Behövs rejäl satsning på ambulanssjukvården

Brister i ambulanssjukvården påverkar hela vårdkedjan. En rejäl satsning på ambulanssjukvården skulle fungera som en nyckel för att göra vården mer effektiv och minska patienternas lidande.

Avvikelserapportering, det vill säga rapporter om alla misstag, fel och brister som uppstår i vården är ett av de viktigaste verktygen för att kunna göra vården säkrare. Vårdförbundet välkomnar granskningen av avvikelserapporteringen på Falck Ambulans, som SVT:s Uppdrag granskning har gjort.

I Göteborg har larmrapporter om ambulanser som inte kommer fram i tid och en pressad arbetssituation för personalen lett till att Socialstyrelsen ska granska ambulanssjukvården. Även detta välkomnas av Vårdförbundet.

Avvikelsehanteringen måste fungera
Fel och misstag går aldrig helt att undvika i vården, men målet är självklart att minimera vårdskador och incidenter så mycket som det någonsin är möjligt.

Vårdens professioner arbetar alla för en säker vård och har i och med sina legitimationer ett eget ansvar att leva upp till de krav som ställs inom yrket. För att nå en säker vård är det mycket viktigt att avvikelserapporteringen fungerar felfritt och att samtliga rapporter utreds, så att misstag och fel kan undvikas och brister snabbt kan rättas till.

Vårdens arbetsgivare har ansvar för att systemet för avvikelsehantering fungerar som det ska. Personalen måste känna att det råder ett öppet klimat där avvikelsehantering uppmuntras och att man får återkoppling på samtliga rapporter.

Granska även de som upphandlar ambulanstjänsterna
Det är dock viktigt att man inte fokuserar granskningen av ambulanssjukvården enbart på enskilda entreprenörer. Man måste också granska de som upphandlar tjänsterna och som bestämmer vilket innehåll ambulanssjukvården ska ha och vad den får kosta. Det vill säga landsting och regioner.

Genom att kortsiktigt snåla och bara titta på en enskild prislapp får man inte den effektivitetsvinst som en modern ambulanssjukvård skulle kunna innebära i vården. På vissa håll har landstingen lagt ut ambulanssjukvården på entreprenad för att spara pengar och därmed har villkoren för ambulanspersonalen försämrats.

Man måste börja värdera den kunskap och kompetens som finns i ambulanssjukvården och satsa på den, så att den kan användas fullt ut.

Omodern syn på ambulansvård
Synsättet på ambulansen som en transportorganisation som snabbast möjligt ska leverera patienten till akutmottagningen är helt förlegad. Idag är de väl fungerande ambulanserna mer att likna vid rullande akutmottagningar där behandlingar kan påbörjas redan på hämtplatsen.

Förmodligen skulle vi behöva fler välutrustade ambulanser på många ställen runt om i landet. Men det löser inte alla problem. Ambulanserna måste utöver den bästa tekniken också innehålla den bästa kunskapen, i form av specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som har goda arbetsvillkor.

Då blir vården säkrare, snabbare och totalt sett billigare.

Goda exempel
Det finns flera exempel på hur en vårdprocess som inleds med ambulansvård kan effektiviseras och minska lidande.

I projektet Höftlinjen ser specialistutbildade ambulanssjuksköterskor till att patienten redan i bilen får syrgas, smärtstillande och intravenös vätska samt att relevant provtagning genomförs. Patienten förs direkt till röntgen, utan att passera akuten, och därefter till rätt vårdavdelning.

I Göteborg finns ett annat mycket framgångsrikt exempel vid behandling av Strokepatienter. Där räknar man med att två timmar extra nedlagd tid per dygn för ambulanspersonalen sparar 19 timmar på akutmottagningen.

Den här typen av "snabbspår" utvecklas nu för flera patientgrupper. De bygger på att rätt kunskap och rätt utrustning finns på plats i ambulansen. Det innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan.

Så blir det om specialistutbildade ambulanssjuksköterskor får använda sin kunskap fullt ut.

Anna-Karin Eklund, förbundsordförande Vårdförbundet