Dags att ta ansvar för jämlikhet inom vården

Under sommaren var bristen på sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor omfattande runt om i landet. Nu är det upp till den nya regeringen, riksdag, politiker i landsting och kommuner att ta ansvar för en jämlik hälso- och sjukvård.

Det både ropades efter och lovades fler vårdplatser i valrörelsen. Men idag finns betydligt fler vårdplatser att tillgå än vad som kan hållas öppna. Att vårdplatser är stängda under sommaren och resten av året beror framförallt på brist på sjuksköterskor, barnmorskor och specialistutbildade sjuksköterskor.

I dagarna har vi kunnat se att Skånes universitetssjukhus fortsätter att hålla 100 vårdplatser stängda även efter sommaren då det saknas sjuksköterskor. I Kronobergs län ger man sig av till Danmark för att ragga sjuksköterskor. I Värmland ska sjuksköterskor från bemanningsföretag täcka upp när de som avstod från sommarsemester nu ska ha ledigt.

Vårdförbundet har frågat sina 21 lokala avdelningar hur de har upplevt bemanningen av sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor under sommaren. Tio avdelningar bedömer att det var en större eller allvarlig brist på barnmorskor. Nio menar att bristen på specialistsjuksköterskor var allvarlig och ytterligare åtta avdelningar att det var en större brist.

Inom landstingen var det akutsjukvården och de medicinska avdelningarna som hade svårast att lösa bemanningen under sommaren, följt av förlossningsvården och psykiatrin.

Cancersjuka barn och deras familjer tvingas resa runt i landet för att få livsviktig vård, operationer ställs in och intensivvårdspatienter flyttas mellan sjukhus. Bristen på barnmorskor drabbar gravida och födande kvinnor och deras familjer.

Det har varit allvarlig brist på sjuksköterskor i nio avdelningar: Gotland, Jämtland, Norrbotten, Södermanland, Stockholm, Uppsala, Västmanland, Västra Götaland och Örebro och ytterligare elva avdelningar upplevde att det var större brist på sjuksköterskor. Bara i Jönköping stannade läget vid en mindre brist.

Biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor är de yrkesgrupper som under sommaren relativt sett framstått som bäst bemannade. Norrbotten upplevde dock en allvarlig brist på biomedicinska analytiker och Västra Götaland hade en allvarlig brist på röntgensjuksköterskor.

I Sverige utbildas cirka 4 000 nya sjuksköterskor varje år. Efter två år funderar 30 procent på att lämna yrket. Dessutom vet vi att 1 600 av alla sjuksköterskor i Sverige begär norsk legitimation varje år.

Det drabbar även Sveriges 290 kommuner. De har fått ett ökat ansvar som vårdgivare då alla kommuner förutom i Stockholms län ansvarar för hemsjukvården. Eftersom behandlingstiden på sjukhus förkortas bedrivs allt mer avancerad sjukvård i hemmen. Att säkra kompetensförsörjningen i vården gäller i allra högsta grad även för kommunerna.

Trots att Sveriges kommuner och landsting (SKL) menar att sommarplaneringen startat tidigare så är det bara en av Vårdförbundets 21 avdelningar som bedömer att bemanningssituationen var bättre sommaren 2014 jämfört med året innan.

Vårdförbundet har under många år presenterat förslag på åtgärder som säkrar kompetensförsörjningen. Om ingenting görs kommer vi att sakna 30 000 sjuksköterskor år 2030, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Det behövs både långsiktiga och kortsiktiga strategier. Vi har förslag på tre verkningsfulla åtgärder som kommuner och landsting kan starta med redan idag.

  • Inför strukturerad yrkesintroduktion för nyutexaminerade
  • Inför Akademisk specialisttjänstgöring så att vi får fler specialistsjuksköterskor
  • Inför en tydlig lönekarriär

Nu är det upp till den nya regeringen, riksdag, politiker i landsting och kommuner att ta ansvar för en jämlik hälso- och sjukvård.

Sineva Ribeiro, Ordförande Vårdförbundet

Relaterad artikel