Fackligt arbete som kraft för jämställdhet och mot trakasserier

Förra veckan var internationella kvinnodagen och det får mig att fundera mycket kring varför det ens funnits behov av att skapa en sån dag. 2018 och den finns kvar. Det borde väl vara en självklarhet i vårt högteknologiskt utvecklade samhälle att både kvinnor och män har samma rättigheter, samma förutsättningar och behandlas likvärdigt. Ändå är det ju inte så.

Jag tittade under 8 mars på ett axplock av nyhetsflödet i media, där presenterade exempelvis TCO siffror på hur kvinnor och män väljer att ta ut föräldraledighet. ”Förra året tog kvinnor i Sverige ut 71 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn, medan männen tog ut 29 procent.”

Lön hela dagen 16:02-rörelsen manifesterade 8 mars. 16:02 står för den tidpunkt då vi kvinnor ska avsluta vår arbetsdag för att inte jobba gratis. Män får betalt för hela sin arbetsdag 8-17, kvinnor jobbar gratis efter 16:02. När rörelsen startade 2012 var tiden 15:51 så det rörs sig åt rätt håll. Men utvecklingen går för sakta. Fortsätter vi i den här snigelfarten så uppnår vi jämställda löner först om 32 år!

Mitt i allt detta arbete kring kvinnors rätt finns Metoo-rörelsen. Även för oss inom sjukvården har ett upprop startats #nustickerdettill. Läs gärna mer om det i Katja Raetz artikel #nustickerdettill – nolltolerans mot sexuella trakasserier

Fackligt arbete som motaktion

Det jag inledande skriver om, är frågor som jag som facklig förtroendevald driver i mitt uppdrag. Vissa ur ett idépolitiskt perspektiv, vissa ur ett arbetsmiljöperspektiv. Att bli kränkt på sin arbetsplats, oavsett grunden till kränkningen, är en av de viktigaste frågorna att jobba med som förtroendevald. Det är också en av de svåraste frågorna! Kräkningar och trakasserier sker varje dag på många arbetsplatser. Hur de kommer till uttryck varierar, men det viktiga är att den som upplever sig kränkt eller trakasserad aldrig kan tas ifrån sin upplevelse.

Arbetsgivare har i de flesta fall ett policydokument kring hur detta ska hanteras. Men det största och viktigaste jobbet är vad som görs för att förebygga trakasserier. Där har jag som skyddsombud en viktig roll att fylla. Som skyddsombud är jag arbetsmiljöverkets förlängda arm, jag ska ha skyddsombudsglasögonen på mig. Arbetsbelastningen på våra arbetsplatser, hur vi organiserar oss och vårt arbete och våra roller, är alla faktorer som kan bidra till att kränkningar och trakasserier uppstår.

Att som facklig vara del av att motarbeta och förebygga detta generar många vinster. Delvis på individbasis så att ingen ska behöva uppleva kräkningar, men också för vårt arbetsklimat, personalomsättning, produktion och de resultat vi åstadkommer på våra arbetsplatser. Enligt mitt sätt att se på det finns det bara vinnare, inga förlorare, med att rörelser som #nustickerdettill och Lön hela dagen-16:02 finns. Det är genom att varje dag aktivt fundera, identifiera och motverka de olika krafter som gör att rörelserna behövs, som vi skapar ett bättre samhälle.

Slutligen, vi vill och behöver bli fler förtroendevalda i Stockholm. Du behövs! Som förtroendevald har du tillsammans med medlemmarna på din arbetsplats möjlighet att påverka i just dom här frågorna. Ta gärna kontakt med oss om du är nyfiken på uppdraget, vi har hur mycket input som helst som vi gärna delar med oss av. 

Gunilla George
Ordförande avdelning Stockholm