Bättre vård med höjda ingångslöner

Sjuksköterskor runtom i landet på väg mot sin första anställning reser nu berättigade krav på en rimlig ingångslön, minst 24 000 kronor i månaden, skriver Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, på SVT debatt.

Sjuksköterskor är den yrkesgrupp som människor i Sverige har högst förtroende för, enligt Förtroendebarometern. Trots detta är sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor lönemässigt fel värderade.

En sjuksköterska tjänar efter tre års akademisk utbildning i genomsnitt 26 600 kronor i månaden. En högskoleingenjör tjänar cirka 37 000. En specialistsjuksköterska och en barnmorska tjänar obetydligt mer än en grundutbildad sjuksköterska. Medan en civilingenjör tjänar cirka 47 000 kronor.

Ingångslönerna måste upp
Ett sätt att få upp lönerna är att höja ingångslönerna. Därför stöttar vi studenternas löneupprop. Erfarna sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor ska självklart också ha betydligt högre löner. Det handlar om att få en rimlig livslön.

Vi har ett ickenivåbestämt avtal där man förhandlar individuellt. Det finns alla möjligheter för både privata och offentliga arbetsgivare att höja lönerna.

Stora rekryteringsbehov
Vi vet att rekryteringsbehoven av våra yrkesgrupper är mycket stora under de kommande åren. Enligt Statistiska centralbyråns framtidsprognos saknas 30 000 sjuksköterskor och 7500 biomedicinska analytiker år 2030.

Vi måste kunna locka tjejer och killar till våra livsviktiga yrken med samhällsansvar. De måste få rimliga löner. Det måste också finnas tydliga karriärvägar och specialistkunskap måste löna sig.

Så är det inte idag.

1995 hade vi 67 procent specialistutbildade sjuksköterskor. Vi har idag cirka 48 procent, enligt Socialstyrelsen.

En undersökning som tidningen Dagens Medicin har gjort visar att Karolinska Universitetssjukhuset nu är nere i 38 procent specialistutbildade sjuksköterskor. Akademiska Sjukhuset ligger ännu lägre med 36 procent. Siffror från mars 2012 visar att, av Sahlgrenska Universitetssjukhusets månadsanställda sjuksköterskor, har drygt 43 procent specialistutbildning.

En nivå på 70 procent specialistutbildade sjuksköterskor anses önskvärt. Idag har vi alltså ungefär hälften så många på de stora akutsjukhusen.

Det sägs ofta att det inte finns pengar till att höja våra yrkesgruppers löner eller att införa betald specialistutbildning. Men till vissa grupper finns det alltid pengar. Tillfälliga akuta lösningar som exempelvis stafettläkare kostar drygt två miljarder om året.

Lyckat projekt med vårdcoacher
Våra grupper bidrar med stora effektiviseringsvinster. Stockholms sjukvårdslandstingsråd Filippa Reinfeldt (M) framhåller att det lyckosamma projektet med vårdcoacher sparar miljarder. Hon har inspirerats av Vårdförbundets tio år gamla idé om vårdlotsar.

Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor lotsar eller om man så vill coachar patienter till rätt vård direkt något som är mycket önskvärt i framtidens sjukvård. Framförallt avlastas akutmottagningar. Människor lider mindre och får högre livskvalitet. Vården blir mer effektiv. Bara i Stockholms läns landsting sparar man miljarder. Idén sprider sig nu över landet.

Vi bidrar alltså med miljardbesparingar. Dessa pengar kan vi utveckla vården för men de måste också gå till skäliga löner för våra fyra professioner och betald specialistutbildning i likhet med läkarnas specialisering.

För att bedriva en trygg och säker vård i framtiden måste våra yrkesgrupper värderas rätt. Då kommer vi till rätta med den stora bristen. Vi får också en ökad patientsäkerhet och livskvalitet. Låt våra livsviktiga yrken bli attraktiva för ungdomar som vill göra skillnad.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet