Sida imponerat över samarbetet mellan Vårdförbundet och PNMA

Sida var på besök hos Palestinian Nursing and Midwifery Assosiation (PNMA) innan jag (Carina Hansen) och Maria Hallén anlände i april, de var imponerade över samarbetet mellan Vårdförbundet och PNMA samt utvecklingen PMNA har lyckats med genom detta.

Planering och att skriva ansökan

Mycket av tiden denna gång gick åt till att skriva ansökan. Som jag tidigare nämnt så skall Vårdförbundet och PNMA ansöka, hos Union to Union, om en ny femårsperiod mellan år 2018–2022. Att göra en femårsplan och planera all den utveckling inom förbundet som skall ske har varit både givande och inspirerande. Ett av de största målen är att PNMA skall vara självständiga i slutet av perioden. Ett annat stort och enormt viktigt mål som nu är satt är att öka de ungas, framförallt kvinnornas, inflytande både inom förbundet men också på sjukhusen de arbetar på och i samhället. PNMA har redan tagit steg mot detta mål och verkar aktivt för att kvinnor bland annat skall kunna och våga ta ledande positioner på alla nivåer. En del i detta är att sjuksköterskor och barnmorskor skall få inflytande roller inom hälsoministeriet för att kunna påverka vårdens utveckling i Palestina. Det är en uttalad strategi för att påverka kvinnors roll i samhället. Enligt Sida är det bara 19 % av palestinska kvinnor som har en formell anställning (1).


Från vänster: Hussein Maghrabi, kassör PNMA. Suleiman Turkman, ordförande PNMA. Carina Hansen, ledamot avdelning Stockholm. Maria Hallén, tjänsteman VF nationella kansli.

Besök i Jenin och Nablus

Torsdagen gav ett välkommet avbrott i ansökningsskrivningen då vi besökte ett statligt sjukhus i Jenin och ett privat universitetssjukhus i Nablus.

Dagen fylldes av intressanta samtal om sjukvårdens struktur både i Palestina men också lokalt på de olika sjukhusen. Problemen som är de mest kritiska här, är samma som vi har hemma i Sverige. Brist på våra professioner, låga löner, ohälsosamma arbetstider, en ekonomi och struktur som gör att chefer inte kan anställa rätt kompetens vilket leder till övertid och dålig arbetsmiljö för de anställda. Ja det är onekligen så att vi har samma problem oavsett om vi befinner oss, i Palestina eller Sverige, men vägarna till förändring tycks vara olika.

Besök på ett statligt sjukhus i Jenin i norra Västbanken (ca 2 timmar med bil norr om Jerusalem).

 

Vi träffade sjukhusets chefssjuksköterska, som tog sig tid att först berätta lite om sjukhuset och sedan visa oss runt. För att vi skall få en idé om storleken på sjukhuset får de ca 4–500 patienter dagligen som kommer till deras akutmottagning. Chefssjuksköterskan berättade att det fattas ca 80 sjuksköterskor men att de tyvärr inte har råd att anställa fler vilket han upplever enerverande då han menar att det finns sjuksköterskor i Jenin som går arbetslösa.    

Besök på ett privat universitetssjukhus i Nablus (ca 1,5 timme med bil norr om Jerusalem) bara fyra år gammalt.

Detta sjukhus tar emot ca 100 patienter till sin akutmottagning per dygn. Bristen på sjuksköterskor är ett stort problem även här, men ytterligare ett problem de har, är att anställda på ett statligt sjukhus inte får ta anställning på ett icke statligt sjukhus. Detta innebär att sjuksköterskor med erfarenhet är svåra att få tag i vilket har tvingat sjukhuset att sätta upp gedigna introduktionsprogram med mentorskap för nyutexaminerade.

De första två veckorna är helt teoretiska, där de får djupare utbildning relaterat till den verksamhet de skall arbeta inom. Därefter introduceras de under tre månader på den avdelning de kommer att arbeta på. Under denna tid har de en plan för vad de skall gå igenom och kunna, detta testas efter varje genomgången del av introduktionen. Därefter fortsätter mentor-/adeptskapet under en längre tid ca ett år beroende på individens behov.

Mentorskap är en av alla utbildningar medlemmar får genom PNMA vilket detta sjukhus tagit fasta på och sett betydelsen av.  

Resten av veckan fortsatte vi med att skriva ansökan.

Ett tydligt tecken på att PNMA's marginalisering är på väg att brytas helt är att de tillsammans med Libanon planerar en internationell, regional sjuksköterskekonferens 2018 med stöd av ICN. Att en sådan konferens kan initieras och planeras av PNMA är ett kvitto på att målet med att bryta PNMA's isolering var rätt. Tyvärr kvarstår hinder för att de skall kunna verka helt självständigt och många av hindren beror på ockupationen (2-4). Nu arbetar vi vidare för att komma runt hinder och nå mål som gör PNMA helt självständiga. 

 

Carina Hansen
Styrelseledamot avdelning Stockholm  

Referenslista


(1) http://www.sida.se/Svenska/aktuellt-och-press/nyheter/2017/mars-2017/kvinnors-ekonomiska-egenmakt/  
2: http://www.ochaopt.org/location/area-c  
3: http://www.btselem.org/about_btselem
4: http://www.btselem.org/topic/area_c