Akut sjuksköterskebrist enkel åkomma att bota

Vården kan organiseras smartare, billigare och mer humant med patienten i fokus om varje profession får använda sin kunskap fullt ut och värderas efter vad de tillför vården, skriver ordförande Sineva Ribeiro i en debattartikel i Göteborgs Posten idag.

En sjuksköterska med tre års högskoleutbildning eller en specialistsjuksköterska med fyra års utbildning och lång erfarenhet tjänar i dag i genomsnitt 26 384 kronor i månaden. En barnmorska med fyra och ett halvt års högskolestudier och ansvar för liv och död tjänar i genomsnitt 28 998 kronor. En vvs-montör tjänar efter gymnasieutbildning cirka 30 000 kronor och en högskoleingenjör cirka 37 000 kronor. Det råder brist på alla dessa yrkesgruppers kunskaper. Hur kan lönerna och värderingen fortfarande se så olika ut?

Inför sommaren 2011 har vi större brist på sjuksköterskor än någonsin tidigare. Arbetsgivare erbjuder höga bonusar till dem som avstår eller skjuter på sin semester. Det är i sig förkastligt eftersom personalen redan är hårt pressad och behöver sin vila och kunna umgås med barn, familj och vänner när de är lediga. Vissa sjukhus tvingas stänga flera avdelningar än planerat för att det inte går att få tag i sjuksköterskor. Detta äventyrar självklart också patientsäkerheten.

Skriande brist
Det är större brist på sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker än exempelvis läkare, vvs-montörer och högskoleingenjörer. Fem av tio-i-topp på Arbetsförmedlingens lista över bristyrken vid pensionsavgångar 2025 tillhör Vårdförbundets yrkesgrupper. Mest skriande är bristen på distriktssköterskor.

God vård bygger på att exempelvis läkare, sjuksköterskor och barnmorskor arbetar i team. Den blir billigare och mer human om Vårdförbundets yrkesgrupper får använda sin kunskap fullt ut:

  • Ambulanssjuksköterskor kan göra bedömningar och påbörja behandling redan i ambulansen och köra patienten direkt till röntgen och/eller rätt avdelning. Det räddar liv och patienten slipper många långa timmar på akuten.
  • När biomedicinska analytiker tar över utskärning av material för diagnostik av olika cancersjukdomar från läkare, sker det med en högre noggrannhet och kvalitet. Patienterna får en säkrare diagnos och fler överlever.
  • Barnmorskor i Sverige sköter mödrahälsovård och förlossningar både på sjukhus och i hemmen med fantastiskt resultat. Vi har världens lägsta mödradödlighet och spädbarnsdödlighet. Barnmorskor skulle också kunna ta hela ansvaret för medicinska aborter.
  • Om vi organiserar äldrehälsovård som mödrahälsovård och barnhälsovård skulle äldre få bättre hälsa och högre livskvalitet. Det sparar pengar som i dag läggs på sjukvård för äldre. Verksamheten bör ledas av specialistsjuksköterskor i äldrevård och distriktssköterskor.
  • Röntgensjuksköterskor kan ta mobil röntgen till boenden så slipper äldre en påfrestande och dyr resa till sjukhus. Mobil röntgen kan också användas inom kriminalvården och på härbärgen för att öka säkerheten och tillgängligheten.


Det är inte kö till specialistsjuksköterskeutbildningar som det är till läkarutbildningar. Unga människor är medvetna om lönenivåer i dag. Ibland kan det till och med vara så att en specialistutbildad sjuksköterska får lägre lön än en grundutbildad sjuksköterska.

Vårdförbundet vill att specialistsjuksköterskeutbildning genomförs med lön precis som specialistläkarutbildning gör. Att lönen höjs efter utbildningen ska vara en självklarhet.

Vad gör vi när det inte längre finns specialistsjuksköterskor att rekrytera därför att lönen är alldeles för låg? Vad händer med folkhälsan och patientsäkerheten?

Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet