Förslaget till ny socialtjänstlag tryggar inte äldreomsorgen

Förslaget till ny socialtjänstlag riskerar att leda till en ojämlik äldreomsorg, samtidigt som helhetssynen och professionaliseringen av äldreomsorgen kan förloras. Vi som tillsammans representerar merparten av de anställda är oroliga för utvecklingen, skriver ordförandena för Kommunal, Vision, Akademikerförbundet SSR och Vårdförbundet.

Utredningen ”Framtidens socialtjänst” har presenterat sina förslag. Många av dem är positiva och kan leda till en mer förebyggande, tillgänglig och mindre byråkratisk socialtjänst, utifrån medborgarnas behov. Men vi ser flera brister i förslagen som gäller äldreomsorgen. Vi hoppades att den nya lagen skulle tydliggöra äldres rättigheter och trygga äldreomsorgens kvalitet. Det har tyvärr inte skett.

Det ska vara tryggt att åldras i Sverige. Äldre människor ska ha rätt till personcentrerad vård och omsorg när olika funktioner sviktar. Äldreomsorgen är en samhällsviktig verksamhet som behöver ge god kvalitet, även under hårda prövningar. Vård och omsorg måste koordineras och planeras betydligt bättre inom kommunerna, men även mellan kommuner och regioner. Det här fungerar inte i dag. Därför behövs en lagstiftning som tvingar regioner och kommuner att sluta överenskommelser och samverka i dessa frågor.
Den stora förändringen i förslaget till ny socialtjänstlag är att socialtjänstens insatser ska kunna ges utan behovsprövning, med vissa undantag. I insatser utan behovsprövning ingår hemtjänst och korttidsboende, det vill säga all äldreomsorg som inte är särskilda boenden. Vi vet att hemtjänst utan föregående behovsprövning är möjlig redan i dag, men vi vet också att det tillämpas i låg utsträckning och att ingen utvärdering har skett för att se effekterna av systemet. Trots det föreslås en utvidgning.

Vi ser en risk att hemtjänstinsatser utan biståndsprövning leder till att kommunen tillhandahåller ”platta” erbjudanden till alla, vilket frångår principen om personcentrerad vård och omsorg, där individens behov avgör vilka insatser som sätts in. Utredningen föreslår alltså att även korttidsboende ska kunna ges utan biståndsprövning. Det handlar om heldygnsvård med omfattande insatser, både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården, som är i behov av bedömning, planering och kvalitetsuppföljning.
Det är av yttersta vikt att äldre personer får rätt insatser och att insatserna är samordnade. Rätten till äldreomsorg ska alltid föregås av en professionell biståndsprövning. Äldre människor är inga överkonsumenter av vård och omsorg. Tvärtom handlar en biståndsprövning ofta om att övertyga äldre att ta emot vård och omsorg.

Det nya förslaget riskerar att leda till en ökad differentiering mellan vård, omsorg och service, eftersom det öppnar för att äldre ska vända sig direkt till privata hemtjänst- och rutföretag. I praktiken innebär det en uppluckring av likvärdigheten och principen om insats efter behov inom äldreomsorgen.
Coronapandemin har blottlagt äldreomsorgens svagheter: bristande resurser, tuff arbetsmiljö, osäkra anställningsförhållanden, stor personalomsättning och alldeles för många medarbetare per chef. Behovet av en professionaliserad och samordnad äldreomsorg med tillräckliga resurser är stort. Den nya socialtjänstlagen borde ge förutsättningar för en äldreomsorg med god omsorgskvalitet, professionalitet och kontinuitet. Vi anser inte att detta förslag gör det. Nu hoppas vi att regeringen lyssnar till oss som organiserar proffsen i verksamheten.


Tobias Baudin
förbundsordförande Kommunal

Veronica Magnusson
förbundsordförande Vision

Heike Erkers
förbundsordförande Akademikerförbundet SSR

Sineva Ribeiro
förbundsordförande Vårdförbundet

Läs artikeln i Dagens Samhälle