Ytterligare en operation måste med kort varsel ställas in. Inte för att det saknas kirurger eller medicinska hjälpmedel – utan för att det inte finns några sjuksköterskor som kan bemanna själva uppvaket.

Den dåliga arbetsmiljön och höga arbetsbelastningen inom svensk sjukvård har skapat en kompetensbrist som i förlängningen kan bli ödesdiger för hela vårdapparaten.

– Vi blir färre och färre medan vårdköerna blir längre och längre. Så vi kommer verkligen behöva resurser, personal och förutsättningar för att börja beta av dem nu, säger narkossjuksköterskan Jenny Myrgren.

Jenny Myrgren ler lite snett och rycker på axlarna. Hon har precis gått av ett nattpass och har egentligen sin lediga dag. Men:

– I stället sitter jag här och pratar om min arbetssituation. Men det är inga problem för mig, jag pratar gärna om den för det finns en hel del att prata om, säger hon.

Det gör onekligen det.
Två dagar före vårt samtal har professorn David Heymann – ordförande i WHO:s rådgivningsgrupp för pandemihanteringen – sagt i Sveriges Radio P1 att pandemin i vissa länder, trots fortfarande höga smittotal, kan vara över nu, eller åtminstone vara på väg att ebba ut.

Hade redan långa vårdköer

Men Jenny Myrgren orkar inte riktigt snegla utomlands, än mindre någon vecka framåt. Av erfarenhet tar hon hellre tillvaron dag för dag och ser inte mycket längre än till nästa arbetspass.

– Även om vi skalar bort pandemin, även om den är över… Vi gick inte in i pandemin med det bästa upplägget. Vi hade redan långa vårdköer, högt antal sjukhusinläggningar, hög allmän belastning på vården. Och sedan mars 2020 har många av patienterna i vårdkön blivit ännu sämre och behöver i dag kanske mer avancerad sjukvård än för två år sedan, säger hon och sätter fingret på en brännande punkt, nämligen den att pandemin försämrade ett redan dåligt utgångsläge.


Jenny Myrgren arbetar som anestesisjuksköterska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Hon fortsätter:
– Men många tvingas sannolikt stanna kvar i kön ett tag till, med uppenbar risk att bli ännu sämre, eftersom vi saknar sjuksköterskor. Kapacitetsmässigt hade vi kunnat operera dem på operationsavdelningen, men det finns inga sjuksköterskor som kan ta hand om patienten efteråt.

Bättre arbetsmiljö och fler vårdplatser
Skriv på uppropet och visa ditt stöd >

Jobbar som narkossjuksköterska

Jenny Myrgren arbetar som narkossjuksköterska på den största operationsavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och är även förtroendevald i Vårdförbundet och därmed också skyddsombud på sin avdelning. Hon vet alltså alltför väl vilka problem som pandemin bara har belyst ytterligare.

Spiralen är nedåtgående och snurrar väldigt snabbt nu.
Jenny Myrgren, narkossjuksköterska och förtroendevald i Vårdförbundet

Sjuka människor som blir allt sjukare, vårdpersonal som blir allt tröttare, förutsättningar som blir allt sämre, avdelningar som tvingas stänga på grund av personalbrist – and repeat.

– Spiralen är nedåtgående och snurrar väldigt snabbt nu. Vi har tappat mycket personal och har tvingats stänga avdelningsplatser. De är stängda just nu, vi håller dem inte öppna eftersom vi inte längre har personal att bemanna dem, säger hon.

Och den mycket logiska följden av det blir givetvis att de av vårdens medarbetare som fortfarande faktiskt står till förfogande slits ut i allt snabbare takt och att befolkningen samtidigt blir allt sjukare eftersom det blir allt färre som kan vårda dem.

Skapar en stor dominoeffekt

Svensk sjukvård är trots allt ett enormt kretslopp, en lång, lång kedja där allt hänger samman. Ett enda litet hack i skivan kan då skapa en lavin av följdeffekter.

Är bara en person frånvarande på en avdelning kan dominoeffekten ställa in en operation på en helt annan avdelning.

Som Jenny Myrgren, som på grund av personalbristen kan behöva göra andra arbetsuppgifter än de hon är specialist på.

– Och då kan jag inte söva nästa patient som behöver opereras, varpå man kanske stryker den patienten som i stället kan börja må ännu sämre. I så fall blir situationen bara ännu mer akut, problematisk och resurskrävande… Det är liksom inte patientsäkerhetsmässigt försvarbart att inte kunna operera våra patienter i tid, säger hon.


Intensivvården har pressats hårt under pandemin. Foto: Dan Lepp.

Så för att tala klarspråk är kompetensbristen givetvis förenad med en ren livsfara. Främst för de som vårdas, men i viss mån även för de inom vården som går in i väggen och själva blir sjuka.

– En person kan ha blivit mycket sämre under sin tid i kön och vad som tidigare hade varit ett rutiningrepp kanske den inte ens klarar av nu. Det kan också gå åt mer blod, som redan är en bristvara, vilket i sin tur skapar en risk för andra patienter. Det är ett upplägg utan vinnare, fortsätter Jenny Myrgren.

Vi kräver bättre villkor för vårdens medarbetare!
Läs Vårdförbundets arbetsmiljörapport >

“Vårt spann för att göra misstag är väldigt tajt”

Det stora kretsloppet, den eviga dominoeffekten, den nedåtgående spiralen som snurrar allt snabbare.

Patienter som inte får hjälp i tid och medarbetare inom vården som tvingas utföra arbetsuppgifter de inte är bekväma med och som själva också slits ut och till sist lämnar yrket.

Vilket bara ökar pressen på de som orkar vara kvar varpå spiralen bara snurrar vidare, än fortare.

– Jag ska inte ställa branscher mot varandra, men i vården, vårt spann för att göra misstag är väldigt tajt utan att det ska bli någon påverkan för patienten. Så om vi gör saker vi inte är riktigt bekväma med eller om vi är extra stressade… säger Jenny Myrgren.

Det är ironiskt att man blir sjuk av att jobba inom svensk sjukvård.
Jenny Myrgren, narkossjuksköterska och förtroendevald i Vårdförbundet

Vilket måste vara otroligt frustrerande.
– Väldigt! Vi vill ha, vill få, förutsättningarna att göra det bästa av våra möjligheter. Få använda toppen av vår kompetens. Nu känns det bara som att vi släcker en massa bränder hela tiden. Vi räddar liv, folk blir friska, men kostnaden är vår arbetsmiljö och vårt välmående.

Så valutan ni betalar med är er hälsa?
– Ja, vilket dessutom är djupt och mörkt ironiskt. Att man bränner ut sig och blir sjuk av att jobba inom svensk hälso- och sjukvård. Man kanske inte kan hantera stress på samma nivå som tidigare, klarar inte av höga ljud, orkar inte med nära och kära… För att man bränt allt sitt krut på jobbet. Vilket är vansinne! Liksom det är att man kan jobba tio timmar utan att äta eller ens gå på toa. Vi har vant oss vid det och det är ju helt sjukt. Något bara måste göras.

Vårda vården – så att vi kan vårda sig
Här kan du skriva på uppropet >

Mer utbildad personal måste in

Ja, hela systemet m-å-s-t-e uppenbarligen förändras. Lönerna måste förstås upp för att locka tillbaka – och för att locka ny – personal.

Men än viktigare så måste arbetsmiljön genomgå en rent av revolutionerande uppgradering för att få människor att orka. Mer utbildad personal, längre uppehåll mellan passen, rimligare arbetstidsförläggning och fler barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Åtgärder som tillsammans bidrar till bättre arbetsvillkor.

Bland annat.
För att rädda patienters liv och för att rädda svensk sjukvård så som vi faktiskt känner den.

Annelie Söderberg är förhandlingschef på Vårdförbundet och Sineva Ribeiro är förbundsordförande och de nickar båda instämmande.
Förutsättningarna för svensk sjukvård är i dag under all kritik och kunskapsdräneringen ur densamma är helt enkelt ödesdiger.


Annelie Söderberg och Sineva Ribeiro. Foto: Ulf Huett.

– Hela den här devalveringen av kunskap som skett leder ju till ökat antal vårdskador. Det ser vi ju själva och det bekräftas också av den rapport som kom från Socialstyrelsen i januari. Och om kunskapsnivån fortsätter sänkas så kommer skadorna bara att fortsätta öka. Det vet vi, för det visar all forskning i hela världen, säger Sineva Ribeiro.

– Och vi måste ha en respekt för att också vårdens medarbetare får elva timmars dygnsvila, minst, mellan passen. Upplägget som är nu är nämligen helt barockt. Alla som kör lastbilar har väldigt stora krav på sig, att de till exempel inte får köra mer än åtta timmar i sträck. Men inom vården kan vi se ambulansfolk som bemannar en och samma ambulans i 24 timmar. Det är obegripligt att det kan förekomma inom vården men inte någon annanstans, fortsätter Annelie Söderberg.

Vi måste bygga staket runt vården för att skydda personalen.
Sineva Ribeiro, förbundsordförande

– Ja, vi måste bygga staket runt vården för att skydda personalen. De staket som redan finns på svensk arbetsmarknad ska också gälla den här verksamheten och mina kollegor. Det tror jag är det absolut viktigaste. Att bygga de här staketen så att arbetsgivaren inte kan säga att någonting inte gäller i sjukvården. Jo, detta gäller i sjukvården. Den här lagstiftningen gäller faktiskt även för oss, säger Sineva Ribeiro.

Hur förklarar man det för medlemmarna, att arbetsvillkor i sammanhanget faktiskt är en lika viktig fråga som till exempel högre lön?
– Vi har gjort en del undersökningar under pandemin och de visar att lönen inte längre kommer högst upp på agendan, vilket den alltid gjort tidigare. Nu säger man att arbetsmiljön är outhärdlig och att arbetstiderna varit hemska. Många har jobbat mycket mer än man borde och säger nu att, ”får vi inte fler kollegor så stannar vi inte”. Det har blivit en ond spiral. 50 barnmorskor sa upp sig på rak arm och det handlade bara om arbetsmiljön.


Lastbilschaufförer får inte köra mer än åtta timmar i sträck – medan en ambulanssjukvårdare kan bemanna en ambulans i 24 timmar. Foto: Dan Lepp.

Jenny Myrgren, i sin tur, är beredd att hålla med.
Förutsättningarna måste bättras, prioriteringarna måste ändras, mer pengar måste skjutas till.
Och besparingarna… Ja, de måste av flera anledningar upphöra nu.

  • Fler kollegor med rätt kompetens
  • Hållbara heltider
  • Hälsosam schemaläggning

Här kan du läsa mer om Vårdförbundets krav >

Bra vård kostar – och måste få kosta

– Vi kan faktiskt inte skära så mycket mer i vården om vi ska ha en vettig arbetsmiljö och om vi ska kunna leverera vettig vård. Vi hade en diskussion när jag arbetade lördags… Vi har vanligtvis en speciell tråd som heter sutur när vi syr, men nu har vi bytt till en sämre tråd som är svårare att sy med. För att den är billigare. Vilket faktiskt är galet. Den nya tråden kan innebära sämre vårdresultat vilket i stället kan innebära större kostnader i ett senare skede samtidigt som patienten blir lidande.

Vi kan inte skära mer i vården om vi ska ha en vettig arbetsmiljö.
Jenny Myrgren, narkossjuksköterska och förtroendevald i Vårdförbundet

Hon skakar återigen på huvudet och kan inte låta bli att skratta åt eländet när hon fortsätter:

– Bra vård kostar, och måste få kosta, så enorma ekonomiska medel måste in. Många kollegor skulle behöva ett ordentligt lönelyft, inte bara för att tjäna mer utan som symbolik för att vi faktiskt betyder något. Men det spelar ändå ingen roll hur mycket jag tjänar om jag inte har energi att göra något när jag kommer hem…

Mer medel, fler kollegor, bättre förutsättningar?
– Ja, vi behöver verkligen tillsätta statliga medel för att stoppa den här spiralen och för att vända hela skutan. Vi vill givetvis höja lönerna så att de motsvarar vår utbildningsnivå, för att höja statusen på hela vårdyrket och få oss att känna stolthet i vad vi gör. Men det absolut viktigaste är att skapa en arbetsmiljö där vi orkar gå på en middag efter jobbet. Där vi kan ha ett normalt liv utanför som en vanlig människa. De senaste åren har verkligen påverkat människor… Att inte känna sig värd något och att inte ha samma rätt till ledighet som andra, det släpet hänger kvar.


Svensk hälso- och sjukvård är på väg åt fel håll. Foto: Dan Lepp.

Färre vårdplatser än i många andra länder

Det gör bevisligen det. Jenny Myrgren påpekar att hon på grund av stundtals vettiga förutsättningar har klarat sig bättre än många av sina kollegor, men likväl orkar hon inte se längre fram i tiden än till nästa arbetspass.

Och med färre vårdplatser än i många andra länder – vilket på många sätt är ovärdigt ett rikt välfärdsland som Sverige – måste arbetsvillkoren för vårdens medarbetare och i förlängningen hela systemet uppenbarligen förändras.
För denna pandemi är kanske på väg att ebba ut, men sedan då?
Hur rustade står vi när nästa vårdbomb exploderar?

För som situationen är i dag står vi uppenbarligen alldeles för oförberedda, vilket är anledningen till att Vårdförbundet nu kräver stora åtgärder.

Fler vårdplatser och bättre arbetsmiljö för personalen!
Visa ditt stöd genom att skriva på uppropet >

Detta vill Vårdförbundet

Det här är vad vi vill uppnå – både för personalens och patienternas bästa:

  1. Vi vill ha fler kollegor med rätt kompetens
    Det räcker inte med ”fler händer”. Fler människor löser inte problemet, det som behövs är kollegor med rätt kompetens för att kunna utföra det arbete som krävs.

  2. Vi vill ha hållbara heltider
    Som sjuksköterska, röntgensjuksköterska, barnmorska eller biomedicinsk analytiker måste man kunna orka arbeta heltid. Det är orimligt att så många väljer att gå ner i arbetstid bara för att orka med sitt arbete och få vardagen att fungera.

  3. Vi vill ha en hälsosam schemaläggning
    Våra medlemmar måste få chans till återhämtning mellan arbetspassen. Vi kan inte acceptera brott mot dygnsvilan. Det äventyrar både vårdpersonalens hälsa och patientsäkerheten.

Yrken för livet. Det är vårt mål. Vårdyrken som är hållbara under ett helt arbetsliv. Först då kan Sveriges barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor göra det de är allra bäst på: Att hjälpa, vårda och rädda liv – från födsel till ålderdom.

Visa att du stöttar vårdpersonalen
Skriv på uppropet Vårda vården här >