Hög tid att satsa på äldres hälsa

Andelen äldre i befolkningen ökar och allt fler når också riktigt höga åldrar. Men att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa, livskvalitet och överdrivet medicinerande. Möjligheten att påverka våra mogna medborgares hälsa är stor, skriver Sineva Ribeiro i en debattartikel i DN i dag.

1970 var andelen 65 år och äldre 13,8 procent av befolkningen, 2009 var den 18,1 procent, 2020 kommer den att vara 20,9 procent och 2030 så mycket som 22,7 procent.  

Kostnaderna för äldrevård behöver dock inte skena okontrollerat, som det ibland framställs. Om vi organiserar vården smartare med rätt kunskap på rätt plats och lägger till hälsovård så klarar vi välfärden.

Socialminister Göran Hägglund (KD)pratar om att vi behöver ett helhetsperspektiv när det gäller vård och omsorg av äldre. Men han glömmer hela det förebyggande hälsoarbetet som är avgörande.  

I Sverige har vi unika system för mödrahälsovård, barnhälsovård, skolhälsovård, ungdomsmottagningar, studenthälsa och företagshälsovård. Genom detta har vi världens lägsta mödradödlighet och spädbarnsdödlighet.

Stommen i verksamheterna ansvarar barnmorskor, distriktssköterskor, barnsjuksköterskor och skolsköterskor för. Den hälsovård vi har idag bygger på kunskap om hur man främjar hälsa och förebygger ohälsa.

För att få en jämlik hälsovård finns det nationella program. Men vi saknar nationell reglering när det gäller hälsovård för våra mogna medborgare. De som har fyllt 65 år faller utanför ramarna. 

Ett system liknande MVC och BVC för seniorer skulle leda till en effektivisering av vården och ge stora hälsovinster för en ansenlig del av befolkningen. Det är distriktssköterskan som med sin specialistkunskap inom folkhälsa som har de bästa förutsättningarna att leda verksamheten.

Men för att tillgodose individens alla behov krävs ett större team. Sjuksköterska med specialistutbildning för vård av äldre, barnmorska, läkare med sin expertkunskap, arbetsterapeut, sjukgymnast, socionom, biståndshandläggare, med flera har alla olika kunskaper som kommer att behövas för att vidta de åtgärder som krävs när funktionsförmågan försämras.  

För att utnyttja resurserna effektivt bör olika yrkesgrupper få möjligheter att samverka oberoende av huvudmannaskap och arbetsgivare. Ansvaret för att det etableras en äldrehälsovård bör ligga på kommunerna. Det skapar de bästa förutsättningarna för att också ta hänsyn till äldres behov i ett bredare perspektiv.

Det handlar inte bara om livsstil utan om livsvillkoren som helhet.   Hälsosamtal i hemmiljö ska vara en naturlig ingrediens i ett nationellt hälsoprogram för äldre. Det skapar trygghet för själva samtalet och underlättar dialog kring förebyggande av risker i hemmet, närmiljön och samhället.

Hälsosamtalen kan med fördel kombineras med hälsokontroller.  

Erfarenheter från Stockholms läns landsting visar att av 220 genomförda hälsosamtal medförde hälften någon form av vidare åtgärd. Åtgärder som vidtogs är läkemedelsgenomgångar, utprovning av inkontinenshjälpmedel, kostinformation, utprovning av tekniska hjälpmedel och kontakt med kommunen angående hemtjänst.

Förutom detta visade hälsokontroller 31 icke normala blodtrycksvärden, 16 förhöjda blodsockervärden och tre som blev inskrivna i hemsjukvården.

Resultatet visar att samtalen har ett värde både för den enskilda individen och för vården. Genom att vidta åtgärder tidigt finns utrymme för planering och insatser som gör att äldre slipper söka dyr och tröttande sjukhusvård.  

Från Nordmalings kommun visar ett hembesöksprojekt för friska pensionärer, 75 år och äldre att dödligheten halverades under projekttiden. De äldre fick råd av distriktssköterska och hemtjänstassistent om levnadsvanor, risker i hemmiljön och sjukdomar vanliga bland äldre.
 
Livskvaliteten ökade och upplevelsen av oro och smärta minskade när man jämförde med gruppen som inte hade fått hembesök.   De behövde dessutom mindre av kommunens hemtjänst, vård på sjukhus och färre besök i primärvården. Däremot ökade resandet med färdtjänst och influensavaccinering. 

Erfarenheterna från Nordmaling visar att hembesök också sparar pengar.

För varje år med god livskvalitet bedömer Socialstyrelsen att 500 000 kronor i vårdkostnader för äldre är en måttlig kostnad. I det här projektet låg kostnaderna bara på 172 000 för att skapa bättre hälsa och god livskvalitet.  

När samhällets kostnader minskar skapas utrymme för den lilla gruppen multisjuka äldre som har stora behov.  

Det är hög tid för både Alliansen och de Rödgröna att ta initiativ och börja planera för införandet av en nationell äldrehälsovård i Sverige. En investering som stärker välfärden genom att möta de behov och förväntningar som finns.

Vi bidrar gärna med vår kunskap för att skapa en bra, säker och kostnadseffektiv äldrehälsovård.
 

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet