Det behövs ett nationellt program för äldrehälsovård

En ny undersökning från YouGov visar att tre av fyra människor i Sverige vill att vi ska ha en nationell äldrehälsovård. Intresset för äldrevård är mycket stort. Det var exempelvis en av de största frågorna i Almedalen. Men det går alltför långsamt trots politiska ambitioner. Regeringen måste ta initiativ för ett nationellt program för äldrehälsovård nu.

För äldre över 65 år finns mycket att vinna på förebyggande hälsovård. Förutom ökad livskvalitet och längre liv, kan man skjuta upp sjukdomar som kommer med åren. Med relativt blygsamma insatser kan många äldre ges bättre hälsa och våra gemensamma resurser användas på ett effektivt sätt. Vårdförbundet har räknat ut att ett hälsosamtal kostar 600 kronor. En investering som ger hög avkastning i form av minskade kostnader för vård och omsorg.

I Sverige har vi unika system för att främja hälsa och förebygga ohälsa genom mödrahälsovård, barnhälsovård, skolhälsovård, ungdomsmottagningar och företagshälsovård. Men vi har inte något strukturerat förebyggande hälsovårdsprogram för äldre över 65 år.

Hälsosamtal för äldre bör vara stommen i det förbyggande hälsovårdsarbetet. I år finns det cirka 1,8 miljoner människor som är över 65 år. Om alla får ett hälsosamtal vart femte år så kostar det 220 miljoner kronor.

Kostnaden kan jämföras med en dag i slutenvården. En enda normal vårddag utan intensivvårdsinsatser kostar cirka 10 000 kronor. Ett brutet lårben kan kosta så mycket som 700 000 kronor. Var och en kan se att det förebyggande hälsoarbetet är mycket lönsamt.

Förebyggande äldrehälsovård och hälsosamtal ska innehålla:

  • Goda matvanor – för att motverka undernäring/fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom
  • Tobaksvanor – för bättre andning, och motverka astma, cancer, hjärt- och kärlsjukdom
  • Riskbruk av alkohol – för att motverka hjärt- och kärlsjukdom, balansrubbningar, diabetes
  • Fysisk aktivitet – för att motverka smärta, balansrubbningar, begränsningar i rörligheten
  • Delaktighet, meningsfullhet, att känna sig behövd – för att motverka nedstämdhet och depression
  • Social gemenskap – för att motverka nedstämdhet och depression
  • Hur hemmiljön är utformad – enkla insatser för att undvika fall och benbrott

Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 2050, enligt Statistiska Centralbyråns, SCB:s befolkningsprognos. Det innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år 2050.

Vårdförbundet har listat utmaningarna år 2010 till 2050 i korthet:

  • Befolkningen blir allt äldre – antalet personer +85 år ökar med 100 procent
  • Personer med svår ohälsa i befolkningen ökar med 45 procent
  • Kostnaderna för hälso- och sjukvård ökar med i snitt 2,0 – 2,4 miljarder per år
  • Kostnaderna för äldreomsorg ökar med i snitt 1,7 – 1,9 miljarder per år
  • Behovet av personal inom vård- och omsorg förväntas öka med i snitt 50 procent.

Akutsjukvård är både dyr och krävande. Bara i Stockholms läns landsting står en procent av befolkningen idag för 30 procent av den totala vårdkostnaden. Av dessa är 65 procent multisjuka äldre.

Projektet med vårdcoacher i Stockholm, det vill säga sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, som lotsar äldre multisjuka till rätt vård direkt har visat sig vara en guldgruva för landstinget. En utvärdering visar att livskvaliteten ökar, smärtan minskar och de äldre känner sig mer rörliga och har ett bättre socialt liv. Kostnaden per patient är 57 procent lägre för de som har hjälp av en sjuksköterska som lotsar rätt.

Även i Göteborg pågår nu ett spännande projekt på 13 vårdcentraler där alla över 65 år erbjuds hälsosamtal och hälsokontroller.

Det forskas alldeles för lite på åldrande och äldres hälsa. Vårdförbundet vill se riktade anslag. Genom hälsoekonomisk forskning kan vinsterna för hälsan och samhällsekonomin lyftas fram.

Ett bra exempel som nyligen dokumenterats i en avhandling av sjuksköterskan Erik Jedenius är Demensvårdsprogrammet, DMP, som startade i Kalmar 1998. Hälsoekonomiska beräkningar visar att om programmet skulle implementeras i hela landet blir vinsten för samhället 1,5 miljarder kronor per år.

Demenssjuksköterskans roll i programmet är att guida patienten och närstående genom hälso- och sjukvårdssystemet, koordinera sjukvårdsbesök, informera om olika aspekter av sjukdomen och att stötta familjen i den dagliga vården och omsorgen.

Men det räcker inte. Vi måste ligga steget före.

Flera yrkesgrupper som sjuksköterskor, barnmorskor, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietister har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Resultatet av hälsosamtalet ska ligga till grund för teamens insatser. Den som leder och samordnar uppdraget för äldres hälsa är distriktssköterskan.

För att genomföra det förebyggande hälsovårdsarbetet behövs därför fler distriktssköterskor. Idag finns cirka 14 000 distriktssköterskor sysselsatta inom vård och omsorg. Det finns ett stort rekryteringsbehov på grund av stora pensionsavgångar. Nästan hälften av distriktssköterskorna som arbetar inom vård och omsorg är 55 år eller äldre.

Stat, kommuner och landsting måste gå samman och införa betald specialistutbildning för specialistsjuksköterskor. Att utbilda en sjuksköterska med full lön till exempelvis distriktssköterska kostar cirka 540 000 kronor.

Vårdförbundet vill också ha ett riktat ekonomiskt stöd för etablering och utveckling av förebyggande hälsovård för alla över 65 år. På samma sätt som regeringen har gjort en särskild satsning på de mest sjuka äldre.

Varje liv som levs så länge som möjligt utan allvarlig sjukdom med ökad livskvalitet är som att vinna på lotto för den enskilde och spar många miljarder för samhället. Har verkligen välfärdsSverige råd att avstå från att erbjuda en femtedel av befolkningen en bättre hälsa?

 

Sineva Ribeiro, Förbundsordförande Vårdförbundet