sverige bli en långsiktig investering som inte är kopplad till mandatperiodernas längd.

En förbättrad patientsäkerhet kräver både tid, resurser och andra prioriteringar. En konstant ekonomisk press ökar risken för att patienter skadas i vården. Det är väsentligt att ledningarna på olika nivåer hittar en bra balans mellan god patientsäkerhet och t ex kravet på att hålla budget.

"Normalisation of deviance"
Ett begrepp som används i säkerhetssammanhang är "normalisation of deviance", vilket betyder att avvikelsen har blivit norm. Ett exempel är när det normala är brist på kompetens, på grund av för få specialistutbildade medarbetare eller bristande kompetensutveckling.

Vårdpersonalen blir efter hand så van att arbeta under sådana förhållanden att den inte längre reagerar. Det avvikande har blivit det normala. Den enskilt största utmaningen i framtiden för sjukvården är uppgiften att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Den starka kopplingen mellan god arbetsmiljö och god patientsäkerhet blir allt oftare uppmärksammad.

Förslag till nationell strategi för ökad patientsäkerhet
I september 2013 lämnade SoS till Socialdepartement ett förslag till nationell strategi för ökad patientsäkerhet. Förslaget, som remissbehandlats av bland annat våra organisationer, innehåller förslag till mål, prioriterade insatsområden och uppföljning. Syftet med strategin är att beskriva den långsiktiga inriktningen av patientsäkerhetsarbetet.

Socialstyrelsen skriver i sitt förslag:

"En grundförutsättning för patientsäkerhet är att det finns tillräckligt med personal med tillräcklig kompetens för att utföra grunduppgifterna och att de anställda ges bra förutsättningar för sitt arbete".

I SoS strategiförslag betonas även vikten av att öka kunskapen om vårdskador och risker inom kommunal hälso- och sjukvård.

Skadeförebyggande arbete måste prioriteras
Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) skriver i sin Tillsynsrapport 2013 att de händelser som anmäls enligt lex Maria ofta är likartade och upprepas år från år. Här finns ytterligare en viktig uppgift: att återkoppla dyrköpt erfarenhet och därmed förebygga risker och misstag som kan leda till nya vårdskador.

Varför är det skadeförebyggande arbetet inte högre prioriterat? Patientsäkerhetslagen framhäver det förebyggande arbetet och SKL har i en undersökning visat att merkostnaden för extra vårddagar orsakade av vårdskador är mellan 6 och 8 miljarder kronor per år. Det är inte bara våra medlemmar som tycker att dessa pengar kan användas bättre!

Patienterna har rätt att kräva en säker sjukvård. Vården kan och ska bli allt säkrare, men för det krävs långsiktighet!

Kerstin Nilsson, Svenska Läkaresällskapet
Annelie Nordström, Kommunal
Sineva Ribeiro, Vårdförbundet
Heidi Stensmyren, Sveriges Läkarförbund
Ania Willman, Svensk Sjuksköterskeförening