Vi vill se långsiktighet

Nu börjar ett intensivt arbete om våra arbetstider, löner och kompetens, som är förutsättningar för en god och säker hälso- och sjukvård.

Runt om i landet pågår förhandlingar och vi ska samla in fakta. Vi behöver veta hur alla nattarbetstidsavtal ser ut. Materialet ska analyseras och värderas. Tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, ska vi sedan titta på verksamheternas behov av kompetens, bemanning och lösningar dygnets alla timmar, veckans alla dagar. Vi vill se långsiktiga lösningar så att vi orkar ett helt yrkesliv. Vi måste ha kraft över till våra privatliv men också till att utveckla hälso- och sjukvården.

Många bra samtal förs om arbetstider och arbetsmiljö mellan förtroendevalda och arbetsgivare. Vi har inte släppt vår lösning på hur nattarbetstiden ska kompenseras med vila och återhämtning där tio timmars nattarbete ska motsvara 14 arbetade timmar. Vi kan fortsätta teckna lokala avtal och samtidigt skapa tryck i frågan som ger SKL mandat att teckna det centrala avtalet.

Vi ska också inventera tillgången på specialister bland sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Vi ska kartlägga modeller för karriärutveckling och specialisering inom kommuner och landsting samt lönekriterier och chefens mandat. Hur påverkas din löneutveckling av ditt bidrag till vårdens utveckling? Det vill vi veta.

Sverige har färre antal sjuksköterskor per capita än övriga nordiska länder, USA, Tyskland och Nederländerna. Svårigheten att rekrytera sjuksköterskor tycks vara den största anledningen till att Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare i EU (enligt OECD). Men det drabbar också primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården.

Politikers nya mantra är att det aldrig har funnits så många läkare och sjuksköterskor i Sverige som nu. Men detta ställs varken i relation till befolkningsökningen eller att fördelningen av kompetens förändrats dramatiskt under 20 år:

  • Andelen specialistsjuksköterskor av det totala antalet sjuksköterskor har minskat från 65 procent till 44 procent.
  • Antalet sjuksköterskor utan specialistutbildning har ökat, dock inte lika mycket de senaste åren.
  • Antalet undersköterskor har minskat marginellt i landstingen och ökat kraftigt i kommunerna.
  • Antalet läkare har ökat både i reella tal och per capita.

Den amerikanska professorn Linda Aiken har i flera studier visat på sambandet mellan sjuksköterskans kunskap och patienternas möjligheter till överlevnad, minskade symtom och välbefinnande. Färre sjuksköterskor i hälso- och sjukvården leder till fler infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall. Vi och vårt vetenskapsområde omvårdnad är avgörande för patientsäkerheten.