Många barnmorskor vill jobba heltid – men orkar bara arbeta deltid

– Det är ett extremt stort systemfel. Vi pratar om unga friska människor och ändå orkar nästan ingen jobba hundra procent på vår klinik, säger hon.
De första åren envisades hon med att arbeta heltid trots att hon egentligen inte orkade. Men Marie Tjernqvist ville inte riktigt acceptera att hon utbildat sig och börjat i en bransch där knappt någon orkar jobba mer än deltid.

Och efter ett tag insåg hon att, nej, det orkar faktiskt inte jag heller. Det var liksom inte värt det.

– Jag var extremt ljudkänslig när jag jobbade heltid, barnen fick knappt låta när vi åt middag hemma… Bara för att jag ens skulle orka gå till jobbet dagen efter och det är faktiskt helt sjukt. Man lever på jobbet och all annan tid handlar om återhämtning, att orka jobba ett pass till. Hur många andra yrken är så, att man är som en urvriden trasa varje gång man kommer hem? Inte många, säger hon.

Marie Tjernqvist arbetar sedan nästan fem år på Sunderby sjukhus utanför Luleå och är knappast den enda barnmorskan i Sverige som känner så.

Det råder stor brist på barnmorskor i Sverige. Foto: Ulf Huett

I Vårdförbundets arbetsmiljörapport från 2022 framgår att endast 42 procent av barnmorskorna arbetar heltid samtidigt som det är brist på just barnmorskor i 19 av 21 regioner. Vilket givetvis hänger samman. För egentligen råder ingen direkt barnmorskebrist – det råder snarare brist på vettiga arbetsvillkor som gör att de faktiskt orkar arbeta heltid.

– Vi behöver mer personal och mer resurser. Det går ju liksom bra för många regioner, så investera i oss då! Investera i personal och investera i vår arbetsmiljö. Ge oss en dräglig tillvaro så att vi orkar arbeta heltid, säger Marie Tjernqvist.

Kommer påverka hela livet

Själv jobbar hon 85 procent, varav hälften av tiden med ultraljudsundersökningar och andra hälften som barnmorska. Vilket för just Marie Tjernqvist är ett lagom upplägg för att orka, men ett sämre upplägg för att klara sig rent ekonomiskt.

– Jag vill ju verkligen kunna jobba 100 procent och det är otroligt frustrerande att se det stora deltidsavdraget när jag får lönen varje månad. Det kommer dessutom påverka mitt liv i ett senare skede och bland annat ge mig en sämre pension, säger hon och fortsätter:

– Så det känns extremt otacksamt! Och det här är ett problem över hela Sverige, ingen barnmorska är förskonad. För vi är kanske utvilade när vi kommer till jobbet men rena vrak när vi sedan kommer hem igen. Man offrar verkligen sitt privatliv och sin fritid.

Bättre arbetsmiljö och fler vårdplatser
Skriv på uppropet och visa ditt stöd >

Det är dessutom en otacksam situation som spänner väldigt brett. Både för medarbetarna inom vården och för de blivande mammor och pappor som med stor oro kommer in till förlossningen.

Marie Tjernqvist arbetar på Sunderby sjukhus utanför Luleå.

Marie Tjernqvist skakar på huvudet när hon fortsätter:

– De vågar ju knappt ringa på larmknappen eftersom de läst att vi är underbemannade och inte vill störa. Och det är hemskt bara det. De måste förstås kunna lita på oss när de är här och kanske föder sitt första barn. Men konsekvensen av att man skurit ner så mycket som man gjort är att vi inte kan ta hand om alla nyblivna mammor som vi borde. I stället skickar vi hem dem innan de är redo…

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro och förhandlingschef Annelie Söderberg skakar unisont på huvudet, de med. De vet alltför väl hur situationen är i dag och för att de också vet hur situationen var tidigare.

Orimliga arbetsvillkor

– Att 50 barnmorskor på Danderyds sjukhus sade upp sig handlade enbart om arbetsmiljön. Att de inte gavs möjlighet att utföra sitt arbete ordentligt. Jag har inte hört en enda barnmorska som inte vill vara inne på förlossning, men arbetsvillkoren inne på förlossningsenheterna är helt orimliga i dag. Att du ska ha ansvar för tre födande mammor samtidigt är ju fullständigt vansinne, säger Ribeiro.

Vi kräver bättre villkor för vårdens medarbetare!
Läs Vårdförbundets arbetsmiljörapport >

– Jag födde barn första gången 1979 och sedan den andra gången 1994, och det var som att det passerat 100 år däremellan. När jag födde 1979 kände de alla nyblivna mammor på magarna efteråt och kontrollerade att vår amning kom igång innan jag fick tjata mig hem den sjätte dagen, säger Annelie Söderberg och fortsätter:

– Men när jag födde 1994 förväntades man nästan resa sig upp direkt efteråt och åka hem utan att någon kände en på magen eller kollade amningen. Och i dag är det ännu värre. In och ut, tack och hej. Så barnmorskorna har ju inte en chans att göra det jobb de skulle behöva göra.

Annelie Söderberg och Sineva Ribeiro har sett den svenska gravidvården förändras drastiskt. Foto: Ulf Huett

Det är det inte många inom sjukvården som gör. Kompetensbristen och det idoga pusslandet med personal gör att många av vårdens medarbetare kan få utföra arbetsuppgifter som de inte är experter på. Något som givetvis bara ytterligare ökar stressen.

– Åker jag till förlossningsavdelningen så förväntar jag mig en barnmorska. Åker jag till barnakuten så förväntar jag mig en barnsjuksköterska. Men det är kanske inte alls det jag träffar. På förlossningen kanske jag möter en sjuksköterska och på barnakuten en vanlig grundutbildad sjuksköterska som precis tagit examen. Och den här devalveringen av kunskap inom vården leder faktiskt till ökade vårdskador. Det ser vi ju, säger Sineva Ribeiro.

Kunskapen måste behållas

Så kunskapen behöver givetvis behållas inom vården, och vårdens medarbetare måste förstås få arbeta med vad de faktiskt är utbildade till.

Och en väg för att nå fram till detta är föga förvånande. Bättre arbetsvillkor som gör det möjligt för fler att faktiskt arbeta heltid.

För begrunda följande faktum:

Om alla barnmorskor arbetade heltid skulle det motsvara 790 fler anställda barnmorskor i regionerna. Om alla biomedicinska analytiker arbetade heltid skulle det motsvara 470 fler anställda biomedicinska analytiker i regionerna. Och om alla sjuksköterskor arbetade heltid skulle det motsvara totalt 7 645 fler anställda sjuksköterskor, varav 6 045 i regionerna och 1 600 i kommunerna.

• Fler kollegor med rätt kompetens
• Hållbara heltider
•  Hälsosam schemaläggning

Här kan du läsa mer om Vårdförbundets krav >

Så om de bara orkade arbeta heltid skulle kompetensbristen mer eller mindre vara ett minne blott.

”Om”. Alltid detta ”om”.

Sveriges barnmorskor välkomnar liv – men orkar knappt leva ut ordentligt själva. Foto: Ulf Huett

– Fler kollegor med rätt kompetens… Det skulle kunna få mig att jobba heltid igen. Så att man inte har för mycket, så att man orkar. Men som det är i dag förstår jag faktiskt inte hur mina kollegor som jobbar 100 procent inom förlossningsvården klarar det, säger Marie Tjernqvist.

Vad är jobbigast?

– Att man aldrig hinner slutföra en uppgift, att det aldrig tar slut. Man påbörjar något men blir konstant avbruten och bränner ut hela skallen till slut. Och väl hemma undrar man hur man ens kom hem och är glad att man klarade ett pass till utan att något hände. Det skedde liksom ingen katastrof den här gången heller…

Hon skakar återigen uppgivet på huvudet och skrattar plötsligt till när hon tänker på eländet och konstaterar:

– 97 procent av oss här anser att arbetsbelastningen är alldeles för stor… Och det tar fem år innan man lär sig det här yrket ordentligt, så vi behöver verkligen ha tillbaka de erfarna barnmorskor som inte längre arbetar heltid och även de som lämnat Sunderby sjukhus. Och de som sagt upp sig vill ju egentligen inte sluta, de känner att de övergett oss som är kvar och det har varit väldigt jobbigt för dem. Men jag förstår dem. Något drastiskt måste faktiskt hända för att vi ska få till en förändring.

Fler vårdplatser och bättre arbetsmiljö för personalen!
Visa ditt stöd genom att skriva på uppropet >