Akutvårdsgaranti hotar vårdens kvalitet

Alliansens akutvårdsgaranti innebär att resurser som ska användas till svårt sjuka patienter dräneras och används till unga människor som uppsöker akuten för småkrämpor. Det är orimligt, skriver Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, i en debattartikel i GP.

Vi måste fundera över varför primärvården inte fungerar. Många tycks tro att de omedelbart får träffa en specialistläkare på akuten, men så är det inte.

Ofta arbetar erfarna sjuksköterskor på akutmottagningarna men den läkare patienten först träffar är många gånger en läkare under utbildning.

På vårdcentralen får patienten däremot träffa både specialistsjuksköterskor och specialistläkare i allmänmedicin. Vissa vårdcentraler har även exempelvis barnläkare.

Vårdförbundet anser att primärvården måste fundera över hur de skapar förtroende och hur tillgängligheten ser ut.

Vi behöver generösare öppettider i primärvården och fler jouröppna vårdcentraler. Det är orimligt att personer belastar akuten med en tennisarm eller förkylning. I Danmark nekas människor med lindrigare åkommor att komma in på akuten. Där ska du i princip inte kunna gå eller stå för att få hjälp på akutmottagningen. Vi är inte där än i Sverige.

En studie på Sahlgrenska universitetssjukhuset visar att socialminister Göran Hägglunds akutvårdsgaranti skapar mer problem än den löser. Och att det är ett slöseri med resurser och ett gigantiskt feltänk att alla människor oavsett sjukdom ska ha rätt till vård på akuten inom en kort tid.

Sjukvården är en komplex organisation. Det blir tydligt när man analyserar vad som leder till dåligt fungerande akutmottagningar. Lösningen finns oftast utanför mottagningens dörrar.

Äldre i onödig skytteltrafik
Brister i bland annat omvårdnadskompetens i den kommunala äldreomsorgen leder till att äldre skickas i skytteltrafik mellan särskilda boenden och akutmottagningar.

Dålig tillgänglighet i primärvården gör att patienter med enklare åkommor inte söker sin vårdcentral utan i stället vänder sig till akutmottagningen.

För få lediga sängplatser på vårdavdelningar och långa väntetider för akutröntgen leder ofelbart till problem på akutmottagningen.

Redan i dag finns en mängd goda exempel på olika håll i landet. Det är en gåta för oss varför det är så svårt att få till best practices i vården?

Ett exempel är så kallade snabbspår inom ambulanssjukvården där även människor med allvarliga sjukdomstillstånd får effektiv vård utan att passera akuten. Med väl utrustade ambulanser som innehåller den senaste högteknologin och ambulanssjuksköterskor som får använda sin kunskap fullt ut blir ambulansen den första viktiga länken i vårdkedjan.

Forskning visar att en extra timme per dygn av ambulanssjuksköterskornas tid i det akuta omhändertagandet av strokepatienter sparar upp till 19 timmar på akuten.

Snabbspår utvecklas
I projektet Höftlinjen ser ambulanssjuksköterskor till att patienten redan i bilen får syrgas, smärtstillande och intravenös vätska samt att relevant provtagning genomförs. Patienten förs direkt till röntgen, utan att passera akuten, och därefter till rätt vårdavdelning.

Den här typen av snabbspår utvecklas nu för flera patientgrupper. Det innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan och får bättre prognos för tillfrisknande.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet