Personcentrering pågår

Helena Bergius, vårdenhetschef på SAHB

På en av enheterna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus har hela personalen gått Vårdförbundets studiecirkel om personcentrerad vård. Och trots att cirkeln nu är avslutad så kommer de fortsätta avsätta tid att reflektera över hur verksamheten kan utvecklas vidare. Vårdenhetschefen Helena Bergius har också tagit steg för att personcentrera ledarskapet, bland annat genom en ny form av medarbetarsamtal.

Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet, SABH, har funnits på Astrid Lindgrens barnsjukhus sedan starten 1998. Barn med behov av sjukhusvård får istället genom SABH:s multiprofessionella mobila team avancerad sjukvård i hemmet. När familjen så önskar kompletteras vårdteamet av terapihund, sjukhusclowner, Pysselbyrån, musik- och lekterapeuter. Målet för SABH är att skapa så hög livskvalitet som möjligt för de sjuka barnen och deras familjer.

Personcentrerad vård når ett steg längre

SABH:s vårdenhetschef Helena Bergius driver tillsammans med personalen ett långsiktigt utvecklingsarbete för en personcentrering av vården. Helena har förutom studiecirkeln även deltagit i Vårdförbundets ledarprogram, där personcentrerad vård är grunden.

- Jag har alltid brunnit för att patienten ska vara delaktig i vården. Med personcentrerad vård når man ett steg längre – patienten och närstående blir en del av teamet. Det skapar trygghet och tillit och ger de sjuka barnen och deras familjer en ökad kontroll i en svår situation, berättar Helena.

Att arbeta med barnsjukvård ställer extra höga krav på lyhördhet och flexibilitet. Därför är kanske klivet till personcentrerad vård lite mindre för barnsjukvården jämfört med andra verksamheter, men det är ändå en stor förändring.

- När vi startade studiecirkeln så var det många i personalen som tänkte att ”så här arbetar vi ju redan”. Men det gick väldigt snabbt för oss att förstå att det inte var så. Det krävs ett helt annat förhållningssätt för att verkligen utgå från varje enskild persons berättelse och livssituation, säger Helena.

Många idéer hos medarbetarna

Studiecirkeln på SABH genomfördes för hela personalstyrkan på totalt 38 personer i två grupper med deltagare från teamets olika yrken: sjuksköterskor, barnsköterskor, undersköterskor, läkare och fysioterapeut. Två av medarbetarna var cirkelledare. Grupperna träffades i två timmar vid fem tillfällen.

Snabbt bidrog cirkeln till konkreta idéer hos medarbetarna och redan andra träffen hade två av sjuksköterskorna med sig ett underlag för att utveckla vårdplaneringen tillsammans med familjen i lugn och ro hemma i bostaden.

- Det är så roligt att se hur man med ganska enkla medel kan nå en viktig kvalitetshöjning, säger Helena.

Samtalen under studiecirkeln väckte många tankar på olika plan. En reflektion handlar om skillnader i förhållningssätt gentemot olika patientgrupper.

- När det gäller palliativ vård så ser man ofta trygghet, kontinuitet och anpassning efter patientens önskemål som självklarheter. Varför anses det inte lika självklart för patienter som ska fortsätta leva? Det är en intressant reflektion över våra etiska förhållningssätt. Respekten för varje persons livssituation bör alltid vara central, menar Helena.

Workshop med GPCC

Under ledarprogrammet kom Helena i kontakt med GPCC, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. Efter studiecirkelns sista möte i mars tog hon med sig sju medarbetare och ledarkollegor för en workshop hos GPCC.

- Jag är så otroligt mån om att få med mig alla på den här utvecklingsresan. På grund av pensionsavgångar så var det några av medarbetarna som inte kunde ta del av hela studiecirkeln. Därför var workshopen med GPCC extra viktig, säger Helena.

Personcentrerade medarbetarsamtal

Helena arbetar också för att utveckla det personcentrerade ledarskapet. Hon har bland annat infört personcentrerade medarbetarsamtal.

- Jag fick idén när jag gick Vårdförbundets ledarprogram. Ska vi arbeta personcentrerat så måste även ledarskapet förändras, säger Helena.

Efter intervjuer med sju av medarbetarna utformade hon ett underlag för medarbetarsamtal som bygger på öppna frågor. Det handlar framför allt om att fånga medarbetarnas drivkrafter och idéer om utveckling.

Utrymme för utveckling och feedback till chefen

- I ett traditionellt medarbetarsamtal hamnar medarbetaren lätt i underläge. Det är ofta ganska fyrkantiga, prestationsbaserade frågor och lite utrymme ges för att prata om utveckling. Det behövs också mer feedback till chefen om vilket stöd medarbetaren kan behöva för att använda sina styrkor på ett bättre sätt, menar Helena.

Önskemålen från medarbetarna om den nya samtalsmallen handlade om allt ifrån längden på samtalet till konkreta förslag på frågor. Helena förvånades över att flera ville ha med en slags bedömningsskala i underlaget.

- Det har jag lyssnat på. Men de frågorna handlar inte om att bedöma medarbetarens prestationer, utan om exempelvis trivsel på arbetet, trygghet med arbetsuppgifter och hur samarbetet i teamet fungerar.

Utvärderingen av den första omgången personcentrerade medarbetarsamtal visar ett positivt resultat. Kvaliteten på samtalen upplevs ha ökat och medarbetarna ser också att samtalen har en större relevans för verksamheten än tidigare samtalsmodell haft.

En patientgrupp i taget

Helena Bergius är väldigt stolt över det arbete som medarbetarna varje dag gör för barnen och deras familjer. Och utvecklingen för en personcentrerad vård fortsätter på enheten.
- Nu ska vi fokusera på att utveckla den personcentrerade vården för våra neonatalfamiljer. Genom att inrikta oss på en patientgrupp i taget blir det enklare att genomföra förändringen. Så får vi ta ett steg i taget.

Vill få med sig fler

Helena jobbar också för att få med fler inom barnverksamheten på Karolinska Universitetssjukhuset på förändringsresan för en personcentrerad vård. Hon har även kontakt med andra avdelningar på sjukhuset och kommer att dela med sig av sin mall för personcentrerat medarbetarsamtal bland annat till Gastrocentrum, som även de infört personcentrerad vård. Hon rekommenderar alla inom vården att genomföra studiecirkeln och Vårdförbundets ledarprogram får högsta betyg.

- Vi sjuksköterskor har ofta en tendens att vara väldigt problemfokuserade – vi ser det som vår uppgift att lösa problem åt patienten. Men genom att vända på perspektiven och lyssna på vad som verkligen är viktigt för patienten, så kan vi nå så mycket längre i vården. Då kan vi på riktigt bidra till en mer effektiv vård och en ökad livskvalitet för varje patient vi möter, avslutar Helena Bergius.