Bristen på oss gör att hundratals vårdplatser fortfarande är stängda. Men egentligen handlar det om brist på goda villkor.
Förtroendevalda i hela landet har intervjuats i press, radio och tv. Det fattas sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor i vården. Det brådskar för politiker och arbetsgivare att ta ansvar så att erfarna specialistsjuksköterskor stannar kvar och nyutexaminerade får en god introduktion. Det handlar om arbetstider, löner, bemanning, patientsäkerhet, karriärmöjligheter och vårdens utveckling.
Gränsen är nådd
I år besöker jag Vårdförbundets alla avdelningar och träffar förtroendevalda och medlemmar. Det är uppenbart att stressen och pressen diskuteras. Kongressen antog i våras en idé om hälsosam vårdmiljö och jag har sett vikten av att vi hjälps åt att arbeta för att den ska bli verklighet. Och att arbetsgivare skapar rätt förutsättningar. Nu signalerar medlemmar till mig att gränsen är nådd:
"Jag mår så dåligt när jag kommer hem från jobbet och tänker på alla de blickar jag undvek att möta av rädsla för att någon ytterligare skulle behöva min hjälp. Så ovärdig vård jag gett i dag, så många patienter jag inte haft möjlighet att möta och bekräfta..."
"På min avdelning hade vi 31 patienter inskrivna i måndags. Tre utan patientsäker plats, det vill säga utan tillgång till ringklocka och syrgas. Den ena av dessa patienter hade en pågående blödning. En av dem fick en sked att dunka med för att påkalla personalens uppmärksamhet. 16 patienter skulle dela på tre toaletter."
"Under de sex år jag arbetat på kardiologen har jag aldrig känt mig så stressad som nu. Det har funnits arbetspass med hög arbetsbelastning, pass där jag inte räckt till. Men de har varit enstaka. Vad jag upplever nu är hopplöshet. Att vi pass efter pass är underbemannade. Det tär."
Psykiska ohälsan ökar
Den psykiska ohälsan hos vårdpersonal på grund av stress utan återhämtning ökar. Även samvetsstressen stiger. Det vill säga känslan av att en hade kunnat göra mer. Stress är nu den vanligaste orsaken till sjukskrivning, enligt Försäkringskassan.
Våra medlemmar och förtroendevalda är modiga. Vi syns och hörs i debatten. Vi sätter agendan i vårddebatten.
Det är en seger att regeringen avsätter flera miljarder till hälso- och sjukvården — förutsatt att vi får inflytande över hur pengarna används. Jag får ofta höra att statsministern och hans ministrar bara pratar om skolan. Det är bra att elevernas sjunkande resultat och lärarnas villkor uppmärksammas. Men vart tog vård, skola, omsorg vägen? En regering måste kunna hålla flera bollar i luften samtidigt. Allt hänger ihop. Våra medlemmar måste få rätt förutsättningar om vi ska ha ett fungerande samhälle.
Sineva Ribeiro, förbundsordförande
Ledarkrönika i Vårdfokus