”Erfarna barnmorskor lämnar förlossningsvården”

Tuffa arbetsvillkor på BB och förlossning är anledningar till att de erfarna söker sig bort, skriver Vårdförbundet på internationella barnmorskedagen.

Den 5 maj firas internationella barnmorskedagen och inför den har Vårdförbundet låtit Novus undersöka barnmorskors inställning till sitt arbete, samt hur kvinnor upplever vården före, under och efter förlossning. Resultaten visar att barnmorskor tidigt söker sig till förlossningsvården och BB, men att svag löneutveckling och slitsamma arbetsvillkor gör att de erfarna går vidare till arbetsplatser med mer hälsosam arbetsmiljö. Kvinnorna som fött barn är generellt nöjda med vården, men varannan kvinna skulle känna ökad trygghet under förlossningen om hon fick stöd av en barnmorska hon haft kontakt med redan under graviditeten.

Vårdförbundet organiserar majoriteten av landets barnmorskor. Novus har på uppdrag av oss intervjuat 588 barnmorskor och 530 kvinnor som fött barn 2018 eller 2019. Undersökningen genomfördes under april och visar att kvinnor som fött barn generellt sett är nöjda med mödrahälsovården och förlossningsvården i Sverige. Majoriteten födde vaginalt och på det sjukhus de önskat. Nio av tio upplevde att mödrahälsovården tog sig tid att lyssna och ge information, och att barnmorskan var tillgänglig under förlossningen i den utsträckning man behövde. Det är ett riktigt gott betyg!  

En del öppna svar visar att kvinnor upplever att personalen är stressad och att man gärna haft en närmare relation med sin barnmorska. Ungefär hälften uppger att de skulle känt sig mer trygga under förlossningen, om de fått lära känna den barnmorska som skulle bistå vid förlossningen, redan under graviditeten. Det är också tydligt att eftervården behöver utvecklas. 42 procent visste inte vilken typ av eftervård de skulle få och 38 procent av dem som fått besvär efter förlossningen fick inte den hjälp de behövde. 

18 av landets 21 regioner rapporterar brist på yrkesgruppen och vi har återkommande varnat om att barnmorskorna tyngs av att vårda flera födande kvinnor samtidigt, och av att inte hinna möta den oro som följer av plats- och personalbristen. Fyra av tio barnmorskor upplever att kvinnor generellt sett är mindre nöjda med förlossningsvården nu än för några år sedan. Vårt krav på ”en barnmorska – en födande” syftar till att lösa dessa problem och ge en hälsosam arbetsmiljö, med mer personcentrerad vård. Men trots att nära 70 procent av barnmorskorna vill arbeta så är det få som har möjligheten.

Resultaten visar att regionerna och kommunerna måste bli bättre på att värdera barnmorskors oersättliga kompetens, för en löneutveckling som speglar detta yrkes utbildningsnivå (4,5 års akademiska studier och dubbla legitimationer) och ansvar för liv och död. De flesta av de 44 procent som inte har tid att förkovra sig på arbetstid finns i förlossningsvården, på BB, eller är under 39 år. Arbetsgivarna ger inte barnmorskor inom BB och förlossningsvården den kompetensutveckling eller löneutveckling som krävs, utan våra medlemmar behöver byta arbetsplats för att få det. Det och tuffa arbetsvillkor på BB och förlossning är anledningarna till att de erfarna söker sig till exempelvis mödravården och ungdomsmottagningar istället.

Sverige behöver fler barnmorskor, som stannar i yrket – och då både inom mödrahälsovård och förlossning. Nära 90 procent av barnmorskorna anser att god löneutveckling är den viktigaste frågan, tätt följd av hälsosam arbetsmiljö. Det är en kraftfull signal till arbetsgivarna: det är dags att vårdens arbetsgivare börjar satsa på barnmorskorna och därmed säkra att Sveriges kvinnor får den goda reproduktiva och sexuella hälsa de har rätt till.

Åsa Mörner, leg. barnmorska och förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet
Marie-Charlotte Nilsson, leg. barnmorska och förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet
Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet

Läs artikeln i Dagens Medicin

Läs mer om undersökningen