"Bemanna inte ambulanserna utifrån ytterst sällsynta katastrofscenarier"

Man kan dra många slutsatser av bombdåden i Oslo och massakern på Utøya men inte att vi behöver bemanna ambulanser och ambulanshelikoptrar med läkare till vardags. Vi reagerade starkt när ett antal anestesiläkare och överläkare inom ambulanssjukvård på DN Debatt 17 augusti hävdade att det är nödvändigt, skriver Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, och Janne Kautto, ordförande i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, i en replik i Dagens Nyheter.

Läkare behövs självklart i den prehospitala vården och särskilt i katastrofsituationer, men att bemanna den vardagliga ambulanssjukvården utifrån ytterst sällsynta katastrofscenarier vore en grav misshushållning med läkarkompetens och våra gemensamma skattemedel.

Sverige har Europas högst utbildade personal i ambulanserna. I många fall är de specialistsjuksköterskor. Det är inte ovanligt att dessa specialistsjuksköterskor med fyra års högskoleutbildning och legitimation även har en magister i omvårdnads- och vårdvetenskap.

I många andra länder som Tyskland, Norge, Danmark, Ungern osv. bemannas ambulanser med personal som har betydligt lägre utbildning, utan legitimation och därför inte är självständiga yrkesutövare. Det är i dessa länder forskningen visar resultat som talar för fler läkare i ambulanssjukvården. Studierna är därför inte möjliga att tillämpa i Sverige. Den vetenskapliga grund som artikelförfattarna åberopar till stöd för sina ståndpunkter finns inte.

Däremot har man i Region Skåne nyligen avvecklat sina prehospitala läkarbilar. Ingenting tyder på att dödligheten där har ökat. I Skåne finns idag en väl utvecklad rutin via bland annat telemedicin för direkt kontakt mellan ambulanssjuksköterskor och läkare för diskussioner och stöd i beslutsfattandet.

Det som behövs är allmänläkare och akutläkare inom närsjukvården som besöker sjuka människor, framförallt äldre och barn i hemmet så att de slipper åka till de redan hårt belastade akutmottagningarna.

Poängen med specialistutbildade ambulanssjuksköterskor stavas bedömning och snabbspår direkt till rätt vårdenhet. Det är här den stora utvecklingen idag sker. Ambulanserna är numera rullande akutmottagningar med betydande resurser. Sjuksköterskan gör en första bedömning och ger avancerad omvårdnad i ambulansen. Patienten kan sen köras direkt till rätt avdelning utan att passera en tröttande process på akutmottagningen som därmed avlastas.

Idag körs äldre med höftledsfraktur direkt till röntgen och ortopedklinik. Människor med hjärtinfarkt eller stroke körs efter en första bedömning raka spåret till ballongsprängning på röntgen eller till respektive specialistenhet. Där sätts den högspecialiserade vården in direkt.

Några viktiga slutsatser i Socialstyrelsen rapport efter massakern i Norge är att vi nationellt behöver samordna och utöka ambulanshelikopter- och flygverksamheten. Det är också viktigt att traumavården koncentreras till traumacenter på några få sjukhus med specialistteam. De katastrofplaner som finns måste ofta ses över och praktiska övningar ska regelbundet genomföras.

För att Sverige ska få en effektiv sjukvårdsberedskap vid masskadesituationer motsvarade terrorangrepp eller katastrofer, behöver svensk ambulanssjukvård ses över i sin helhet. En ökad ambulanstäthet och krav på specialistutbildade ambulanssjuksköterskor i varje ambulans i hela landet skulle öka kvaliteten både i vardagen och vid krissituationer.

 Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid är effektiv användning av våra gemensamma skattepengar och räddar liv.

 

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet
Janne Kautto, ordförande i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor