Ge oss förutsättningar att hantera flyktingkrisen

Flyktingsituationen ställer extraordinära krav på flexibilitet och nytänkande. Politiker och beslutsfattare behöver anpassa regelverk och beslut, så att vi fullt ut kan använda den kompetens som vårdens professioner har, skriver ordförandena för sex organisationer.

Flyktingsituationen ställer extraordinära krav på flexibilitet och nytänkande. Politiker och beslutsfattare behöver anpassa regelverk och beslut, så att vi fullt ut kan använda den kompetens som vårdens professioner har. Vi arbetar alla utifrån ett etiskt förhållningssätt där människors lika värde och rätt till hälsa och vård står i centrum. Våra fyra förslag är en början för att leva upp till det åtagandet.

Vi är i dag mitt uppe i en flyktingsituation av sällan skådat mått. Migrationsverkets prognos bara för 2015 ligger på mellan 140 000-190 000 asylsökande. Som jämförelse fick totalt 100 000 människor sin tillflykt i Sverige under Balkan-krisen på 90-talet.

Att så många hjälpbehövande kommer till Sverige under väldigt kort tid ställer naturligtvis krav på både flexibilitet och nytänkande från samhällets sida. Människor behöver tak över huvudet, en säng att sova i och mat. Men många som flytt för sina liv bär också på oerhörda trauman som inte försvinner bara för att den direkta livsfaran upphört. Många har också drabbats av sjukdomar under långa resor med svåra umbäranden. Kvinnor och barn är extra utsatta.

Vi som arbetar i vården och ska möta dessa människor måste kunna göra det på nya sätt. Vi måste ges förutsättningar att möta människor i kris på ett sätt som inte gör deras situation ännu mer besvärlig. Vi kan inte förutsätta att etablerade kontaktvägar in i vården fungerar. Att komma ut till flyktingmottagningar i stället för att bara erbjuda hälsosamtal på vårdcentralen är ett sätt.
När nästan 90 procent av de som flyr till Sverige har någon form av psykisk ohälsa, är det inte heller rimligt att hänvisa till öppenvården, psykiatrin eller BUP. Uppsökande verksamhet är nödvändigt för att fånga in och bedöma behovet av hjälp. Vissa kommer att behöva högspecialiserad psykiatrisk behandling, andra behöver bearbeta sina upplevelser i grupp. Barn som levt mitt i kriget och sedan tvingats fly under svåra omständigheter behöver få känna sig trygga och att få professionell hjälp att prata om skräckfyllda händelser.

Alla våra professioner arbetar utifrån ett etiskt förhållningssätt där människors lika värde och rätt till hälsa och vård står i centrum. Alla människor har denna rätt, oavsett var man kommer ifrån eller vart man är på väg.

Det är dags att politiker och beslutsfattare att tänka nytt och fullt ut använda sig av den kompetens som vi i vården har. Vi hjälper gärna till – här är fyra förslag att börja med:

  • Möt behövande där de är! Låt vårdteam komma ut till flyktingmottagningar för att göra en första bedömning av både fysisk och psykisk hälsa, i stället för att hänvisa till vårdcentralen.
  • Barns och ungas situation måste följas upp! Låt elevhälsan få ett utökat uppdrag, så att vi inte missar de som kanske har fördröjda reaktioner på traumatiska upplevelser.
  • Använd fler kvinnor som tolkar! En bra kommunikation mellan flyktingar, professionella tolkar och vårdpersonal lägger hela grunden till en bra vård. Men det är också viktigt att vården kan erbjuda tolkar som är kvinnor. Det kan underlätta samtal med flickor och kvinnor som i sina hemländer eller under vägen hit upplevt sexuella övergrepp och våld.
  • Använd vår kunskap om katastrofhantering! Svensk vårdpersonal är eftertraktad vid internationella katastrofer, eftersom vi är duktiga på organisation och prioritering. Eftersom Sverige befinner sig i ett extraordinärt läge behöver vi nu också använda kompetensen på hemmaplan.

 I förlängningen handlar det om att ge medmänniskor förutsättningar att komma vidare i livet, där utbildning, arbete och etablering är gemensamma mål. Vårdens professioner både kan och vill hjälpa till – ge oss förutsättningar till det!

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet
Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund
Annelie Nordström, ordförande Kommunal
Stefan Jutterdal, Förbundsordförande Fysioterapeuterna
Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision
Ami Hommel, ordförande Svensk sjuksköterskeförening