När får jag vara tjänstledig?

En återkommande fråga medlemmar ställer är när jag som anställd har rätt till tjänstledighet.

De ledigheter som är oftast förekommande och som jag kommer beröra är föräldraledighet, ledighet för studier eller tjänstledighet för att prova ett nytt arbete.

Den situation som har det för individen starkaste skyddet till ledighet är rätten till föräldraledighet. Den ledigheten kan arbetsgivaren inte skjuta upp. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att godkänna fler än tre ledighetsperioder per år. Förutom rätten till ledighet med föräldrapenning finns rätten till delledighet utan föräldrapenning tills barnet är 8 år. Vissa arbetsgivare erbjuder detta fram tills barnet fyller 12 år.

Vid delledighet är utgångspunkten att medarbetaren kommer överens med arbetsgivaren om när ledigheten ska förläggas. I de allra flesta fall brukar detta fungera väl. Skulle medarbetaren och arbetsgivaren inte komma överens ska ledigheten förläggas utifrån medarbetarens önskemål om det inte medför en påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet. Kraven för vad som kan betraktas som en påtaglig störning är höga, vilket gör att arbetsgivaren oftast får anpassa sig till medarbetarens önskemål. Det gäller i ännu högre grad för större arbetsgivare som rimligtvis har resurser att lösa eventuella störningar på annat sätt.

När det gäller studier har du rätt till tjänstledighet om du varit anställd i sex månader. Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp påbörjandet av studierna i sex månader. Ansöker du om ledigheten i god tid har arbetsgivaren större möjlighet att planera för din frånvaro vilket borde förbättra förutsättningarna för att få tjänstledigt. Läs mer om rätten till tjänstledighet för studier.

Vill du söka tjänstledigt för att prova ett nytt arbete är det ingen rättighet utan det är helt upp till arbetsgivarens goda vilja. Om arbetsgivaren gärna vill ha kvar en arbetstagare kan ju chanserna vara större att få behålla medarbetaren om tjänstledighet beviljas. Kanske medarbetaren inte trivs på den nya arbetsplatsen och vill komma tillbaka. En medarbetare kan också vilja arbeta tillfälligt på en annan tjänst för att utvecklas i sin yrkesroll. Även om det kan innebära vissa insatser för arbetsgivaren, t.ex. att ordna med en vikarie, kan det i förlängningen löna sig när medarbetaren kommer tillbaka och tillför erfarenheter och kunskap från en annan arbetsplats.

Detsamma gäller ju i högsta grad när det gäller beviljande av studieledighet. Kompetensutveckling gynnar ju inte enbart den enskilde utan verksamheten i stort. Medarbetare som känner att de får möjlighet att utveckla sig på sin arbetsplats är troligtvis också mer benägna att stanna kvar.

Hälsningar

Patrik Reisberg
Förbundsombudsman