Påverka arbetsgivaren att ta initiativ och praktiskt utföra det arbetsmiljöarbete som behövs

Motion av Christine Lindkvist, Johan Bäckander, Monika Alic, Charlotta Dickman, Martin Jonsson, Ingrid Allerstam, Per Axelsson till kongress 2018.

Många av våra medlemmars arbetsplatser lider av mångårig dålig arbetsmiljö. Enligt arbetsmiljölagen och föreskriften ska arbetsgivaren fånga upp signaler på dålig arbetsmiljö, undersöka arbetsmiljön så ofta det behövs, riskbedöma, åtgärda, göra handlingsplaner och följa upp effekten tils en tillfredställande arbetsmiljö uppnås där arbetstagaren inte riskerar ohälsa eller olyckor. År efter år kommer ändå signaler om att arbetsmiljön är mycket bristfällig och ohälsosam. Många går ned i arbetstid för att orka, andra blir sjuka eller slutar vilket leder till hög personalomsättning. Många sjuksköterskor och skyddsombud protesterar mot arbetsmiljön men vittnar om att ingen reell förändring sker. Det finns också en acceptans och en tro att det ska vara så här, att det inte går att förändra. Både arbetsgivare och en del arbetstagare har uttryckt att det får man räkna med i vården som om problemen är inbyggda och ofrånkomliga. När förtroendevalda skyddsombud utbildas i arbetsmiljölagar, föreskrifter och samverkansavtal av Vårdförbundet slås de nästan alltid av de stora skillnaderna mellan hur det är tänkt att fungera och hur det är i praktiken.

Förtroendevalda och medlemmar vittnar om att det är mycket svårt att nå fram till effektivt arbetsmiljöarbete. Det finns ett motstånd mot varje förslag till förbättring och det finns okunskap på alla nivåer, hos politiker, hos chefer och Hr. Det verkar finnas en kultur där man tror man gör rätt trots att resultatet är uselt. Det blir viktigare att följa interna direktiv än att utvärdera resultatet. Tolkningen av interna arbetsmiljörutiner görs som det passar arbetsgivaren, inte arbetstagarna, och goda resultat uppnås därför inte.
Några exempel kan nämnas:

1. Man gör skyddsrond (undersökning om arbetsmiljöförhållandena kan leda till ohälsa eller olycksfall) en gång om året och ibland psykosocial skyddsrond ännu mer sällan fast i praktiken skulle vissa delar av skyddsronden behöva göras dagligen, veckovis eller månadsvis på vissa arbetsplatser, som har hög arbetsbelastning, personalbrist, övebeläggningar, ny personal, utlokaliserade patienter etc. Eller inför sommaren, inför julen, vid ökande patientgrupper med psykisk ohälsa. Arbetsgivarna förstår ibland inte ens att man ansvarar för att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp om dessa förhållande orsakar ohälsa hos arbetstagarna. På byggarbetsplatser görs detta ibland varje vecka pga de ständiga förändringar som sker. Det är samma snabba förändringar som sker i vården och kan orsaka problem eftesom marginalerna är så små och det finns många faktorer som gör systemet skört.
2. Skyddsronderna/arbetsmiljöundersökningarna tar sällan upp "nya" problem och arbetsgivarna saknar initiativkraft att undersöka hur nya arbetsförhållanden orsakar ohälsa. Vilka risker finns med att skicka frekventa sms på ledig tid om man kan jobba extra? Vilka ohälsorisker finns vid hög personalomsättning och många nyanställda eller hyrpersonal? Finns det ohälsorisker med att det är svårt att få ut ledig tid? Vilka ohälsorisker finns för en arbetsmiljö med frekvent störande ljud från olika tekniska apparater, ringsignaler, och personer som pratar runt omkring en och att man också ofta blir störd i sitt arbete av olika händelser och personer? Att få flera patienter? Sjukare patienter/brukare? Kortare vårdtider? Kortare tid för patientsamtal? Fler skolbarn från krigshärjade länder? I skolan, i kommunen, på mottagningar, på lab, på vårdcentraler och på sjukhus?
3. Hur många arbetsgivare har undersökt vad det betyder för hälsan att ständigt vara alert och observant hela arbetspasset på t. ex en iva-avdelning?, hela arbetsveckan och året? Eller att ständigt behöva vara så tillgänglig att man till och med måste informera när man gör toalettbesök? Att arbeta rotation? Att ofta byta pass med kort varsel? Dessa två i kombiantion? Att aldrig veta sitt schema i förväg?
4. Varför tar arbetsgivaren inte initiativ till att undersöka arbetsmiljön med hjälp av företagshälsovården? Det kan ju vara svårt för första linjens chef att undersöka, riskbedöma och åtgärda ohälsosamt ljud t. ex. Det finns skyddsombud som får avslag om man begär hjälp av företagshälsovården. Det är för dyrt, osäkert, onödigt, det har alltid varit så här är svar man kan få. Företagshälsovård används i enskilda rehabärenden men skulle behöva användas på arbetsplatser i förebyggand syfte innan medlemmarna drabbas av ohälsa.

Det är hög omsättning på våra medlemmar och förtroendevalda, särskilt på de sämsta arbetsplatserna. Även chefer kan ha hög omsättning där. Stödet från Hr och högre chefer är kanske inte alltid konstruktivt utan obstruktivt. Det kan ofta bli en kamp för skyddsombudet att få någon förändring. Men ett skyddsombud ska inte behöva kämpa så hårt eller behöva kontakta arbetsmiljöverket för att få gehör. Arbetsmiljöverket har också svårt att få en bestående förändring. Det måste till en kulturförändring och då behöver de lokala skyddsombuden, huvudskyddsombuden, medlemmarna och avdelningstyrelserna hjälp från Vårdförbundet nationellt och från varandra.

Vi behöver inte fler policys, rutiner, arbetsmiljölagar, arbetsmiljöföreskrifter, avtal eller lovord. Vi behöver handling på golvet att utföra det arbetmiljöarbete som det står i skrifterna. Vi förstår att det är dyrt och svårt men det måste ske, det finns lagar som ska följas och det ska ses som en investering. Vården kan inte rutnmässigt tillåtas brytas mot lagen och orsaka ohälsa hos arbetstagarna. Vi behöver arbetsgivarnas engagemang, kunskap och vilja. Vi behöver att arbetsgivaren tar egna initiativ och tar det på allvar. Lokala förtroendevalda, skyddsombud och medarbetare kommer självklart hjälpa till men viljan och ansvaret att ta initiativ, göra undersökningar och åtgärder som präglas av kvalitet och målmedvetenhet att få en acceptabel arbetmiljö måste komma från arbetsgivaren. De första linjens chefer behöver mandat, kunskap, tid och budget för att det ska fungera. Hen behöver stöd från alla chefer i linjen och budget, stöd att få ta in expertresurs och företagshälsovård, kvalificerade råd och förslag samt egen kompetenshöjning i arbetsmiljöfrågor.

Vårdförbundet behöver gemensamt påverka arbetsgivarna till en konstruktiv arbetsmiljökultur, där det systematiska arbetsmiljöarbetet utförs så som det är tänkt och behövs på de arbetsplatser där våra medlemmar arbetar. Arbetsgivarna måste förstå att våra medlemmars arbetsplatser har sina egna specialla förutsättningar och behöver särskilda rutiner och som inte kan jämföras med andra t. ex administrativa arbetsplatser. Framförallt behöver de förstå att de måste ta initiativ på golvet och att de ska eftersträva resultat.

Yrkande

Jag/vi föreslår kongressen besluta
Att Vårdförbundet arbetar för och undersöker hur vi kan använda våra gemensamma krafter för att påverka att arbetsgivarna tar sitt arbetsmiljöansvar i praktiken, att de tar egna initiativ och gör det som behövs för att få hälsosamma arbetsplatser.