För få biomedicinska analytiker utbildas

Behovet av biomedicinska analytiker är stort. Situationen är alarmerande och värre blir det. Den nedläggningshotade utbildningen vid Umeå universitet behövs också för att garantera hög säkerhet i vården, behålla bredden på vårdutbildningarna och forskningen, skriver Vårdförbundet i en debattartikel i Västerbottens-Kuriren och Norrbottens-Kuriren.

En jämlik vård i landet kräver att det finns utbildning, forskning och utveckling inom biomedicinsk laboratorievetenskap även i norra delen av landet.

Behovet av biomedicinska analytiker är stort. Situationen är alarmerande och värre blir det. Umeå universitet behöver utbildningen för att garantera hög säkerhet i vården, behålla bredden på vårdutbildningarna och forskningen.

Alarmerande brist år 2030
Nyligen kom SCB:s framtidsprognos som visar att det saknas 30 000 sjuksköterskor och 7 500 biomedicinska analytiker år 2030. Det är de yrken med akademisk utbildning där bristen blir allra störst i Sverige. Yrken som påverkar hela befolkningen från det vi föds tills det är dags att värdigt få ta adjö.

Biomedicinska analytiker ansvarar för en mängd olika undersöknings- och analysmetoder. De flesta arbetar inom vården, men de finns också inom veterinärmedicin, läkemedelsindustrin, i livsmedels- och naturvårdssektorn samt inom utbildning, forskning och utveckling.

Det är ett legitimerat yrke med samhällsansvar. Biomedicinska analytiker gör analyser och bedömningar som ligger till grund för samhällets planering för epidemier och pandemier, exempelvis nya influensan och vinterkräksjukan.

Vårdförbundet är frågande till att en nedläggning av utbildningen ens kommit på fråga när fokus måste vara att säkerställa samhällets behov av biomedicinska analytiker. Ska vi klara framtida kompetensförsörjning inom yrkets livsviktiga områden måste det vara tillräckligt attraktivt att utbilda sig.

Det handlar framför allt om att lön och löneutveckling måste nå anständiga nivåer men även karriärvägar och andra arbetsvillkor behöver utvecklas.

Ett unikt system
I Sverige har vi ett unikt system för förebyggande hälsovård till en rimlig kostnad. I många andra västländer finns inte det utan dessa uppgifter sköts till en betydligt högre kostnad av läkare. Men här möter vi genom hela livet sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som har kunskap och därmed kan ta ansvar för vår hälsa och livskvalitet.

Den biomedicinska analytikern tar ansvar för att prover analyseras korrekt. Analyser som krävs för rätt diagnos och behandling av patienten. Biomedicinska analytikers resultat står för 75 procent av de underlag som krävs för att ta ställning till diagnos och behandling. Resultat som är oumbärliga för patientsäkerheten. När biomedicinska analytiker utför utskärning av material för diagnostik av olika cancersjukdomar sker det med en högre noggrannhet och kvalitet än när läkare gör samma uppgift. Med biomedicinska analytiker får patienter en säkrare diagnos och fler överlever.

De flesta analyser utförs med hjälp av avancerad teknisk utrustning, men för att det ska bli rätt är det också av högsta vikt att proven blir korrekt tagna, transporterade och förvarade. Som arbetsredskap har biomedicinska analytiker ofta högteknologiska instrument och utrustning, men specialanalyser kan å andra sidan kräva manuell hantering.

Biomedicinska analytikerprogrammet är tvärvetenskapligt och omfattar medicinska, naturvetenskapliga, tekniska och beteendevetenskapliga kurser. Programmet har två inriktningar: biomedicinsk laboratorievetenskap och klinisk fysiologi. Umeå universitet är ett av endast tre lärosäten i landet som erbjuder den senare inriktningen.

Missmatch
I samhället finns en stor missmatch. Många unga är arbetslösa. Samtidigt står utbildningsplatser tomma och vården ropar efter välutbildade. Att ens fundera på att lägga ned utbildningen är inte lösningen den måste göras mer attraktiv. Och vi måste få löner och villkor som lockar både killar och tjejer som varje dag vill göra skillnad i våra livsviktiga yrken. När frågan ställs till unga tycker de att yrket är intressant men när det kommer till lön och villkor ja då väljer de unga något annat.

En högskoleingenjör tjänar cirka 37 000 kronor i månaden. De har lika lång utbildning som en biomedicinsk analytiker som tjänar i genomsnitt 26 000 kronor. Ansvariga för vården och patientsäkerheten måste ta sitt ansvar för att göra yrket mera attraktivt.

Behåll utbildningen vid Umeå universitet. En jämlik vård i landet kräver att det finns utbildning, forskning och utveckling inom biomedicinsk laboratorievetenskap även i norra delen av landet. Det krävs omedelbara insatser för att garantera vården och patientsäkerheten nu och i framtiden.

Anna Andersson, leg biomedicinsk analytiker, vice ordförande Vårdförbundet.
Johan Larson, leg sjuksköterska, avdelningsordförande Vårdförbundet Västerbotten.
Katarina Johansson, leg sjuksköterska, avdelningsordförande Vårdförbundet Norrbotten.