Inkomna motioner till årsmötet 2017

Motioner inkomna till årsmötet 2017. Sista datum för att skicka in motioner var den 31 augusti 2017.

Motion från Suzy Lindberg,

Titel: Lönetillägg för forskningssjuksköterskan

Bakgrund: Forskningssjuksköterskan
har helt unika arbetsuppgifter, och innehar en nyckelposition inom sitt verksamhetsområde, som inte kan ersättas av annan sjuksköterska. Den absoluta majoriteten av forskningssjuksköterskorna har en specifik forskningssjuksköterskeutbildning med högskolepoäng. Region Skåne arbetar för att främja forskning och utveckling. Därför bör ett lönetillägg finnas för de som anställts som forskningssjuksköterskor och genomgått utbildningen
Kvalitetsinriktat arbete inom klinisk forskning och prövning, likvärdigt med det tillägg som finns för specialistsjuksköterskor.

Yrkande: Att Vårdförbundet arbetar för ett lönetillägg för forskningssjuksköterskor som genomgått utbildningen Kvalitetsinriktat arbete inom klinisk forskning och
prövning, likvärdigt med det tillägg som finns för specialistsjuksköterskor.


Motion från Suzy Lindberg

Titel: Prioritering av forskningssjuksköterskan i löneprocessen

Bakgrund: Forskningssjuksköterskan har helt unika arbetsuppgifter, och innehar en nyckelposition inom sitt verksamhetsområde, som inte kan ersättas av annan sjuksköterska. Den absoluta majoriteten av forskningssjuksköterskorna har en specifik forskningssjuksköterskeutbildning med högskolepoäng. Region Skåne arbetar för att främja forskning och utveckling. Det är därför dags att forskningssjuksköterskan prioriteras i kommande löneprocesser.  

Yrkande: Att Vårdförbundet arbetar för att forskningssjuksköterskan prioriteras i kommande löneprocesser.

Styrelsens svar till båda ovanstående motioner:  Vårdförbundets övergripande mål med lönearbetet är att våra yrken ska värderas högre. Lönen ska spegla din kunskap, kompetens och erfarenhet, bidrag till utvecklingen av vården och till att uppfylla verksamhetens mål.

Lönetillägg är en ersättningsform som vårdförbundet inte förespråkar då den inte är beständig. Vi har flera gånger erfarit arbetsgivare som drar tillbaka tillägg för att förbättra en budget i underskott. Att ha summan inbakad i lönen är därför en säkrare form.

Avdelningsstyrelsen delar motionärens uppfattning men gör ett eget yrkande.

Styrelsen yrkar därför att: Avdelningsstyrelsen arbetar för att forskningssköterskor som genomgått för ändamålet adekvat avancerad utbildning ska ha löneläge likvärdigt övriga specialistsjuksköterskor.
 

Motion från Inas Al-Shariah

Titel: Minimi löneförhöjning

Bakgrund: Jag tycker att minsta löneförhöjning borde inte understiga aktuella inflationens index och det är inte acceptabelt med löneförhöjning som är 100 och 200 kronor.

Yrkande: att minsta löneförhöjning borde inte understiga den aktuella inflations index.

Styrelsens svar: Vårdförbundets övergripande mål med lönearbetet är att våra yrken ska värderas högre. Lönen ska spegla din kunskap, kompetens och erfarenhet, bidrag till utvecklingen av vården och till att uppfylla verksamhetens mål.

Vårdförbundet förhandlar inte individens lön. Ända sen 1986 har Vårdförbundet avtal om individuella och differentierade löner. Innan dess hade vi så kallade tarifflöner där olika löneklasser var kopplade till ålder. Man flyttades upp en löneklass varje år. I det systemet fanns det ett tak, en slutlön.

Tarifflönerna skrotades för Vårdförbundets medlemmar 1986. Numera är man alltså inte garanterad ett lönepåslag varje år men å andra sida finns det heller inget lönetak

Vårdförbundet skrev i december 2016 ett nytt centralt avtal med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Avtalet är sifferlöst. Det finns med andra ord ingen garanterad procentsats i avtalet.

Det är precis när din nya lön för i år är klar som du och din arbetsgivare ska börja fundera på året som kommer. Vilka mål ska nås i år och vilken roll spelar din kunskap och arbetsinsats för att de ska nås? För det är det som sedan ska speglas i din lön. Vårdförbundet finns med dig genom aktivt stöd från våra förtroendevalda och Vårdförbundet Direkt

När du visar att din kunskap bidrar till att ni når målen i verksamheten ska det synas genom att du får högre lön. Du och dina kolleger ska kunna vara med och påverka lönekriterierna. Prata om det tillsammans med chefen på en arbetsplatsträff innan lönesamtalen drar igång.

Vårdförbundet sluter kollektivavtal med arbetsgivarorganisationer som till exempel SKL och Vårdföretagarna. Kollektivavtalen gör att vi kan vara med och påverka löneprocessen på din arbetsplats, men också andra villkorsfrågor som arbetstid och arbetsmiljö.

Vårdförbundet ger dig också stöd och råd inför ditt lönesamtal. Förutom att Vårdförbundet ger dig lönestatistik, kan du prata med dina förtroendevalda på arbetsplatsen, din lokalavdelning eller ställa frågor till Vårdförbundet Direkt.

Din arbetsgivare har en skyldighet att genom din chef s förklara och motivera lönekriterierna, det vill säga hur prestation, bidrag, resultat och måluppfyllelse påverkar din lön. Lönen sätts individuellt och kan därför skilja sig mellan dig och dina kolleger. Arbetsgivaren ska också ha en plan för löneutvecklingen, där kompetens, specialistkunskap, resultat och bidrag till verksamheten ska uppmuntras och belönas.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att lokal lönebildning och löneprocess följer intentionerna i våra överenskommelser. Om vi är många som påverkar från olika håll, både som individer och tillsammans i Vårdförbundet, har vi möjlighet att förändra och förbättra

Löneutfallet för Vårdförbundets grupper har generellt sett varit större än för andra grupper i offentlig sektor räknat i procent. Det betyder inte att Vårdförbundet på något sätt är nöjda. Det Vårdförbundet kan konstatera är att Vårdförbundets grupper inte närmar sig manligt dominerade jämförbara grupper med likvärdig eller kortare utbildningslängd. (exempelvis ekonomer, IT tekniker och ingenjörer). Däremot har medellöneavståndet till gymnasieutbildade yrkesgrupper ökat markant de senaste åren. För 4 år sen skilde det ca 5000 kr i medellön mellan en sjuksköterska och en undersköterska i Skåne. Idag skiljer det över 8500 kr i medellön.

Vårdförbundet är tacksamma och glada för en fortlöpande dynamisk diskussion kring vårt löneavtal mellan kollegor och medlemmar samt även internt inom Vårdförbundet. Detta är en process som på sikt kommer att gana oss allihop i form av bättre och starkare löneavtal samt ett ännu starkare Vårdförbund. Förändringar av löneavtalet är dock inge lokal fråga utan en fråga för kongressen, varvid motion om detta måste ställas till kongressen.

Sammanfattningsvis. Vårdförbundets löneavtal tecknas centralt och tillämpas lokalt. Motionärens yrkande kan inte handläggas lokalt, motion om detta måste ställas till kongressen.

Vårdförbundet avdelning Skåne anser därmed att motionen är besvarad.

 

Motion från Maj-Britt Gyldemyr

Titel: Nattsjuksköterskans arbetstid

Bakgrund: : Det har talats om i många år att en heltidstjänst på natten skulle innebära 75% med bibehållen lön, något man borde ta tag i igen. Detta hade definitivt fått fler sökande till nattarbete  och sjuksköterskor som bara vill arbeta natt.

Yrkande: Heltid på natten ska räknas som 75% med bibehållen lön.

Styrelsens svar: Vårdförbundet har vid årsskiftet 2016/2017 tecknat avtal med SKL om nattarbetstider och sänkt arbetstidsmåttet hos vissa huvudmän beroende på hur mycket man arbetar. För kommunal verksamhet fick man dock ingen sänkning för arbetstidsmått vid heltid nattarbete. Vårdförbundet har ett pågående arbete, efter detta avtal, lokalt mot varje kommun samt region för att få till stånd bättre villkor än huvudavtalet. I Region Skåne lyckades vi, men ännu inte i någon kommun har vår motpart varit intresserad av att föregå SKLs avtal. Inte i något avtal har vi lyckats komma ner i 75% av heltidsmåttet på 38,25 timmar i veckan.

Då frågan ovan rör frågor som bäst lämpar sig för centralt avtal, önskar vi lämna motionen utan svar och ber motionären ställa motionen till kongressen.

Motion från Eva Lenander och Agneta Lenander

Titel: Återkoppling av bifallna yrkande i motioner tagna på årsmöte

Bakgrund: Årsmötet är Vårdförbundet Skånes högst beslutande organ. Det är här medlemmarna kan påverka riktningen för nästkommande års mål och aktiviteter för lokalföreningen. Bifallna yrkanden från motioner ligger till grund för styrelsens arbete. Tyvärr saknas idag en funktion som säkerställer återkoppling till motionärerna och till medlemmarna. Om orden delaktighet och öppenhet ska kunna uppfyllas måste medlemmarna även tillförsäkras återkoppling från
styrelsen om arbetet med bifallna yrkanden från Årsmötet. Genomförandet av beslut tagna på Årsmöte bör genom riktlinjer i lokalföreningen ha tidsmässiga måluppfyllelser antingen genom slutdatum eller delmål. Om möjligt kan även motionärerna göras delaktiga i arbetet med det bifallna yrkandet.

Yrkande: Att riktlinjer utarbetas för att motionärer försäkras återkoppling om utvecklingen i den fråga vars yrkande har bifallits av årsmötet.

Att för varje yrkande som bifalles på årsmötet, ska det i lokalföreningen, inom 2 månader, utses en ansvarig kontaktperson som meddelas respektive motionär.

Att årsmötet beslutar om intervall för återkoppling till motionär med förslagsvis 4 månaders intervall d.v.s. två gånger innan nästa årsmöte.

Att årsmötet beslutar att utdrag från styrelsens protokoll gällande frågor som har med bifallna yrkanden från årsmöte ska göras lätt tillgängliga och i skriftlig form erbjudas motionär
i samband med återkoppling.

Att Vårdförbundet Skånes medlemmar försäkras återkoppling om utvecklingen av yrkanden som bifallits på årsmöte genom förslagsvis hemsidan och tillgängliga utdrag från styrelsemöten i frågan.

Att årsmötet beslutar om intervall för återkoppling till medlemmar med förslagsvis 4 månaders intervall,
d.v.s. två gånger innan nästa årsmöte.

Att ordföranden uppdras att redovisa hur bifallna yrkanden har behandlats, hur långt arbetet har fortskridit och/eller
vilket resultat det gett på nästkommande årsmöte.

Styrelsens svar: Motionärerna lyfter vikten av återkoppling från styrelsen till motionärer som skrivit motioner som bifallits av årsmötet. Styrelsen anser i likhet med motionärerna till denna motion att det är viktigt att ha en pågående dialog om hur styrelsen på bästa sätt kan verkställa de beslut årsmötet fattar. Styrelsen tycker att motionären kommer med flera intressanta förslag, men menar att det är motionens karaktär som bör avgöra hur motionen ska behandlas under årets gång.

För att ta ett exempel; på förra årsmötet beslutades det att alla motionärer ska få ett bekräftelsemejl om att hens motion är inkommen till avdelningen, inför årsmötet. Så har också skett, vilket samtliga motionärer inför detta årsmöte har fått märka. Styrelsen ser ingen större poäng med att ha återrapportering i fyra månaders intervaller gällande denna typ av motion.

När det gäller andra motioner behövs det istället en tätare kontakt med motionär under verksamhetsperioden för att säkerställa motionens syfte och avsikt. Vi befarar dock att det vore alltför stelbent att på årsmötet bestäms exakt hur varje kommande motion ska behandlas.

Styrelsen ser istället att det viktigaste är att årsmötet får återrapportering i hur det har gått med motionerna. En bifallen motion är, efter majoritetsbeslut på årsmötet, medlemmarnas vilja. Årsmötet är, som motionären så riktigt belyser, avdelningens högsta beslutande organ och dess beslut ska också bäras av hela organisationen. Det är därför lika viktigt att en medlem som "bara" deltog på årsmötet ska få återkoppling som den medlem som författat motionen.

Idag arbetar styrelsen med att ha kontakt med motionärer genom att mejla och ringa i samband med motionsskrivningen och inför årsmötesmotionsstopp för att kunna reda ut motionärens intention i de fall det inte framkommer helt tydligt. Det handlar i första hand om att kunna stödja medlemmen ifråga att utveckla eller förtydliga innehållet. Vi är behjälpliga med hur en motion kan vara utformad och formulerad för att kunna behandlas på effektivt och demokratiskt på årsmötet. Styrelsen är också i kontakt med motionärerna för att i de fall vi behöver kommunicera eller förklara något.

Vi vill att alla medlemmar ska ha samma chans att kunna få denna hjälp och service och tror därför det inte är ändamålsenligt eller effektivt att enbart vissa medlemmar får tillgång till viss information. Det viktigaste är att verksamheten och styrelsens arbete syftar till att verkställa förbundets politik och årsmötets beslut. Vi tror att en återrapportering till er medlemmar på just årsmötet är det mest rättvisa sättet att tillförsäkra att alla medlemmar får samma information, på samma gång. Därför föreslår vi att styrelsen får i uppdrag att inför kommande årsmöte ge en samlad återrapportering till årsmötet.

Vidare yrkar motionärerna att styrelsen inom sig ska utse en kontaktperson gentemot varje motionär. Vi tycker det är en god idé i de fall som motionen och verksamheten är hjälpt av detta arbetssätt. Samtidigt tror vi att det skulle bli för administrativt betungande att på förhand bestämma att så alltid ska ske. Det bör återigen avgöras av varje motions karaktär.

I övrigt kommer styrelsen arbeta efter ledstjärnan att det ska vara en ständig och levande dialog mellan medlemmar och avdelningens förtroendevalda kring de gemensamt fattade besluten i enlighet med den anda som motionärerna lyfter.

Förslag till beslut:

Att första att-satsen anses besvarad.

Att andra att-satsen avslås.

Att tredje att-satsen avslås.

Att fjärde att-satsen avslås.

Att anse femte att-satsen besvarad.

Att sjätte att-satsen avslås.

Att sjunde att-satsen bifalles.

 

Motion från Petra Naess och Thomas Andersson

Titel: Införande av preventiv antimobbnings arbete på Vårdförbundet avdelning Skåne.

Bakgrund: Under de senaste åren har flera medlemmar i Vårdförbundet utsatts för förtal och kränkningar av andra medlemmar. Medlemmar som har utfört sitt uppdrag i
Vårdförbundet har kränkts och förtalats internt, i offentliga sammanhang samt på sociala medier. I andra föreningar och förbund runt om i Sverige har man infört liknande rutiner och policys för att lyfta att mobbning och kränkningar inte är
acceptabelt i dagens föreningsliv.

Yrkande: Att avdelningsstyrelsen ska jobba fram en antimobbnings policy, värdegrunder för bemötande av varandra inom organisationen, i offentliga sammanhang samt på sociala medier.

Att avdelningsstyrelsen skapar en handlingsplan för förtal och
kränkande särbehandling som innehåller tydliga rutiner för hur dessa ärendena ska hanteras. Dessa rutiner ska vara kända för alla som verkar inom Vårdförbundet Skåne.

Styrelsens svar: Avdelningsstyrelsen delar motionärernas uppfattning till fullo. Mobbning och kränkande särbehandling kan aldrig accepteras. Avdelningsstyrelsen anser att arbetet inom den politiska organisationen ska vila på Vårdförbundets värdegrunder och stadgan Det ska finnas tydlig respekt både för det politiska uppdraget som förtroendevald, den demokratiskt valda organisationen så väl som för individen. Vårdförbundets värdegrunder bör vara klart förankrade både på organisations- och individnivå. Alla personer som arbetar som förtroendevalda har ett gemensamt ansvar att bidra till en god arbetsmiljö även inom den demokratiskt valda organisationen.

Vårdförbundet har redan värdegrunder reglerade i stadgan. Dessa gäller hela förbundet.

Vårdförbundet har redan centralt utarbetade råd och riktlinjer för hantering av sociala medier där det framgår vad förtroendevalda bör tänka på när de kommunicerar via social media. Dessa gäller för hela förbundet. När det gäller förtal bör detta hanteras genom polisanmälan.

Avdelningsstyrelsen avser att utforma en policy som inkluderar både det förebyggande arbete/ samt handlingsplan mot mobbning och kränkande särbehandling i linje med arbetsmiljöverkets föreskrifter. Policyn ska finnas tillgänglig för alla medlemmar och förtroendevalda via hemsidan och ska efterlevas av samtliga inom den demokratiskt valda organisationen.

Styrelsen yrkar på att årsmötet med detta anser motionen besvarad. 

Motion från Agneta Lenander

Titel: Dags att sluta bjuda på vår fritid

Bakgrund: Varje dag går vårdarbetare till sina arbetsplatser. Ner i en vindlande korridor, springandes ner för trapporna. Hämtar kläder, rotar i väskan efter sitt kort för att komma in i omklädningsrummet. Byter om till arbetskläder och ombytt och
klar stämplar in. När vi går från jobbet, stämplar vi ut och byter därefter om. Varje arbetspass lägger vi vår fritid på att byta om till arbetskläder som arbetsgivaren har som krav att vi ska ha. Hur ser det ut i andra yrken? När startar arbetstiden? Är det inte dags att vi slutar bjuda på gratistid?

Yrkande:  Att Vårdförbundet gör en genomlysning/utredning på jämförbara yrken som kräver arbetskläder, med syftet att ta reda på om det ser lika ut.

Att Vårdförbundet driver denna fråga i förhandlingar. Arbetstiden startar när du kommer till din arbetsplats.

Styrelsens svar: Motionären yrkar att Vårdförbundet gör en genomlysning av villkoren för andra yrken som kräver att arbetsdräkt skiftas vid arbetspassets start respektive slut. Detta för att skapa utrymme för saklig argumentation kring vad som ingår i arbetstiden.

Lokalavdelningen saknar resurser och har inte kongressens och förbundsstyrelsens uppdrag att genomföra så omfattande utredningar.

Frågeställningen är motiverad och avdelningsstyrelsen avser att göra motionen till sin egen samt överlämna den till kongressen.

Avdelningsstyrelsen yrkar att: årsmötet bifaller Avdelningsstyrelsens förslag att göra motionen till sin och överlämna den till kongressen.

 

Motion från Eva Lenander och Agneta Lenander

Titel: Demokrati och öppenhet inom Vårdförbundet Skåne.

Bakgrund: Hur följer lokalföreningen i Skåne intentionerna i stadgarna om demokrati för Vårdförbundet? I Vårdförbundets stadgar kan vi läsa att "Vårdförbundets organisation utgår från dig som medlem" och "Vårdförbundet präglas av öppenhet
och insyn i den demokratiska processen" och "Rätten och möjligheten till delaktighet och medskapande i Vårdförbundet är vår styrka och utvecklar organisationen" samt att "Demokratin är en förutsättning för att Vårdförbundet
ska vara ett starkt förbund". Som medlem i Vårdförbundet Skåne nekas jag att läsa styrelseprotokoll med motivering att det i dessa finns sekretessbelagda uppgifter om medlemmar. Däremot har jag under hösten 2016 kunnat få protokollsutdrag. Under våren 2017 nekas jag som medlem tillgång till
dagordning/föredragningslista med motivering att den inte är offentlig handling. Efter ifrågasättande av detta fick jag veta att det var möjligt som medlem att läsa dagordningarna på plats men jag tillåts inte föra anteckningar om innehållet. Hur ska medlemmarna göras medskapande om de inte görs delaktiga?
Information om styrelsens pågående arbete och hur beslut tagits är idag knapphändig. Hänvisning till att styrelseprotokollen innehåller sekretessbelagd information kan och bör inte innebära att man bryter mot Vårdförbundets krav på
öppenhet och insyn. Styrelsens dagordningar och protokoll bör göras tillgängliga för medlemmarna. Detta kan ske genom t.ex. utformning där sekretessbelagda uppgifter om individuella medlemsfrågor dokumenteras i separat dokument (enligt hörsägen finns de redan i dag i separat dokument). Enstaka
punkter där viktig facklig strategi behandlas kan däremot hanteras som sekretess. Vilka punkter detta ska gälla kan beslutas vid respektive styrelsemöte.

Yrkande: Att styrelsen protokoll utformas så att de kan göras tillgängliga för medlemmarna (enstaka punkter med information om fackliga strategier eller gällande individuella medlemmar bör sekretessbehandlas).

Att styrelsens dagordningar/föredragningslista görs tillgänglig antingen vid efterfrågan från medlem eller via webben som länk på hemsidan.

Att om inte protokoll och andra dokument görs tillgängliga via webb eller mail ska det i länk på hemsidan synliggöras hur du som medlem kan ta del av innehållet.

 Styrelsens svar: Styrelsen tycker att motionärerna visar på en viktig del i öppenheten inom förbundet.

Styrelsen har ett pågående arbete som syftar till att förbättra både protokollens utformning och tydlighet med full respekt för sekretessbelagda ärenden och strategiska diskussioner. Detta arbete inkluderar arbetet med att utforma på vilket sätt medlemmar enkelt kan ta del av protokollen.  

Styrelsen anser att motionen är besvarad och yrkar bifall på motionen i sin helhet.

Motion från Eva Lenander och Agneta Lenander

Titel: Medlemmars deltagande på årsmöten Vårdförbundet Skåne

Bakgrund: Rätten och möjligheten till delaktighet och medskapande i Vårdförbundet är vår styrka
och utvecklar organisationen." står det på Vårdförbundets hemsida. I Skåne finns ca 13000 medlemmar. De förtroendevalda i lokalföreningen har som uppgift
att föra dialog med medlemmarna och driva viktiga fackliga frågor för medlemmarna samt arbeta för frågor som medlemmarna bestämmer vid årsmöte. Men antalet aktivt deltagande medlemmar är få vid de årsmöten som arrangerats
senaste åren. Även motioner är ett fåtal och motionärerna ännu färre.
Vårdförbundet Skåne har mer än 600 skyddsombud vilka troligtvis har stor kunskap om vad medlemmarna upplever som viktiga frågor för Vårdförbundet Skåne att arbeta med. Därför känns det som ett viktigt delmål att motivera
skyddsombuden att delta på årsmöten så att de i sin tur kan motivera medlemmarna på arbetsplatsen att vara aktiva. Skyddsombudens betydelse för medlemsaktivitet måste uppmärksammas och deras aktiva deltagande vid årsmöten
måste underlättas.

Yrkande: Att styrelsen inför nästa årsmöte aktivt arbetar för att skapa möjligheter och intresse för skyddsombuden att delta på årsmöten.

Att det anordnas "skrivarstugor" för motioner för skyddsombuden.

Styrelsens svar: Motionärerna har två yrkanden. Det första är ”Att styrelsen inför nästa årsmöte aktivt arbetar för att skapa möjligheter och intresse för skyddsombuden att delta på årsmöten. Att det anordnas "skrivarstugor" för motioner för skyddsombuden.  

Styrelsens uppdrag enligt stadgan är just att skapa intresse och mötesplatser för alla medlemmar oavsett yrkestillhörighet, anställning eller medlemsform. Inte bara de i motionen omnämnda skyddsombuden. Styrelsen har i uppdrag att inom ramen för de resurser som finns, optimera detta. Den lokala organisation som finns i dag arbetar just för att tillgodose detta. De förtroendevalda på arbetsplatsen, de förtroendevalda i HSO, Dialog, Utbildnings och Chefsteamen som är kopplade till medlemmar med anställning i Region Skåne är en ovärderlig resurs i detta arbete. Det regionala SKO arvoderas för att möta medlemmar i privat sektor och i kommunerna finns förtroendevalda samordnare /HSO med samma uppdrag och engagemang. På detta sätt har styrelsen tillgodosett alla medlemmars rätt till kontakt o mötesplatser. Styrelsens önskan är att organisationen genom detta lyckas väcka intresse för Vårdförbundets frågor och politik och stimulera till ökat deltagande vid årsmötet. Årsmötet är öppet för alla medlemmar och styrelsen kan inte göra skillnad på medlemmar och skyddsombud när det gäller att skapa möjligheter för deltagande 

Styrelsen yrkar på att årsmötet med detta anser motionens första attsats besvarad. 

På samma sätt är det styrelsens uppgift att skapa förutsättningar för alla medlemmar som önskar stöd i sitt motionsskrivande. För detta finns ett kansli som kan tas i anspråk. 

Styrelsen har sett en ökning i antalet motioner de senaste åren. Styrelsen har inte fått indikationer på att särskilt stöd behövs för att skriva motioner. Finns särskilda önskemål från medlemmar att samlas för att gemensamt diskutera eller skriva motioner finns Vårdförbundets Lokaler på Vårdförbundets kansli i Malmö att tillgå i princip när medlemmarna så önskar. Där finns tillgång till datorer, internet och skrivare.  

Styrelsen yrkar på att årsmötet med detta anser motionens andra attsats besvarad.

 

Motion från Eva Lenander och Agneta Lenander

Titel: Mötesregler för årsmöte Vårdförbundet avdelning Skåne

Bakgrund: Delaktighet från medlemmarna lyfts som en viktig del i demokratin inom Vårdförbundet och årsmötet är lokalföreningens högst beslutande organ. Beslut som tas på årsmötet ligger till grund för styrelsens fortsatta arbete under året. Motioner från medlemmarna är den väg som finns för att påverka Vårdförbundets inriktning. Det är då viktigt att Motionären måste få tid att presentera och motivera den
motion de lägger fram för att medlemmarna ska kunna förstå de underliggande argumenten. För att ge motionärerna tid till detta behöver de förutom den talartid som finns tillgänglig för alla mötesdeltagare även tid för en föredragning av motionen. I mötesregler från 2016 fanns inte detta för enskilda motionärer. Däremot fanns föredragningstid för styrelsen, se mötesregler för årsmötet 2016. Styrelsen har alltså uppfattat behovet av tid för klargörande. Föredragningstid borde även ges till motionär. Dessutom behöver det finnas möjlighet till kort svar/replik. Även medlemmar bör ges möjlighet till kort replik vid påståenden i debatten. Detta kan underlätta en konstruktiv
diskussion/debatt innan beslut tas.

Yrkande: Att årsmötesreglerna utformas så att det finns 3 minuter för motionär att föredra den motion man ansvarar för.

Att föredragande motionär även bibehåller tid enligt talarlistans normalgång.

Att årsmötesreglerna utformas så att det finns möjlighet till kort replik/klargörande.

Styrelsens svar:
I stadgan står det skrivet att

"Vårdförbundets organisation utgår från dig som medlem. Vårdförbundet präglas av öppenhet och insyn i den demokratiska processen. Rätten och möjligheten till delaktighet och medskapande i Vårdförbundet är vår styrka och utvecklar organisationen.

Demokratin är en förutsättning för att Vårdförbundet ska vara ett starkt förbund."

Ett sätt att efterleva detta är att anordna öppna mötesforum som möjliggör att varje årsmöte själv får besluta kring sin mötesform samt att ge varje medlem får inflytande över sitt eget möte.

En förutbestämd ordning som binder upp varje årsmöte vid en viss form tappar stadgans syfte om öppenhet.

Det är upp till varje årsmöte att besluta om vilka mötesregler som ska gälla vid varje sammankomst och detta beslutas i demokratisk anda.

Styrelsen yrkar i första hand på att motionen i sin helhet anses besvarad.

I andra hand på att motionen avslås.

 

Motion från Eva Lenander och Agneta Lenander

Titel: Presentation av motioner i skrift till medlemmar på internet samt till mötesdeltagare.

Bakgrund: Förståelse för innehållet i en motion är viktigt inför debatt och beslut. Det är då också av betydelse att motioner presenteras så att de är lättlästa och överblickbara. Vid årsmöte 2016 var motionerna svårlästa eftersom texten var komprimerad utan de styckeindelningar som motionären valt för att underlätta läsning och förståelse.

Yrkande: Att motioner och yrkande bör ha sin ursprungliga layout när de presenteras för medlemmarna både på hemsidan och i pappersformat som årsmöteshandlingar.

Styrelsens svar: Precis som motionären är avdelningsstyrelsen av den åsikten att förståelse för innehållet i en motion är av största vikt inför debatt och beslut. Det är även vitalt att presentationen presenteras på ett så överskådligt och lättförståeligt sätt som möjligt.

När en motion, yrkande eller frågeställning inkommer till avdelningsstyrelsen, hanteras detta i ett elektroniskt system och presenteras därefter som ett elektroniskt dokument för styrelsen. Att säkerställa motionärens ursprungliga layout, typsnitt etc. låter sig ej göras i nämnda elektroniska system, det är ej heller optimalt ur ett kvalitetssäkrings perspektiv. Avdelningsstyrelsen intention är dock att motioner, yrkande eller frågeställningar presenteras på ett så att de är lättlästa, överblickbara samt generar en så stor förståelse som möjligt. 

Avdelningsstyrelsen anser i första hand att motionen är besvarad. I andra hand att motionen avslås.
 

Motion från Agneta Lenander

Titel: Vitesplatser

Bakgrund: Vi är många vårdförbundetmedlemmar som under obekväm arbetstid får ansvara för koordinering av vårdplatser. För att utnyttja varenda sängplats och pressa ut den lilla luft som finns kvar i systemet anordnas vårdplatskonferens där såväl
Regional läkare i beredskap (RLB) som tjänsteman i beredskap (TIB) deltar med samtliga sjukhus i Skånes koordinatorer. Under dessa konferenser berättar varje sjukhus hur det ser ut, vilka problem man har och andelen lediga vårdplatser det finns. Under samtliga av dessa konferenser som jag deltagit i har begreppet Vitesplatser använts, när koordinatorer informerar om vilka extraordinära åtgärder man tagit till. Vi har nog alla läst i media om övernattande patienter på akuten och om utarbetad personal som ska räcka till för såväl de som kommer in, som de som inte kommer vidare. Det bekymrar mig att såväl RLB som TIB, accepterar ett abnormt begrepp som skapar en ohållbar arbetssituation för våra medlemmar. Samtidigt som forskning och vetenskap talar om att den mest effektiva och patientsäkra vården sker när utnyttjande av befintliga vårdplatser är 85-90% .

Yrkande: Att Vårdförbundet aktivt synliggör detta begrepp. Förtydligar vad som är en vårdplats.
Vårdförbundet gör en genomlysning av hur många Vitesplatser som beläggs på sjukhusen runt om i Skåne, samt anmäler detta till IVO eller annan adekvat myndighet. Vårdförbundet uppmanar sina medlemmar att anmäla beläggning av
Vitesplatser till Arbetsmiljöverket och Ivo. Vårdförbundet kör en kampanj om vitesplatserna, dels för att få medlemmar att agera och inte acceptera orimliga arbetsmiljöförhållande, våra arbetsgivare ska ge oss förutsättningar så att vi kan utföra våra arbeten patientsäkert. Kampanjens syfte ska också vara att
sätta press på Region Skåne att aktivt arbeta för att skapa vårdplatser med lika stor iver som de skapat en organisation med vårdplatskoordinering som leder till att pressa ut den lilla luft som finns.

 Styrelsens svar: Motionären yrkar att Vårdförbundet synliggör detta begrepp, (Vitesplatser, förf. anm.)

anmäler företeelsen till IVO eller Arbetsmiljöverket och får medlemmarna att agera.

Motionären vill att Vårdförbundet skall köra en kampanj som sätter press på Region Skåne.

Vårdförbundet har sedan slutet på 1990-talet särskilt bevakat arbetsgivarens sätt att vårda patienter utöver det för verksamheten planerade ordinarie vårdplatserna. Detta med syfte att skapa en god arbetsmiljö, hållbara förutsättningar att ge en god och säker vård och respekt för patientens integritet och behov.

Angreppssättet har förutom att bevaka frågan i MBL och samverkan främst gett effekt genom att begära arbetsmiljöåtgärder. Som yttersta resultat har Arbetsmiljöverket utfärdat förbud att vårda patienter på platser som inte medger fria ytor runt patientsängens ena kortända och båda långsidor. Förbudet är förenat med vite. Som exempel kan anges AMV förbud i Helsingborg daterat 2011-09-27 och som fortfarande gäller.

I arbetsgivarens dagliga tal benämns sådana situationer där patientsängar placeras på ett sätt som omfattas av förbudet som " vitesplatser"

Vårdförbundet har under hela tiden sedan förbudet och även innan förbudet, via skyddsombuden fått medarbetare att vid varje tillfälle dokumentera och anmäla sådan placering till Arbetsmiljöverket. Underlaget har föranlett inspektion av AMV och utdömande av vitesbelopp vid flera tillfällen och även använts i ett flertal tvister med Vårdförbundet. Tvisterna har handlagts såväl lokalt som centralt och 2016 utmynnade i ett skadestånd till Vårdförbundet.

I Skrivande stund finns ytterligare tre tvister som avslutats i oenighet och där nästa steg är central tvist. Därtill en lokal tvist som ännu inte är avslutad.

Vårdförbundet Avdelning Skåne anser att de insatser som medarbetare gjort och fortsatt gör för att bevaka brott mot förbudet (Vitesplatserna), de lokala skyddsombudens ständiga arbete, Vårdförbundets lokala och centrala tvister är insatser som väl kan jämföras med en "kampanj".

Det är uppenbart att huvudmannen redan är fullt medveten om sina brister och om att man bryter mot AMV – förbud när man själv använder begreppet "vitesplatser" för att skilja ut sådan beläggning från ordinarie vårdplatser.

Med denna redogörelse anser Avdelning Skånes styrelse att motionen är besvarad.

Styrelsen yrkar att Årsmötet beslutar i enlighet med styrelsens förslag och anser motionen besvarad.

Motion från Agneta Lenander

Titel: 8 mars

Bakgrund: Vårdförbundet är en organisation som främst representerar medlemmar som i majoritet är kvinnor. Den ojämlikhet mellan kvinnor och mäns löner, tenderar snarare att
breddas än jämkas ihop. Nu står även aborträtten, kvinnors rätt till sin egen kropp under attack. Det är några av anledningarna till att jag anser att Vårdförbundet med liv och lust, ska mobilisera medlemmar och aktivt delta i de demonstrationer och eller manifestationer som anordnas 8 mars.

Yrkande: Att Vårdförbundet aktivt mobiliserar medlemmar till 8 mars. Att Vårdförbundet deltar i arrangemang som anordnas den 8 mars.

Styrelsens svar: Motionären yrkar att Vårdförbundet aktivt mobiliserar medlemmar till 8 mars. Att Vårdförbundet deltar i arrangemang som anordnas den 8 mars.

8 mars är det datum som sedan länge är kopplat till internationella kvinnodagen och används av olika idéburna organisationer för att belysa sina frågor.

Vårdförbundet har en tydlig politik och en tydlig agenda som utgår från kongressens beslut och prioriteringar. Olika strategier finns för att manifestera och kommunicera Vårdförbundets budskap. För att få störst effekt finns en kommunikationsavdelning för hela förbundet. Denna arbetar strategiskt med och bereder större gemensamma manifestationer och uttalande och placerar dessa i ett sammanhang där de kan få mesta möjliga uppmärksamhet och genomslag. Därutöver finns medlemsaktivism som välkomnar alla medlemmars eget engagemang och frihet att delta i manifestationer utöver dem som initieras av Vårdförbundet. Det kan vara frågor som mycket väl kan ha nära koppling till samhällsfrågor som hälso- och sjukvård, allas lika värde, allmänna villkorsfrågor eller just kopplade till kvinnor och den 8 mars.

Det avgörande är om Vårdförbundet själv står som arrangör/ medarrangör eller ej. Detta för att Vårdförbundets medlemmar tydligt skall veta om det som uttalas, manifesteras är en av de frågor som kongressen fattat beslut om. För en idéburen organisation är det viktigt att respektera medlemmarnas uppdrag till organisationen och alla medlemmar skall kunna känna sig trygga med att den är den idé som man stödjer som också skall kommuniceras.

Styrelsens uppdrag är därför att i samklang med förbundets politik och gemensamt med hela förbundet delta i de arrangemang, eller själv arrangera mötesplatser som följer kongressbesluten, den interna politiken och agendan inom ramen för given budget och verksamhetsplan.

Den 8 mars kan vara ett sådant datum där det kan vara lämpligt att arrangera manifestationer eller andra aktiviteter och 15:53 är ett av dessa arrangemang där Vårdförbundet deltar.

Styrelsen yrkar på att årsmötet anser motionen besvarad.



Motion från Agneta Lenander

Titel: Byte av arbetsplats

Bakgrund: Som vårdanställd är du anställd av Region Skåne, du har i din anställning en placering på vald avdelning men kan om arbetsgivaren behöver det placeras där det saknas bemanning. Du kan komma till din arbetsplats på morgonen och få
besked om att du behövs någon annanstans. En annan gång har du längre tid på dig att förbereda dig. Med höga sjuktal inom vårt skrå och relativt sett hög andel personalombyte har detta snarare blivit normaliserat än i undantagsfall.
Vi har blivit en del i ett bemanningsföretag utan att få någon ersättning för detta.

Yrkande:Att Vårdförbundet hittar en modell, likt den vi har när arbetsgivaren ändrar våra arbetspass. Där en ersättning utgår beroende på hur nära inpå avdelningsbytet det är.

Att Vårdförbundet aktivt arbetar mot Region Skåne, så att den som förflyttas har adekvat kompetens för att utföra uppdraget. "Ingen ska behöva köra buss med personbilskörkort"

Att Vårdförbundet gör en genomlysning av hur vanligt förekommande detta är, att våra medlemmar ofrivilligt blir placerade på en arbetsplats vi inte valt att arbeta på.

Styrelsens svar: Motionären yrkar att Vårdförbundet hittar en modell för ersättning vid det som motionären kallar avdelningsbyte.

Motionären yrkar på att Vårdförbundet aktivt arbetar för att den som får ett uppdrag/ förflyttas har adekvat kompetens för uppdraget

Motionären yrkar dessutom en genomlysning av hur vanligt förekommande det är att medlemmar ofrivilligt blir placerade på en arbetsplats de inte valt att arbeta på.

De faktiska omständigheter som finns i frågeställningarna ovan kan skilja sig stort.

För det första handlar det om anställningsavtalet och på vilket sätt anställningsavtalet är utformat. Anställningsavtal har ändrats över tid från att vara en handling som slår fast ett unikt uppdrag på en speciell fysisk eller organisatorisk arbetsplats för viss tid på dygnet eller veckan. Vi ser att medarbetare / medlemmar i större omfattning än tidigare ingår avtal som utgör vida ramar i åtagande inom ett yrke, över dygnet i tid, över årets alla dagar och med en placering för närvarande preciserad. Över anställningsavtalet har den enskilde ett eget ansvar där man måste vara observant på vad avtalet i förlängningen kan innebära.

För det andra handlar det om arbetsledningsrätten. Arbetsgivaren kan inom ramen för anställningsavtalet fritt disponera medarbetaren. Ofrivillig eller oönskad förflyttning som sker inom ramen för anställningsavtalet, det vill säga den genomlysning som motionären efterfrågar blir svår att fånga eftersom den är subjektiv i förhållande till anställningsavtalet. Ofrivillig förflyttning som begränsas av arbetsrättsliga ramar är Arbetsmiljölagen, Arbetstidslagen och kollektivavtalen hanteras redan, om individen eller arbetsgivaren påkallar detta inom ramen för arbetsrätten.

För det tredje ansvarar Arbetsgivaren för sin verksamhet fullt ut och Hälso- och sjukvårdslagen meddelar att där det bedrivs Hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som krävs för att säkerställa god och säker vård. Detta är huvudmannens ansvar. Att som motionären uttrycker det, "den som förflyttas har adekvat kompetens för att utföra uppdraget" är alltså ytterst en arbetsgivarfråga. Vårdförbundet kan genom att förtroendevalda / skyddsombud har tillgång till inflytande via Medbestämmandelagen och Arbetsmiljölagen ställa krav på att arbetsgivaren utreder risker med arbetsmiljön om det inte i tillräcklig omfattning finns adekvat kompetens. Adekvat kompetens definieras av arbetsgivaren. Individen/ medarbetaren har möjlighet och skyldighet att, i ett läge där patientsäkerheten äventyras, göra en avvikelseanmälan.

Vårdförbundet och den enskilde yrkesutövaren har alltså redan verktyg och arenor för att påtala risker och ställa krav.

Till sist handlar det om villkoren vid en specifik företeelse som kan kopplas till det enskilda anställningstalet. Om anställningsavtalet är utformat så at ramarna för åtagandet är vida finns möjlighet för arbetsgivaren att förflytta/ omplacera en medarbetare. Hur detta kan göras beror på den enskildes avtal. Befintliga kollektivavtal innehåller regleringar för vad som gäller.

Om en medarbetare är anställd och placeringen, utgår från för närvarande placerad på X utgår arbetsdagen från X. en del av arbetstiden kan då utgöras av förflyttning om inte kollektivavtalet innehåller andra regleringar vilket förekommer i Privata avtal, speciellt framtagna för bemanningsbranschen.

Styrelsen konstaterar sammantaget att de parametrar som finns i lag och avtal styr möjligheten till förflyttning. Den enskilde har ett stort ansvar när anställningsavtal tecknas. Arbetsledningsrätten träder in med anställningsavtalet som ram och ofrivilligheten är en subjektiv upplevelse. Det finns redan i dag kollektivavtalade regleringar i frågan.

Styrelsen yrkar på att motionen i sin helhet anses besvarad.



Motion från Eva Lenander och Agneta Lenander

Titel: Delaktighet, medskapande, demokrati och kommunikation i Vårdförbundet

Bakgrund: I Vårdförbundets stadgar kan vi läsa att "Rätten och möjligheten till delaktighet och medskapande i Vårdförbundet är vår styrka och utvecklar organisationen" och att "Demokratin är en förutsättning för att Vårdförbundet ska vara ett starkt
förbund". För att medlemmarna ska kunna göras delaktiga och medskapande är kommunikationen mellan medlemmar och lokalförening och dess styrelse av största vikt. Styrelsens arbete har tyvärr inte varit synligt trots flera hjälpmedel på
hemsidan.

Yrkande: Att någon från styrelsen efter varje styrelsemöte skriver i Skånebloggen eller på annat lämpligt ställe på hemsidan om det viktigaste punkterna som diskuterats för att informera och engagera medlemmarna och göra dem medvetna om det arbete som sker.

Att styrelsen ser till att Skånebloggen får en direktlänk från den lokala hemsidans förstasida.

Styrelsens svar: Styrelsen tycker att motionärerna visar på en viktig del i öppenheten inom förbundet.

Liksom svaret i tidigare motion pågår ett arbete som syftar till att förbättra både protokollens utformning och tydlighet med full respekt för sekretessbelagda ärenden och strategiska diskussioner. Detta arbete inkluderar arbetet med att utforma på vilket sätt medlemmar enkelt kan ta del av protokollen. Huvudfrågan gäller att det sker kommunikation med medlemmarna vilket ingår i det ovan beskrivna arbetet. Skånebloggen kan vara en kanal men styrelsen menar att det är olyckligt att på ett årsmöte fastslå en eller ett fåtal kommunikationsvägar och vill ha årsmötets stöd i att frågan om hur och på vilket sätt kommunikation skall ske lämnas öppen för styrelsen att fatta beslut om.

Styrelsen yrkar att

Årsmötet överlåter till avdelningsstyrelsen att välja kommunikationsväg och form för rapportering av viktiga frågor inkluderat styrelseprotokoll. Allt för bästa anpassning och följsamhet till tillgängliga kommunikationsvägar. 

 

Motion från Christina Johnsson

Titel: Flexavtal

Bakgrund: Det finns nu ramavtal för flextid, men det är bara genomförbart på arbetsplatser med förtroendevald.

Yrkande: Att Vårdförbundet jobbar för att flexavtalet ska gälla alla betalande medlemmar i Vårdförbundet, inom en snar framtid. Exempelvis, finns ingen förtroendevald borde ett ombud kunna hjälpa till.

 Styrelsens svar: Motionären yrkar att Vårdförbundet jobbar för att flexavtalet ska gälla alla betalande medlemmar.

Kunskapsunderlag:

Flexibel arbetstid är en avvikelse från Arbetstidslagen (ATL). I lagen regleras medarbetarens rätt att få veta sin arbetstidsförläggning minst 14 dagar i förväg. Om det behövs skall det ske i ett schema. ATL medger vissa avvikelser som i så fall måste regleras i kollektivavtal med centrala parter.

Vårdförbundets medlemmar arbetar mot flera olika huvudmän och kollektivavtalsområden och det finns därför flera olika huvudavtal.

Ett sådant avtal är det som finns på området Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) HÖK 16 med bilagor.

I bilagan som i dagligt tal kallas AB, Allmänna bestämmelser finns reglering om flexibel arbetstid ( §14) och möjligheten att teckna lokala kollektivavtal om tillämpningen eller ett annat avtal om flexibel arbetstid. (§14 mom. 7) I AB framgår även att kollektivavtal endast får träffas med lokal företrädare för organisationen. (Bilaga 4, Centrala protokollsanteckningar punkt 5.)

Det är alltså reglerat både i Lag och avtal vad som kan göras och i viss mån hur och av vem. Vårdförbundets delegationsordning vägleder om vem som får göra vad och Vårdförbundets politik styr vad det är vi har för uppdrag och målsättning.

Ett lokalt avtal om ramar för flexibel arbetstid har tecknats med Region Skåne. Det innebär att vi är överens om villkoren. Avtalet gäller för alla verksamheter inom Vårdförbundets avtalsområde hos Region Skåne under förutsättning att arbetsplatsens parter är överens om vilka arbetsplatsnära förutsättningar som finns. Som exempel innebär Flextidsramar med angivna klockslag när den enskilde kan använda sig av flextiden. Avsikten är att den enskilde själv kan besluta om när man kan komma och gå inom dessa tidsramar.

I en verksamhet med tillräcklig bemanning finns utrymme för en sådan dynamisk arbetstid. I en verksamhet som inte lever upp till sina bemanningsmål finns ingen reell möjlighet till flexibilitet på medarbetarens villkor så som avtalet syftar till. Den som har Vårdförbundets mandat på arbetsplatsen är den som är förtroendevald och skyddsombud. Denna person är den ende som har tillgång till och kunskap om arbetsplatsens förutsättningar. Denna person är den ende som har möjlighet att använda arbetsmiljölagen för att kräva en analys av risker med flextiden. Det är alltså den lokala förtroendevalda på arbetsplatsen som har mandatet, förutsättningarna och handlingsutrymmet att bedöma och besluta om flexavtalets tillämpning.

På detta sätt stärker vi Vårdförbundets medlemmars inflytande och säkrar att förutsättningarna är de rätta innan och under tiden flextidsavtal tillämpas.

Sammanfattning:

Flexavtal kan tecknas med alla huvudmän om parterna kan komma överens om villkoren.

Det avtal som finns mellan Vårdförbundet och Region Skåne är öppet för alla som omfattas av avtalet, under förutsättning att viss villkor är uppfyllda.

Vårdförbundet har lämnat mandat till arbetsplatsens förtroendevalda att använda sitt inflytande och mandat att realisera tillämpningen efter analys av eventuella arbetsmiljörisker.

Med denna redogörelse anser Avdelning Skånes styrelse att motionen är besvarad.

Styrelsen yrkar att Årsmötet beslutar i enlighet med styrelsens förslag och anser motionen besvarad.