Det måste kosta att lönediskriminera

Kvinnor jobbar gratis efter 16.09 varje dag.

Trots att kvinnor har högre utbildning än män tjänar kvinnor fortfarande mindre. Kvinnors heltidslöner är i genomsnitt 10,7 procent lägre än mäns. Det motsvarar 3 900 kronor i månaden och 46 800 kronor per år. Omräknat till tid betyder det att kvinnor jobbar gratis efter klockan 16.09 varje dag, medan män får betalt för hela sin arbetsdag.

I år är det 40 år sedan det blev förbjudet att lönediskriminera och sedan 1994 ska arbetsgivare göra lönekartläggningar för att upptäcka och rätta till osakliga löneskillnader. Ändå händer alldeles för lite. En orsak är att lagen är tandlös och tillsynen otillräcklig.

Arbetsgivare som struntar i att åtgärda löneskillnader uppmanas att följa lagen, men faktiska påföljder utdöms så gott som aldrig. Dessutom är tillsynen otillräcklig sedan Diskrimineringsombudsmannen tog över ansvaret från Jämställdhetsombudsmannen, Jämo. Jämo genomförde bland annat ”miljongranskningen” där osakliga löneskillnader till ett värde av 70 miljarder upptäcktes och korrigerades.

Just nu arbetar regeringens utredare med att se över om tillsynen och påföljderna bör skärpas för den arbetsgivare som inte följer lagen. För oss, som representerar Sveriges bredaste nätverk för jämställda löner, är det uppenbart att båda dessa åtgärder är nödvändiga.

Dessutom krävs fler insatser för att uppnå jämställda löner. 16:09-rörelsen ställer därför följande krav:

  • Öka tillsynen och skärp sanktionerna för de arbetsgivare som ignorerar lagens krav. För att lagen om årliga lönekartläggningar ska följas måste Diskrimineringsombudsmannens tillsyn skärpas och arbetsgivare som bryter mot reglerna möta kännbara påföljder. En ny miljongranskning bör genomföras och sanktionerna mot de arbetsgivare som bryter mot lagen skärpas. DO och arbetsmarknadens parter måste också arbeta mer aktivt för att motverka alla typer av diskriminering, sexuella trakasserier och övergrepp i arbetslivet.
  • Synliggör och åtgärda strukturella löneskillnader. I yrken och branscher där kvinnor är i majoritet är lönerna lägre än i mansdominerade yrken och branscher. Det gäller även när kraven på utbildning, färdigheter och ansvar är likvärdiga. Staten och arbetsmarknadens parter måste ta sitt ansvar och bryta denna strukturella värdediskriminering så att löneläget motsvarar yrkets krav på hela arbetsmarknaden.
  • Säkerställ ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Män tar ut en knapp tredjedel av föräldraledigheten och utför varje dag en timme mindre obetalt hemarbete. För att bryta mönstret krävs att regering och riksdag tar tydliga steg för en jämställd föräldraförsäkring. Det kommer att stärka kvinnors position i arbetslivet och pappors relationer till sina barn.
  • Heltidsarbete som norm och trygga anställningsformer. Kvinnodominerade branscher har mer ofrivilligt deltidsarbete, fler osäkra anställningar och sämre löneutveckling. Vissa grupper av kvinnor, som utrikes födda kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning, löper särskilt stor risk att hamna i otrygga arbetsförhållanden. Regering, kommuner och andra arbetsgivare måste ge kvinnor och män samma möjlighet till heltid och trygga anställningsformer.

Amineh Kakabaveh, ordförande, Varken hora eller kuvad (VHEK)
Anders Johansson, förbundsordförande, Forenas 
Britta Lejon, förbundsordförande, Fackförbundet ST
Britt-Marie S Torstensson, ordförande, Winnet Sverige
Carina Ohlsson, förbundsordförande, S-kvinnor
Carolina Gustafsson, ordförande, Kvinnors organisering, Vänsterpartiet
Cecilia Elving, förbundsordförande, Liberala Kvinnor
Christina Knight, tf ordförande, Fredrika Bremer-förbundet 
Cindy Falquet, Miljöpartiets Jämställdhets- och mångfaldskommitté
Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby
Ewa Larsson, ordförande, Gröna kvinnor
Gunilla Åkesson, ordförande, Kvinnor i Svenska kyrkan 
Gunnel Hall, ordförande, Kvinnor Kan
Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR 
Ianthe Holmberg, ordförande, Svenska kvinnors vänsterförbund (SKV)
Ida Kåhlin, ordförande, Sveriges Arbetsterapeuter
Magnus Pettersson, förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund 
Malin Ackholt, förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket
Maria Johansson, ordförande, FQ - Forum kvinnor och funktionshinder
Olga Persson, generalsekreterare, Unizon
Sineva Ribeiro, förbundsordförande, Vårdförbundet
Sofia Jarl, förbundsordförande, Centerkvinnorna
Susanna Gideonsson, förbundsordförande Handelsanställdas förbund
Ulrika Boëthius, förbundsordförande, Finansförbundet 
Veronica Magnusson, förbundsordförande, Vision

 

Läs artikeln i Aftonbladet.