Ge oss sjuksköterskor den lön vi förtjänar

Sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker behöver en uppriktig debatt om vår arbetssituation och lön. Varje år har vi samma problem; det är svårt att hitta semestervikarier och det finns inga pengar i budgeten. Detta har vi hört i decennier. Patientsäkerheten är hotad och en förändring bör ske snarast, säger Rodrigo-Germán Araya de Castilla i Dagens Samhälle.

Vi har läst tre år på högskola och vi vill ha lön för det kvalificerade yrkesarbete vi utför. Vi vill ha ett rättvist lönesystem och en bra arbetsmiljö. Det är inte logiskt att en sjuksköterska som valt att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska ska gå ner i lön och behöva bekosta sin specialistutbildning själv när det råder stor brist på specialistsjuksköterskor inom Stockholms läns landsting.

Jämfört med en högskoleingenjör med tre års högskoleutbildning blir skillnaden drygt 10 000 kronor i månaden, och jämfört med en civilingenjör med fem års högskoleutbildning, en termin mer än en barnmorska, blir skillnaden drygt 20 000 kronor i månaden.

Vår löneutveckling måste bli bättre, vi ska inte behöva byta sjukhus eller landsting för att kunna få en rimlig månadslön relaterat till den kunskap och det ansvar vi har inom vården.

Vi har återkommande problem med bemanning, vi arbetar övertid och dubbla pass för att verksamheten ska fungera men vi får ingenting för det. Sjuksköterskor på avdelningar säger upp sig på grund av den höga arbetsbelastningen, den dåliga arbetsmiljön samt årets låga lönerevision och den redan låga grundlönen.

Sjuksköterskor med lång erfarenhet och således hög kompetens slutar, vilket har resulterat i en stor kompetensförlust. Att nyanställa en sjuksköterska kostar mellan 100 000 och 300 000 kronor, vilket blir en större påfrestning för kliniken än att höja lönerna för de sjuksköterskor som redan arbetar där.

Biomedicinska analytiker är en yrkesgrupp som är oumbärlig för att vårdkedjan ska fungera, utan dem blir det inga provsvar till behandlande läkare och därmed försvåras vården för patienter. De har multidisciplinär kompetens och särskilda kunskaper för medicinsk diagnostik. Professionen är byggd på en akademisk examen, men detta syns varken i löneutvecklingen eller i karriärmöjligheterna.

De senaste tio åren har anställningar av en grupp som kallas för ”laboratorieingenjörer” ersatt biomedicinska analytiker. Denna grupp får högre löner när de börjar, fastän man utför arbete som motsvarar biomedicinska analytikers. Gruppen som benämns laboratorieingenjörer är oftast molekylärbiologer eller civilingenjörer som inte har någon fysiologisk-, humanmedicinsk eller diagnostisk kompetens.

Vi sjuksöterskor, barnmorskor, röngtensjusköterskor och biomedicinska analytiker har med vår specialkompetens, höga arbetsbelastning och stress inte sett den löneutveckling som vi förtjänar och nu kräver.

Vi känner oss särbehandlade och uteslutna när det gäller löneutvecklingen. Vi är multikompetenta och får för varje år mer ansvar som vi tacksamt tar emot, men löneförhöjningarna uteblir. Mångårig kompetens försvinner för att ersättas av personal som saknar kompetens och detta äventyrar patientsäkerheten.

Nyutbildade biomedicinska analytiker söker sig till privatlaboratorier. Att arbeta för landstinget står tyvärr längst ner i prioriteringsordningen.

Patientsäkerheten är hotad och en förändring bör ske snarast. 

 


Rodrigo-Germán Araya de Castilla, Leg. barnmorska, förtroendevald Vårdförbundet avd Stockholm