En hel generation riskerar sämre hälsa

För att vi ska minska den epidemiliknande ökningen av övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar behövs en rejäl satsning på forskningen om sambandet mellan mat och hälsa. Vi uppmanar även till en strategi för bättre folkhälsa genom förbättrade mat- och livsstilsvanor, skriver bland andra Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, i en debattartikel i Göteborgs Posten.

Viktiga aktörer som arbetar med mat och hälsa har under flera år varit medvetna om att utvecklingen går åt fel håll och vi kan idag se att budskapen kring vilka samband som gäller mellan mat och hälsa är motstridiga.

Riktlinjer för de som är friska och för dem med riskfaktorer - det vill säga för människor med höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt – måste nå ut i ännu högre grad. Det görs redan mycket men det räcker inte.

Vilken typ av fett eller vilken sorts kolhydrater vi äter har betydelse för risken att utveckla höga blodfetter och högt blodtryck. Rapporter från WHO och Efsa, European Food and Safety Authority, visar att om mättat fett och transfett ersätts med omättat fett, framförallt med fleromättat blir blodfetterna bättre och risken för kranskärlssjukdom minskar.

Även ett högt intag av så kallat snabba kolhydrater (finns exempelvis i läsk och godis) ger högre sjuklighet.

I Sverige har vi, i internationell jämförelse, en mycket stark debatt kring olika dieter som viktminskningsmetod. Många går ned i vikt av att minska kaloriintaget genom att äta mer fett och mindre mängd kolhydrater.

Men vi känner inte till de långsiktiga effekterna. Redan 2009 reagerade två nyzeeländska forskare på den urspårade fettfrågan i Sverige. Jim Mann och Edwin R Nye ställde sig frågan i den medicinska tidskriften The Lancet hur det kunde gå så snett i Sverige av alla länder? Ett land - som enligt dem - har varit ledande och lyckats halvera insjuknandet i hjärtinfarkt, genom sänkning av blodfetterna och samtidigt visar en minskning av barn med övervikt.

Vi tror att extrema kostvanor är ett hot mot folkhälsan. Det finns även dieter som är ett hot mot miljön.

I medier, där livsmedelskunder och patienter inhämtar stora delar av sin kunskap, handlar budskapen om så kallad hälsosam mat primärt om viktminskning och inte om att uppnå en god hälsa på lite längre sikt. De budskap som förmedlas pekar åt olika håll och inger snarare en förvirrande än klargörande bild.

Detta var för sig, och i ännu högre grad tillsammans, visar tydligt att Sverige behöver ett krafttag för att lyfta sambandet mellan mat och hälsa.

Vårt förslag är att:

  • Ta fram en nationell strategi för hur goda matvanor skapas – en parlamentarisk överenskommelse är nödvändig.
  • Verka för att industrin och akademin i samverkan bidrar till ett bättre kunskapsläge, byggt på evidens med en tydlig och standardiserad transparens i forskningen – med syfte att uppnå hög trovärdighet och undanröja eventuella jävsförhållanden.
  • Säkerställa tillräcklig kunskap för vårdpersonal kring sambandet mellan mat och hälsa.
  • Prioritera forskning om intervention - för att studera hur olika livsstilsfaktorer kan förbättra hälsan.

Vi vill se konkreta politiska beslut på högsta nivå, med förslag på åtgärder för alla nivåer i samhället. Vi talar om förskolematen, skolmaten, skolidrotten, fler cykelbanor, strukturerad hälsorådgivning och hälsosam mat på restauranger och i livsmedelsbutiker.

Hälften av Sveriges befolkning lider av övervikt. Folkhälsofrågor är inte tillräckligt prioriterade idag. Det krävs tydligt politiskt ledarskap nu – för att inte förlora en hel generation svenskar.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet
Elisabet Rothenberg, ordförande Dietisternas Riksförbund
Björn Zackrisson, affärsområdeschef Praktikertjänst