Högspecialiserad vård kräver högspecialiserat labb

Kvinna i gul skyddsklädsel analyserar ett blodprov

Vården blir alltmer avancerad och specialiserad och behovet av att vårdens professioner måste vara specialiserade ökar konstant. Men det finns en, oumbärlig del av vårdens hörnstenar som inte ligger i fas med utvecklingen eller som ur ett samhällsperspektiv inte anses vara lika viktig. Men hur ska du som patient få rätt diagnos och behandling utan att korrekt undersökning och analys utförs?

Det finns många professioner inom vården och i dagens vårdkris skrivs och debatteras det mycket om läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor. Men hur många känner till vad en biomedicinsk analytiker är och den viktiga funktionen deras kompetens tillför vården? En biomedicinsk analytiker studerar 3 år på högskola eller universitet och är ett legitimationsyrke med den högsta kompetensen i vårdkedjan gällande sambandet mellan undersökning, provsvar, anamnes och patientens hälsa eller sjukdom. Den biomedicinska analytikern sammanfogar vetenskap med etik och kvalitetssäkrar och säkerställer att undersökningen och analysen genomförs korrekt, samt ansvarar för en god och patientsäker vård. Visste du att hela provsvaret kan bli felaktigt om provet och analysen inte hanteras korrekt? Och vad händer då den behandling som ges är baserad på en undersökning som är utförd av en person med undermålig kompetens?

Bristyrket som inte betalar sig

Bristen på biomedicinska analytiker är stor och förväntas öka kraftigt under kommande år. När arbetsgivare annonserar efter biomedicinska analytiker får man oftast få eller inga sökanden. Enligt Vårdförbundets livslönerapport tjänar en biomedicinsk analytiker aldrig in sin treåriga högskoleutbildning och den genomsnittliga livslönen är 4 procent lägre än genomsnittet för den som enbart har gymnasieutbildning.

Så hur löser vi problemet? Arbetsgivaren har en egen "variant" där man anställer personal utan rätt utbildning, oftast helt utan högskoleexamen, utan betänkligheter kring säkerhet och brister. Det finns inte ens krav på att laboratorieansvarig med ansvar för den laborativa verksamheten på vårdcentralerna i länet är biomedicinsk analytiker. Vore det inte rimligare att förbättra villkoren för den utbildade, undervärderade professionen och därigenom bibehålla en god och säker vård, med minimerade risker för patienten? Det är dags för arbetsgivare runt om i landet att inse vikten av rätt kompetens på rätt plats!

I takt med att vården blir alltmer avancerad krävs också en alltmer avancerad teknik kring analys och provtagning. Även labb kräver specialistkunskap samt akademisk och vetenskaplig förankring. Vem är bättre lämpad för den arbetsplatsen än en legitimerad biomedicinsk analytiker?

Vårdförbundet avdelning Örebro genom styrelseledamot Åsa Mörner