Bättre arbetsvillkor förändrade allt: “I dag är det kö för att börja jobba”

Trägen vinner. För det var inte så att förändringen skedde utan insatser och över en natt, men efter många års kamp och en chef som både vågade lyssna på sin personal och sätta sig in i problematiken så fick de anställda och Vårdförbundet i Västerbotten till slut gehör för sina idéer.

Det lokala nattavtalet som klubbades igenom 2018 innebär nämligen att arbetstiden kortades till 32 timmar i veckan för de som jobbar natt och till 34 timmar och 20 minuter för de som jobbar kväll. I tillägg får dessutom alla som jobbar kväll och natt extra ersättning.

Plötsligt kö in

Tidigare jobbade man åttatimmarspass på både kvällar och nätter – 16.00 till 00.30 och 23.30 till 07.30 – vilket gjorde att de som arbetade heltid nästan aldrig var riktigt lediga. Men bättre schemaläggning, mer vila och även mer bemanning har gjort att hela personalen mår bättre vilket skapat en väldigt god sammanhållning som i sin tur gjort arbetsplatsen väldigt eftertraktad.

Schemat har också gjorts om så att de som vill slippa jobba natt slipper och de som bara vill jobba natt får det, vilket varit en uppskattad och sammansvetsande förändring även det.

– En så välmående arbetsplats är värdefullt i sig och man känner att man får betalt för det man gör. Och när folk hör hur bra vi har det och hur bra vi mår så söker de sig också gärna hit, säger sjuksköterskan Sofia Eklund.

Helena Forss Johansson och Sofia Eklund.

– Så är det verkligen. När jag började på facklig tid 2012 var det den kanske absolut sämsta arbetsplatsen i hela kommunen för sjuksköterskor. Ingen ville jobba där och hälften av personalen var från bemanningsbolag. Man jobbade ju länge över 38 timmar i veckan, även om man jobbade kväll och natt, men efter att ha arbetat hårt fackligt med den här frågan i många års tid har vi fått det mycket bättre i dag. Nu köar plötsligt folk för att få jobba här, säger sjuksköterskan Helena Forss Johansson.

Bättre arbetsmiljö och fler vårdplatser
Skriv på uppropet och visa ditt stöd >

Men det krävdes som sagt ett lika omfattande som uthålligt fotarbete av personalen för att få lokala politiker och ledning att till slut lyssna och därmed få till en förändring.

– Ja, det har varit en lång process. Vi har förhandlat i olika omgångar med olika chefer och verksamhetschefer, och vi har haft möten med politiker och skrivelser i tidningar under en ganska lång tid. Sedan blev det ett byte av laguppställningen i chefsled och det gjorde stor skillnad, för sedan fick vi till de nya avtalen, fortsätter Helena Forss Johansson.

En faktor var alltså att Ingela Lundström kom in som ny enhetschef för kvälls- och nattpersonalen i september 2018 och då också lade örat mot marken.

Hur mår folk och vad kan förbättras här?

Mer bemanning och en gemensam lokal att utgå ifrån, bland annat.

– Efter den sommaren såg jag hur många pass som var utskickade på kvalificerad övertid… Åtta-nio-tio pass i veckan, som de som haft semester fick täcka upp. Då känner man sig inte ledig samtidigt som övertiden kostar mycket pengar och det var många i personalen som kände sig utnyttjade och slitna, säger Ingela Lundström. 

Vad gjorde du då?
– Jag lyssnade på den här otroligt kloka och kunniga gruppen personal. Arbetsmiljön då var inget som jag som chef kunde stå för. Så hur upplever gruppen att vi kan vända på det här? Jag frågade alla. Jag kunde ju inte lösa allt själv men jag kunde samla in mycket information och ta det uppåt.

Måste en chef driva den här frågan?
– Det tror jag. Som chef måste man våga skrapa på ytan, ta reda på vad som behövs och sedan ha modet att ta det vidare. Jag har ju ekonomiska ramar att förhålla mig till, men när jag kunde presentera konkreta lösningar så fick jag gehör. Det är en sak att presentera ett problem och en helt annan att hitta en lösning, och vi hittade en väldigt bra lösning tillsammans.

Vi kräver bättre villkor för vårdens alla medarbetare!
Läs Vårdförbundets arbetsmiljörapport >

Lösningen just här var alltså kortare arbetstid och ett extra ekonomiskt tillägg för kvällar och nätter, frågor som bland annat Vårdförbundet och Helena Forss Johansson drivit fackligt under en lång tid, samt en gemensam lokal och ökad bemanning då man även gick från tre till fyra medarbetare på natten. Samtidigt förkortades kvällspassen medan nattpassen förlängdes.

Kostar pengar – och sparar pengar

Detta är givetvis något som kostar pengar, men också något som sparar mycket pengar då sjukskrivingarna har minskat, mindre övertid behövs och de tjänster som tidigare behövde fyllas av bemanningsanställda nu inte längre är vakanta.

Mer bemanning har gjort att kvälls- och nattpersonalen i Umeå Kommun nu verkligen hinner med. Foto: Dan Lepp

– Tidigare var det svängdörrar på 7 av 21 tjänster, och då var det svårt att veta vem som kom in en viss dag. Personalen fick aldrig vara ledig och vi fick fylla på med bemanning hela tiden. Men efter att vi gjorde de här förändringarna gick vi ut med en rekrytering och lyckades då täppa till de här vakanserna, och nu tycker 100 procent av personalen att de har en bra arbetsplats enligt en ny medarbetarenkät. Alla vill gå till jobbet i dag, säger Ingela Lundström.

En av de som kommit in är Sofia Eklund. Tidigare jobbade hon via just bemanning i Umeå kommun, men efter att ha hört om de nya avtalen och anat hur bra det skulle bli så bytte hon skepp.

– Ja, då var det dags att prova att vara anställd på riktigt, för då var plötsligt arbetsmiljön och förutsättningarna för att trivas på jobbet väldigt bra. För det har verkligen blivit otroligt bra. Jag jobbar 19 nattpass på 6 veckor och är ledig 23 nätter så jag hinner verkligen vara ledig nu. Man orkar nu. Och att jobba på natten är otroligt kul så när allt nu också klaffat rent arbetsmiljömässigt känns det bara helt fantastiskt.

Helena Forss Johansson nickar och fyller i:
– Det är viktigt att visa det här, visa att det faktiskt gå att förändra arbetsmiljön till det bättre. Många säger ju att det inte finns någon lösning men det finns en lösning. Vi är ett kvitto på det! Mer ersättning, ökad bemanning, plus att vi kan ta semester ungefär som vi vill och dessutom har gått från jobb varannan helg till var tredje helg. Det är enbart förbättringar och en av förklaringarna till det är att vi till slut äntligen fick chefer som varit sjuksköterskor. Chefer som både kan och förstår yrket.

Vårda vården – så att vi kan vårda Sverige
Här kan du skriva på uppropet >

– Jag tror att det är viktigt att som chef ta det på en personlig nivå. Att prata med alla sjuksköterskor och fråga vad just du och du behöver. Tidigare fick de anställda typ inte veta om de fick semester när de önskade förrän dagen innan semestern skulle börja… Så ska det ju inte vara och så är det tack och lov inte längre. Allt är bättre! Nattillägg, arbetstidsförkortning… Och framför allt så gör man ett mycket bättre jobb i dag, för man känner personalen och arbetar bättre tillsammans, och känner till många av patienterna och kan rutinerna, fortsätter Sofia Eklund.

Många som bidragit till förändringen

En av de många chefer som både kan och förstår yrket är alltså Ingela Lundström. Sedan december 2021 jobbar hon förvisso som biträdande verksamhetschef i kommunen, men under ett trepartssamtal med henne, Sofia Eklund och Helena Forss Johansson blir det ändå uppenbart att hon spelat en viktig roll.

– Men det är många som har bidragit till den här förändringen. Som chef måste man ha modet att inte tro att man själv sitter på alla lösningar. Man måste våga lyssna in. Vad borde vi förändra, hur och varför? Just du, vad skulle du behöva för att det här ska bli en bättre arbetsplats. Jag hade aldrig vetat på egen hand vad som behövdes för den här gruppen, utan vi har gjort det här tillsammans, säger Ingela Lundström.

Mer bemanning på nätterna, kortare arbetstid, mer lönetillägg… Allt det kostar. Så hur går den ekvationen egentligen ihop rent ekonomiskt?
– Det går inte att komma ifrån att det är kostsamma lösningar, men allt är relativt. Det dyraste är att förlora personal, för bemanning kostar och introduktion av ny personal är jättedyrt. Jämför man budgeten för kvällen och natten mot 2017 så är den större nu, men jämför man den verkliga kostnaden med så mycket bemanningsföretag som vi nyttjade då så är vi inne på en billigare lösning nu. En sjuksköterska från bemanning är ändå väldigt dyr och kostar minst tre gånger mer än en vanlig sjuksköterska.

Så nu har ni en högre budget som ni håller, medan ni tidigare hade en lägre budget som ni i stället överskred?
– Precis så! Det är bättre i dag ur ett ekonomiskt perspektiv, ur ett arbetsmiljöperspektiv och framför allt ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Och vi har hållit vår nya budget varje år. Då måste man också räkna in att vi nu har otroligt lite sjukfrånvaro och små rehabkostnader, sånt som annars är väldigt dyrt i längden. Personalen mår väldigt bra och sliter inte ont i gruppen.

Patientsäkerheten är en vinnare i Umeå Kommun. Foto: Dan Lepp

• Fler kollegor med rätt kompetens
• Hållbara heltider
• Hälsosam schemaläggning

Här kan du läsa mer om Vårdförbundets krav >

Vad skulle ni säga till andra som också skulle vilja uppnå samma förändring?
– Folk måste våga satsa. Det kostar pengar att investera i sin personal, men det kostar också stora pengar att hyra in personal. Många organisationer måste nog lyssna lite bättre och även våga satsa på att det ska bli bättre. Det kommer betala sig och det är roligt att faktiskt kunna spegla att det går att vända på saker inom vården. På några år kan man faktiskt gå från en dålig situation till att det är kö in och att 100 procent vill gå till jobbet.

Ingela Lundström slår plötsligt ut med armarna.

– Men det krävs engagemang från både politiker och tjänstemannaledning, att våga säga att vi behöver höja budgeten för grundbemanningen. Så det krävs ett modigt ställningstagande från de högst upp, fortsätter hon.

En högre budget som man håller och som ger högre kvalitet rakt igenom i stället för en lägre budget som man varje år överskrider och som ständigt skapar problem… Ja, det känns onekligen som en självklarhet vad man väljer.

Men det krävs också folk på marken som verkligen orkar kämpa för dessa självklarheter, men kampen kan i förlängningen också ge resultat.

Helena Forss Johansson började jobba på facklig tid 2012 och har sedan dess också blivit styrelseledamot i Vårdförbundet avdelning Västerbotten, och hon kan nu se tillbaka på de senaste tio åren med en hel del glädje.

– Det var den största fackliga frågan som vi drev från 2012 till 2018. Tidningarna skrev om det ibland, men ingen lyssnade först. Men så, till slut. Vi tog upp kostnaderna med bemanningsföretagen, det vansinniga i att lägga pengarna på dem i stället för den egna personalen. Vad det innebär för kvalitet, kostnad, trygghet… Men till slut föll polletten ner, säger hon.

Tjänstledig – men ska tillbaka

Som för tillfället är tjänstledig från sin roll som sjuksköterska på natten för att bland annat jobba fackligt, men som samtidigt konstaterar med ett skratt:

– Jag jobbar med utveckling just nu men har varit väldigt noga med att jag ska komma tillbaka. Jag älskar ju det jobbet.

Sofia Eklund kan bara nicka med ett brett leende och flikar sedan in:

– Jag förstår henne till fullo! För jag tycker verkligen att jag har världens bästa jobb i dag, och jag vill absolut inte ta mig någon annanstans.

Fler vårdplatser och bättre arbetsmiljö för personalen!
Visa ditt stöd genom att skriva på uppropet >