Bättre hälsa och livskvalitet för äldre

Andelen äldre i befolkningen ökar och allt fler når också riktigt höga åldrar. Men att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa, livskvalitet och överdrivet medicinerande. Möjligheten att påverka våra mogna medborgares hälsa är stor, skriver Sineva Ribeiro i Din Livsstil

1970 var andelen 65 år och äldre 13,8 procent av befolkningen, 2009 var den 18,1 procent, 2020 kommer den att vara 20,9 procent och 2030 så mycket som 22,7 procent. Kostnaderna för äldrevård behöver dock inte skena okontrollerat, som det ibland framställs. Om vi organiserar vården smartare med rätt kunskap på rätt plats och lägger till hälsovård så klarar vi välfärden.

I Sverige har vi unika system för mödrahälsovård, barnhälsovård, skolhälsovård, ungdomsmottagningar, studenthälsa och företagshälsovård. Genom detta har vi världens lägsta mödradödlighet och spädbarnsdödlighet.

Stommen i verksamheterna ansvarar barnmorskor, distriktssköterskor, barnsjuksköterskor och skolsköterskor för. Den hälsovård vi har idag bygger på kunskap om hur man främjar hälsa och förebygger ohälsa.

Unika system

För att få en jämlik hälsovård finns det nationella program. Men vi behöver satsa mer på hälsovård även för våra årsrika medborgare.

Ett system liknande MVC och BVC för seniorer skulle leda till en effektivisering av vården och ge stora hälsovinster för en ansenlig del av befolkningen. Det är distriktssköterskan som med sin specialistkunskap inom folkhälsa som har de bästa förutsättningarna att leda verksamheten.

Men för att tillgodose individens alla behov krävs ett större team. Sjuksköterska med specialistutbildning för vård av äldre, barnmorska, läkare med sin expertkunskap, arbetsterapeut, fysioterapeut, socionom, biståndshandläggare, psykolog med flera har alla olika kunskaper som kommer att behövas för att vidta de åtgärder som krävs när funktionsförmågan försämras.
För att utnyttja resurserna effektivt bör olika yrkesgrupper få möjligheter att samverka oberoende av huvudmannaskap och arbetsgivare.

Det handlar inte bara om livsstil utan om livsvillkoren som helhet. Hälsosamtal i hemmiljö ska vara en naturlig ingrediens i ett hälsoprogram för äldre. Det skapar trygghet för själva samtalet och underlättar dialog kring förebyggande av risker i hemmet, närmiljön och samhället. Hälsosamtalen kan med fördel kombineras med hälsokontroller.

Vidta åtgärder tidigt

Erfarenheter av genomförda hälsosamtal visar att cirka hälften medförde någon form av vidare åtgärd. Åtgärder som vidtogs är läkemedelsgenomgångar, utprovning av inkontinenshjälpmedel, kostinformation, utprovning av tekniska hjälpmedel, vidare samtal kring psykisk ohälsa och ensamhet samt kontakt med kommunen angående hemtjänst.

Förutom detta visade hälsokontroller vid hälsosamtalen flera icke normala blodtrycksvärden, förhöjda blodsockervärden och personer som blev inskrivna i hemsjukvården.

Hälsosamtalen har ett värde både för den enskilda individen och för vården. Genom att vidta åtgärder tidigt finns utrymme för planering och insatser som gör att äldre slipper söka dyr och tröttande sjukhusvård och helt i onödan vistas i timmar på akutmottagningar.

Hälsosamtalen gjorde att livskvaliteten ökade och upplevelsen av oro och smärta minskade när man jämförde med gruppen som inte hade fått hembesök.

De behövde dessutom mindre av kommunens hemtjänst, vård på sjukhus och färre besök i primärvården. Däremot ökade resandet med färdtjänst och influensavaccinering.

Förebyggande vård

När samhällets kostnader minskar skapas utrymme för den lilla gruppen multisjuka äldre som har omfattande behov och står för en stor del av vårdkostnaderna.

Vår kunskap bidrar till att skapa en bra, säker och kostnadseffektiv förebyggande äldrehälsovård. Ett problem är dock den alarmerande bristen på distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor med inriktning för vård av äldre. Vår modell akademisk specialisttjänstgöring, AST det vill säga möjligheten för legitimerade sjuksköterskor att inom ramen för anställning specialistutbilda sig sprider sig över landet. Den borde införas överallt. Glädjande är att flera sjuksköterskor väljer AST för vård av äldre.

Sineva Ribeiro,
ordförande Vårdförbundet