Alarmerande brist på specialistsjuksköterskor

Internationell forskning visar att det finns ett direkt samband mellan sjuksköterskors kunskap och patienternas möjligheter till överlevnad, symtomminskning och välbefinnande. Bristen på specialistutbildade sjuksköterskor är alarmerande och det krävs nu omedelbara och tydliga åtgärder, skriver Anna-Karin Eklund, förbundsordförande Vårdförbundet, i dagens GP.

I förra veckan kom behörighetsutredningen från regeringens utredare. Efter två utredningar finns fortfarande inte ett enda tydligt förslag på hur den akuta bristen på sjuksköterskor med specialistkompetens skall lösas – i stället föreslår man ytterligare en utredning.

Forskningsbaserad kunskap
Dagligen får vi bevis på vad som händer när vården inte använder sjuksköterskors kunskaper fullt ut. Vi ser också hur farliga situationer uppstår för patienten när det saknas sjuksköterskor med specialistkompetens.

Vi ser dessutom hur vårdkedjan brister; det förebyggande hälsoarbetet, eftervården och hemsjukvården haltar.

När man pratar om "vårdpersonal" så handlar det inte om antalet händer. Det handlar om forskningsbaserad kunskap.

Från 65 till 48 procent
Vården blir allt mer komplex och det ökar kraven på kunskap. Trots detta har de specialistutbildade blivit allt färre. Socialstyrelsens nya statistik visar att andelen specialistutbildade sjuksköterskor minskade från 65 procent till 48 procent åren 1995–2008. Det skulle behövas minst 70 procent.

En dagsfärsk undersökning visar att Sahlgrenska Universitetssjukhuset inte ens vet hur många specialister man har. Karolinska Universitetssjukhuset är nu nere i 38 procent specialistutbildade sjuksköterskor. Akademiska Sjukhuset ligger ännu lägre med 36 procent. Alltså ungefär hälften så många som skulle behövas.

Granskning av Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket ska nu granska samtliga 50 akutsjukhus i Sverige. Stressen och oron över att begå misstag finns hos många anställda när arbetsbelastningen blir för hög, konstaterar Pernilla Pehrson Niia, biträdande tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverket i Göteborg. Hon beskriver att många bär med sig en oro när de går hem från jobbet. Blev det en bra vård?

Vi behöver specialistutbildade sjuksköterskor
Vi kunde nyligen läsa om hjärt-kärlsjuka som inte får rätt uppföljning. Med specialistutbildade sjuksköterskor kan det bli bättre. När det gäller exempelvis hjärt- kärlsjuka finns redan i dag distriktssköterskor i primärvården som kan arbeta både förebyggande och med uppföljning.

Ett aktivt arbete för att möta riskbruk av såväl alkohol, tobak som mat ger påtagliga skillnader för individers hälsa och förbättrar folkhälsan på lång sikt.

När det gäller övervikt och andra livsstilsproblem spelar barnsjuksköterskorna vid barnavårdscentralerna, skolsköterskorna i Sveriges alla skolor, barnmorskor inom mödravården och distriktssköterskorna på vårdcentralerna en avgörande roll.

Många av dessa går snart i pension. Samtidigt behöver samhället fler barnmorskor och sjuksköterskor med dessa specialistkunskaper inte minst för att komma till rätta med välfärdssjukdomar i tid, vilket skulle minska trycket på sjukhusen.

Ingen enkel lösning
Vårdens kunskapsbrist och kunskapsförsörjning har inte någon enkel lösning. Vi som arbetar i vården kan aldrig leverera alla vallöften om vårdgarantier, värdegrunder och säker vård om politiker inte tar ansvar för att det finns resurser för kunskapsutvecklingen.

Vårdförbundet ser flera uppenbara orsaker till varför alldeles för få sjuksköterskor specialistutbildar sig:

  • Till skillnad från specialistläkarutbildning genomförs inte utbildningen med lön, vilket innebär att sjuksköterskan ofta måste ta egna bekostade studielån.
  • I dag finns inte alltid specifika ansvarsområden till de som har specialistkunskap.
  • Skillnaden i lön är mycket liten och det tar lång tid att tjäna in vad det har kostat att specialistutbilda sig. Det kan ta ända upp till 19 år.

Vårdförbundet anser att det ska vara möjligt att genomföra en specialistutbildning inom ramen för en anställning. Under utbildningen kan de utvecklingsarbeten och studier som utförs i specialistutbildningen få en direkt verksamhetskoppling och därmed ett ännu större värde för arbetsgivaren.

Sjukvårdshuvudmännen bör skapa organisationer för specialistutbildningarna med egna studierektorer, kliniska lektorer och handledare som har ett nära samarbete med respektive universitet eller högskola.

En genomförd utbildning ska ge högre lön för den fördjupade kunskapen och den specialistkunskap verksamheten så väl behöver.

Före valet lovade ledande alliansföreträdare i sjukvårdsfrågor att man är "beredd att under nästa mandatperiod lyfta frågan om de ekonomiska villkoren för sjuksköterskor som genomgår specialistutbildning". Det finns inget mer att vänta på. Nu är det dags för handling och skarpa förslag.

Anna-Karin Eklund, Förbundsordförande Vårdförbundet