Debatt: Bristen ett problem för vården

– Med nya, tydliga karriärvägar som möjliggör en bra löneutveckling kan biomedicinska analytikeryrket bli precis så attraktivt som det förtjänar att vara, säger Sineva Ribeiro och lokala förtroendevalda i en debattartikel runt om i landet i samband med yrkesdagen för biomedicinska analytiker.

Det är brist på biomedicinska analytiker. Bristen gör att provtagning, analys och diagnos försenas – ofta med ökade kostnader och onödigt lidande för patienten som följd. Det krävs åtgärder för att både få fler att utbilda sig till biomedicinska analytiker och att ge de redan verksamma möjlighet att utvecklas inom yrket.

Har du lämnat blod? Gjort ett cellprov? Lämnat halsprov för odling? Då har ditt prov hanterats och analyserats av en biomedicinsk analytiker. I samband med den internationella yrkesdagen för biomedicinska analytiker den 15 april vill vi lyfta fram detta livsviktiga yrke.

Biomedicinska analytiker ansvarar för en mängd olika undersöknings- och analysmetoder. De flesta arbetar inom vården, där de ansvarar för att prover analyseras korrekt. Biomedicinska analytikers resultat står för mer än 70 procent av de underlag som krävs för att kunna ställa diagnos och snabbt sätta in rätt behandling.

Biomedicinska analytiker gör också analyser och bedömningar som ligger till grund för samhällets planering för att hindra epidemier och pandemier. De har en yrkeslegitimation och ett samhällsansvar, vilket betyder att de garanterar patientsäkerheten.

Behovet av biomedicinska analytiker är stort. Redan idag är bristen stor och SCB:s framtidsprognos visar att om ingenting görs kommer det att saknas nästan 2 500 biomedicinska analytiker 2025. Problemet börjar redan på utbildningen – det är för få sökanden till platserna och endast två tredjedelar tar examen.

Enligt Sacos senaste studie om livslön tjänar en biomedicinsk analytiker aldrig in sin minst treåriga akademiska utbildning. Genomsnittlig livslön för en biomedicinsk analytiker är ungefär fyra procent lägre än genomsnittet för den som enbart har gymnasieutbildning. Som jämförelse kan nämnas att en läkare tjänar in sin utbildning vid 31 års ålder.

Arbetsgivare har olika lösningar för att hantera bristen på biomedicinska analytiker. Istället för att höja lönerna och göra biomedicinska analytikeryrket mer attraktivt, anställer man undersköterskor eller personer med "motsvarande utbildning" att utföra vissa arbetsuppgifter som biomedicinska analytiker har. Hur ofta anställs någon med motsvarande utbildning som läkare, advokat eller revisor?

Ett måste i vårdpolitiken är att säkra kompetensförsörjningen. Det måste bli attraktivt att utbilda sig till biomedicinsk analytiker och få möjlighet att nå en livslön som motsvarar den akademiska investeringen och insatsen.

Vårdförbundet arbetar tillsammans med yrkesorganisationen för biomedicinska analytiker (IBL) för en nationellt reglerad specialistutbildning och en modell för akademisk specialistutbildning för biomedicinska analytiker.

Med nya, tydliga karriärvägar som möjliggör en bra löneutveckling kan biomedicinska analytikeryrket bli precis så attraktivt som det förtjänar att vara och människor i Sverige kan fortsätta förlita sig på att deras prover hanteras och analyseras med största möjliga patientsäkerhet, kvalitet och kunskap. Vi har inte råd att låta bristen försena analys, diagnos och behandling, med onödigt lidande och längre och kostsamma vårdtider som följd!

Sineva Ribeiro, specialistsjuksköterska i kirurgi, ordförande Vårdförbundet