Debatt Brännpunkt: "För få sjuksköterskor största problemet"

I dag finns betydligt fler vårdplatser att tillgå än vad som kan hållas öppna. Vi har förslag på tre verkningsfulla åtgärder som kommuner och landsting kan starta med redan i dag, skriver Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, i Svenska Dagbladet.

I en ny rapport har Vårdförbundet frågat sina 21 lokala avdelningar hur de har upplevt bemanningen av sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor under sommaren. Tio avdelningar bedömer att det var en större eller allvarlig brist på barnmorskor. 17 menar att bristen på specialistsjuksköterskor var större eller allvarlig.

Följden blir att cancersjuka barn och deras familjer tvingas resa runt i landet för att få livsviktig vård, operationer ställs in och intensivvårdspatienter flyttas mellan sjukhus. Något som är förenat med livsfara. Bristen på barnmorskor drabbar gravida och födande kvinnor och deras familjer.

Bristen på sjuksköterskor var allvarlig i nio avdelningar: Gotland, Jämtland, Norrbotten, Södermanland, Stockholm, Uppsala, Västmanland, Västra Götaland och Örebro. Ytterligare elva avdelningar upplevde att det var större brist på sjuksköterskor. Bara i Jönköping stannade läget vid en mindre brist.

Biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor är de yrkesgrupper som under sommaren relativt sett framstått som bäst bemannade. Norrbotten upplevde dock en allvarlig brist på biomedicinska analytiker och Västra Götaland hade en allvarlig brist på röntgensjuksköterskor.

Inom landstingen var det akutsjukvården och de medicinska avdelningarna som hade svårast att lösa bemanningen under sommaren, följt av förlossningsvården och psykiatrin. I dagarna kom nya siffror från Socialstyrelsen som visar att färre kvinnor ammar. Det kopplas till kortare vårdtider och barnmorskornas pressade förhållanden på förlossningsavdelningarna.

Det både ropades efter och lovades fler vårdplatser i valrörelsen. Men idag finns betydligt fler vårdplatser att tillgå än vad som kan hållas öppna. Att vårdplatser är stängda under sommaren och resten av året beror framför allt på brist på sjuksköterskor, barnmorskor och specialistutbildade sjuksköterskor.

Redan innan de stängda vårdplatserna är räknade hamnar Sverige numera på sista plats i en internationell jämförelse över antal vårdplatser per invånare i Europa och USA. Det är bra att primärvården, förebyggande mödrahälsovård, MVC, och barnhälsovård, BVC, och hemsjukvården tar hand om människor i behov av hälso- och sjukvård. Men för allvarligt sjuka patienter och för sjukhusen är smärtgränsen sedan länge nådd på många håll.

I dagarna har vi kunnat se att Skånes universitetssjukhus fortsätter att hålla 100 vårdplatser stängda även efter sommaren då det saknas sjuksköterskor. I Kronobergs län ger man sig av till Danmark för att ragga sjuksköterskor. Men där är arbetslösheten låg. I Värmland ska sjuksköterskor från bemanningsföretag täcka upp när de som avstod från sommarsemester nu ska ha ledigt. Vi ser att kostnaderna för inhyrda professioner skenar. I Stockholms läns landsting ser de ut att ha fördubblats. Konsekvensen blir sparbeting som drabbar patientsäkerheten.

Dagens Eko presenterade nyligen en undersökning som visar att övertiden för sjuksköterskor bara under sommarmånaden juli är drygt 75 000 timmar. Det är en ökning med 85 procent på fem år, mellan 2009 och 2014. Och då är bara sex av landets nio universitetssjukhus med i undersökningen

I Sverige utbildas cirka 4 000 nya sjuksköterskor varje år. Efter två år funderar 30 procent på att lämna yrket. Dessutom vet vi att cirka 1 600 sjuksköterskor i Sverige begär norsk legitimation varje år. Ovanpå det har vi stora pensionsavgångar.

Det drabbar även Sveriges 290 kommuner. De har fått ett ökat ansvar som vårdgivare då alla kommuner förutom i Stockholms län ansvarar för hemsjukvården. Eftersom behandlingstiden på sjukhus förkortas bedrivs allt mer avancerad sjukvård i hemmen. Att säkra kompetensförsörjningen i vården gäller i allra högsta grad även för kommunerna.

Vårdförbundet har under många år presenterat förslag på åtgärder som säkrar kompetensförsörjningen. Om ingenting görs kommer vi att sakna 30 000 sjuksköterskor år 2030, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Det behövs både långsiktiga och kortsiktiga strategier.

Vi har förslag på tre verkningsfulla åtgärder som kommuner och landsting kan starta med redan i dag:

  1. Inför strukturerad yrkesintroduktion för nyutexaminerade
  2. Inför Akademisk specialisttjänstgöring så att vi får fler specialistsjuksköterskor
  3. Lönekarriären ska vara tydlig

Nu är det upp till politiker oavsett partifärg och beslutsfattare att ta ansvar för en hälso- och sjukvård som fungerar i hela landet.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet