Görs ingen analys blir det ingen diagnos

Utan analys ingen diagnos. För att en läkare ska kunna ställa diagnos krävs ofta provtagning och analys. Den analysen utförs av biomedicinska analytiker. Idag är det brist på biomedicinska analytiker. Bristen gör att provtagning, analys och diagnos försenas – ofta med ökade kostnader och onödigt lidande för patienten som följd. Det skriver Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Har du lämnat blod? Gjort ett cellprov? Lämnat halsprov för odling? Då har ditt prov hanterats och analyserats av en biomedicinsk analytiker – ett livsviktigt yrke.

Biomedicinska analytiker ansvarar för en mängd olika undersöknings- och analysmetoder. De flesta arbetar inom vården, där de ansvarar för att prover analyseras korrekt. Biomedicinska analytikers resultat står för mer än 70 procent av de underlag som krävs för att kunna ställa diagnos och snabbt sätta in rätt behandling då det behövs.

Biomedicinska analytiker gör också analyser och bedömningar som ligger till grund för samhällets planering för att hindra epidemier och pandemier. De har en yrkeslegitimation och ett samhällsansvar, vilket betyder att de garanterar patientsäkerheten. De har sin självklara roll i såväl primärvården som i akutsjukvården och i vårt gemensamma smittskydd.

På biomedicinska analytikerprogrammet skolas studenterna redan från början i att kvalitetssäkra allt de gör på laboratoriet. Hela vårdkedjan lyfts fram under utbildningen och en biomedicinsk analytiker ser sambandet mellan provsvar, anamnes och patientens hälsa eller sjukdom.

Biomedicinska analytiker har ett professionellt förhållningssätt, som inbegriper både vetenskap och etik, gentemot patienter och deras närstående, kolleger, övriga medarbetare samt provmaterial. De skolas till medvetenhet om att bakom varje prov finns en patient som kan bli lidande och felbehandlad om inte analyserna utförs på ett kvalitetssäkert sätt. Genom att se helheten är biomedicinska analytiker den självklara diagnostiska partnern i en personcentrerad vård.

Behovet av biomedicinska analytiker är stort. Redan idag är bristen stor och SCB:s framtidsprognos visar att om ingenting görs kommer det att saknas nästan 2 500 biomedicinska analytiker 2025. Problemet börjar redan på utbildningen – det är för få sökanden till platserna och endast två tredjedelar tar examen. Glädjande är dock att antalet nybörjare på programmet har gått från 310 år 2013 till 584 hösten 2015. Universitet och högskolor gör överintag, som sannolikt kommer att påverka antalet examinerade.

Enligt Vårdförbundets nya rapport om livslön tjänar en biomedicinsk analytiker aldrig in sin minst treåriga akademiska utbildning. Genomsnittlig livslön för en biomedicinsk analytiker är ungefär fyra procent lägre än genomsnittet för den som enbart har gymnasieutbildning.

Arbetsgivare har olika lösningar för att hantera bristen på biomedicinska analytiker. Istället för att höja lönerna och göra biomedicinska analytikeryrket mer attraktivt, anställer man undersköterskor för provtagning eller personer med "motsvarande utbildning" att utföra vissa arbetsuppgifter som biomedicinska analytiker har. Hur ofta anställs någon med motsvarande utbildning som läkare, advokat eller revisor?

Ett måste i vårdpolitiken är att säkra kompetensförsörjningen. Det måste bli attraktivt att utbilda sig till biomedicinsk analytiker och få möjlighet att nå en livslön som motsvarar den akademiska investeringen och insatsen.

Vårdförbundet arbetar tillsammans med yrkesorganisationen för biomedicinska analytiker (IBL) för en nationellt reglerad specialistutbildning och en modell för akademisk specialistutbildning för biomedicinska analytiker.

Med nya, tydliga karriärvägar som möjliggör en bra löneutveckling kan biomedicinska analytikeryrket bli precis så attraktivt som det förtjänar att vara och människor i Sverige kan fortsätta förlita sig på att deras prover hanteras och analyseras med största möjliga patientsäkerhet, kvalitet och kunskap.

Vårdförbundet vill se

  1. Ökad kunskap om det livsviktiga yrket.
  2. Högre lön som motsvarar kunskapen och den akademiska utbildningen.
  3. Nya, tydliga karriärvägar som möjliggör en god löneutveckling och lönespridning.
  4. Biomedicinska analytiker som en naturlig del i teamet precis som att patienten ska vara det i personcentrerad vård.
  5. Möjlighet till specialistutbildning och fördjupning som tillgodoser patienternas och hälso- och sjukvårdens behov.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet