Det viktiga är mötet mellan människor – det är ett hantverk i sig

Hanna Lundstedt

Hanna Lundstedt är sjuksköterskan och Vårdförbundsmedlemmen som samordnar omställningen till personcentrerad vård i landstinget Sörmland. Det sker framförallt genom konkreta verksamhetsnära utvecklingsprojekt.

2012 bestämde sig landstinget i Sörmland för att bli Sveriges friskaste län år 2025. Personcentrerad vård är en av vägarna man valt för att nå sitt mål. Hanna Lundstedt anställdes som samordnare för att införa personcentrerad vård på bred front i landstinget.

- När jag började arbeta med personcentrerad vård kändes det ibland som kejsarens nya kläder. ”Står jag här naken egentligen?” Men nu är jag övertygad om att personcentrerad vård är en absolut nödvändighet för att vi ska kunna leva upp till patientlagstiftningen, säger Hanna Lundstedt.

Ville jobba förebyggande och hälsofrämjande

Hanna visste tidig att hon ville jobba inom vården. Hon började under skoltiden arbeta extra på ett äldreboende och utbildade sig först till undersköterska och sedan till sjuksköterska. Efter en tid på en medicinavdelning och några år på en intensivvårdsavdelning i Norge hamnade hon på en kirurgavdelning med en mycket driven chef, som väckte intresset för verksamhetsutveckling. Det resulterade i en specialistutbildning till distriktsköterska, eftersom Hanna kände att hon ville jobba mer förebyggande och hälsofrämjande.

Nya perspektiv på vårdens maktbalans

Hanna ser sin tid som distriktsköterska som en viktig erfarenhet. Och i backspegeln kan hon se att hon redan då började arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Att komma hem till patienten gav nya perspektiv. 

- När vårdmötet äger rum i patientens hem blir det en helt annan maktbalans än exempelvis på en sjukhusavdelning eller en vårdcentral - där är patienten alltid i underläge. I patientens hem måste jag ta hänsyn till helheten för personen på ett annat sätt. Den insikten satte sig verkligen i mig när jag jobbade som distriktsköterska. Och det förhållningssättet har jag tagit med mig. 

Under tiden som distriktsköterska drev Hanna flera utvecklingsprojekt. Efter en utbildning i hälso- och sjukvårdsadministration började hon jobba på SKL som handläggare för kvalitetsregister.

- Arbetet på SKL var ett sätt för mig att knyta ihop min sjuksköterskeprofession med mitt andra jobb, att utveckla vården, säger Hanna.

Tjänstedesign ett bra verktyg

I den stora omställning som landstinget i Sörmland bestämt sig för har man efter en inledande pilotomgång i fem olika verksamheter bland annat genomfört projektet ”kroniskt engagerad” i två steg. Nu senast för att stödja utvecklingen av personcentrerad vård i primärvården för kroniskt sjuka personer.

- När vi började 2013 fanns väldigt lite kunskap om hur man inför personcentrerad vård. Vi hade GPCC:s viktiga forskning, men de vårdplaner som tagits fram i deras arbete med hjärtsviktspatienter passade inte för alla de verksamheter som var med i piloten, så vi fick testa oss fram. 

Hanna och hennes kollegor insåg ganska snart att det är viktigt att avgränsa konkreta verksamhetsområden som man vill utveckla och att tjänstedesign är ett bra verktyg att använda för ett personcentrerat arbetssätt. De började samarbeta med Experio Lab i Värmland. 

- Man måste förstå behoven innan man bygger lösningar. Genom tjänstedesign kan man kartlägga hela processen ur patientens perspektiv och därmed se var nya lösningar behövs och hur de behöver utformas.

Vårdkön försvann med ett personcentrerat arbetssätt

Ett färskt projekt som genomförts är ”det psykosociala teamet” som införts på Skiftinge vårdcentral i Eskilstuna. Med hjälp av tjänstedesign kunde man beskriva en ”patientresa” för personer med psykisk ohälsa. Då upptäckte teamet att det var viktigt för patienten att få ett snabbt möte efter första kontakten. Utifrån den insikten designades ett nytt flöde, som bland annat innehåller gruppsamtal och fysisk aktivitet i grupp. Vårdcentralen har också öppnat upp så att sjuksköterskorna direkt kan boka tider hos psykolog eller beteendevetare.

Det har lett till att den tidigare väntetiden på tre månader nu är helt borta. Dessutom blir behandlingstiden kortare när en plan görs direkt för varje patient. Och de goda resultaten håller i sig ännu ett år efter att projektet genomfördes.

Samverkan på agendan

Just nu utvecklar landstinget Sörmland en e-utbildning om personcentrerad vård för sina medarbetare. Nästa steg är dra igång samverkan mellan landstinget och kommunerna i Sörmland, att hitta en lösning för trygg och effektiv hemgång samt erbjuda möjligheten för olika verksamheter att delta i utvecklingsprojekt för att förbättra en utmaning.

Det finns också tankar om att fortsätta använda tjänstedesign för att implementera den personcentrerade vården. Det görs bland annat genom en planerad uppstart av ExperioLab Sörmland.

Bra möten får saker att hända

Hanna Lundstedt är också en engagerad medlem i Vårdförbundet och har bland annat varit delaktig i att ta fram Vårdförbundets idé om vårdens styrning, som fastställdes av förbundsstyrelsen hösten 2016. 

- Min erfarenhet har öppnat mina ögon för att det framför allt är relationer med andra människor och bra möten som faktiskt får saker och hända. Personcentrerad vård handlar om alla relationer, inte bara om vårdmötet. Även exempelvis relationen mellan medarbetare och chef. Egentligen borde det heta ”personcentrerat förhållningssätt”, så att alla kan relatera till det och så att man ser att det kan användas i alla typer av verksamheter.

Hanna menar att den nya hälso- och sjukvårdslagen gör det ännu tydligare att vården behöver ett personcentrerat förhållningssätt.

- Nu har vi två lagar som framhåller delaktighet och medskapande. Dessutom har vi redan stora brister i vården som drabbar både patienter och medarbetare. Vi måste arbeta personcentrerat. Det är helt oumbärligt för framtidens vård.

Hannas 5 tips för implementering av personcentrerad vård

  1. Förstå behoven. Våga lyssna på patienternas upplevelse. Vad säger era patienter att de vill ha som ni inte levererar? Ställ frågan till patienterna: Hur har det varit för dig? Vad är viktigt för dig?
  2. Välj ut ett konkret område för utveckling. Exempelvis vårdkedjan för en viss patientgrupp.
  3. Utgå från patientlagen för att beskriva målbilder för er verksamhet som garanterar att patienterna får den vård de har rätt till.
  4. Använd tjänstedesign som en modell för utveckling. Genom tjänstedesign kan man se var nya lösningar behövs och hur de behöver utformas.
  5. Reflektera och prata mycket med varandra i teamet. Vad innebär ett förändrat förhållningssätt och arbetssätt för oss och för vår verksamhet? Om ni vill kan ni använda Vårdförbundet studiecirkel som en utgångspunkt för era samtal.