Vårdförbundets lönestatistik 2017: Västerbotten i topp genom tvåårigt avtal

Vårdförbundets lönestatistik 2017 för kommuner och landsting visar på en individuell löneutveckling över landet på 3,93 procent, att jämföra med det så kallade industrimärket på 2,2 procent. Störst lönelyft har landstingsanställda barnmorskor i Västerbotten, där ett tvåårigt avtal ger en löneutveckling på 12,02 procent för 2017 och 2018. Bland de ettåriga avtalen hamnade barnmorskor i Jämtland Härjedalen och chefer/ledare i Sörmland i topp med en löneutveckling på 7,57 respektive 7,55 procent. Bland kommunerna är det Sörmlands sjuksköterskor som fått den högsta löneutvecklingen med 6,21 procent.

Siffrorna baseras på löneläget 2017 för Vårdförbundets medlemmar (sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och chefer) inom kommun- och landstingssektorn.

- Lönen är en av de viktigaste faktorerna för att kunna attrahera och behålla personal i vården och för våra medlemmars syn på den sektor de arbetar inom. Vårdförbundets målmedvetna arbete med lönefrågan har gett resultat långt över industrisektorns löneökningar. Men det är fortfarande långt kvar tills våra medlemmar är rätt värderade utifrån utbildningsnivå, yrkenas svårighetsgrad och ansvar, säger Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet.

Genom ett lokalt tvåårsavtal är barnmorskorna i Västerbotten årets vinnare i löneutvecklingen med drygt 4 000 kr, men även Västerbottens övriga yrken ligger i topp. Bland kommunerna är det Sörmlands sjuksköterskor som haft bäst löneutveckling på 6,21 procent, vilket motsvarar drygt 2 000 kronor.

Löneutveckling 3 bästa landstingen

  • Västerbotten, barnmorskor: 12,02 procent (4069 kronor)
  • Västerbotten, röntgensjuksköterskor: 11,16 procent (3272 kronor)
  • Västerbotten, sjuksköterskor: 10,81 procent (3362 kronor)

Löneutveckling kommuner, 3 bästa länen

  • Sörmland, sjuksköterskor: 6,21 procent (2053 kronor)
  • Östergötland, chef/ledare: 6,16 procent (2610 kronor)
  • Västerbotten, chef/ledare: 6,07 procent (2410 kronor)

- Vi vill se en snabbare löneökning framöver, det är ett nödvändigt steg för att klara kompetensförsörjningen i vården. Det måste till en rejäl värderingsförändring nu. Våra medlemmar har en livslön långt under andra yrkesgrupper med motsvarande utbildningslängd och svårighetsgrad – exempelvis har en civilingenjör under sitt yrkesliv 31 procent mer i bruttolön än en barnmorska, säger Sineva Ribeiro.

Lönespridningen minskar något

Lönespridningen, det vill säga skillnaden mellan de som är nya i yrket och tjänar minst och dem som har lång erfarenhet och tjänar mest, har minskat mellan 2016 och 2017 – från 40,8 till 39,8 procent.

- Våra medlemmar får en procentuellt bättre löneutveckling än övriga sektorer, men det är bekymmersamt att vi samtidigt ser att lönespridningen går i fel riktning. Arbetsgivare upplever i allt högre utsträckning att det är svårt att behålla erfaren personal, eftersom våra medlemmar ser att det inte går att göra lönekarriär och att erfarenhet och vidareutbildning inte lönar sig, säger Sineva Ribeiro.

- Hälso- och sjukvårdens arbetsgivare måste lära av hur man i manligt dominerade sektorer tacklar kompetensbrist genom att erbjuda attraktiva villkor som lockar och behåller medarbetare. Lönen är arbetsgivarnas absolut viktigaste konkurrensmedel – men det används inte! Dessutom bör staten i det här synnerligen ansträngda läget ta ansvar för särskilda lönesatsningar på specialistsjuksköterskor och barnmorskor, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet menar att detta krävs för att komma tillrätta med löneläget:

  • En ökad lönespridning, där den med längst erfarenhet tjänar dubbelt så mycket som den som är ny i yrket. Så är inte fallet idag, där en nyutexaminerad sjuksköterska ofta har samma lön som den erfarna kollega som handleder hen. Den sammanpressade lönestrukturen är destruktiv för möjligheten att rekrytera och behålla personal i vården.
  • Arbetsgivare som tar ansvar för löneavtalet och fullt ut använder möjligheten till individuell och differentierad lönesättning. Vårdförbundets uppfattning är att arbetsgivarna fortfarande sätter och förhandlar löner på gruppnivå på ett standardiserat, stelbent sätt och inte på individnivå för att premiera individuella insatser. Detta har en destruktiv inverkan på medarbetarnas engagemang och förtroende för parternas löneavtal.
  • En ökning av livslönen på minst 30 procent, så att Vårdförbundets medlemmar får samma livslön som andra akademiska yrken med motsvarande utbildnings- och svårighetsgrad. Exempelvis får en civilingenjör under sitt yrkesliv 31 procent mer i bruttolön än en barnmorska, trots att de har jämförbar utbildningsnivå.
  • Specialistutbildning som lönar sig. Rejäla lönelyft efter specialisering ska vara en självklarhet. Så är det inte idag - det tar i genomsnitt 19 år att ”tjäna in” sin specialistutbildning och för den som specialistutbildar sig till exempelvis geriatrik- och psykiatrisjuksköterska tjänar aldrig in sin utbildning. Det är inte heller ovanligt att den som specialistutbildat sig får en lönesänkning i sitt nya uppdrag.

Mer om lönestatistiken

- Även om den genomsnittliga löneutvecklingen är hög och varit det under flera år och flera arbetsgivare gett påslag med mer än 6 procent, ser det inte lika bra ut på alla håll, säger Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet. Vi ser till och med arbetsgivare som gett mindre än industrins märke. Arbetsgivare måste på allvar ta ansvar för kompetensbristen och använda det centrala löneavtalet som det är tänkt, det vill säga belöna erfarenhet, kunskap och resultat i verksamheten. Då väljer fler att stanna på arbetsplatsen, arbetsmiljön blir bättre och patientsäkerheten ökar.

Medellön: Barnmorskorna ligger högst

Medellönen för identiska individer i landstingssektorn var 34 724 kronor för samtliga yrken, inklusive chefer. För kommunala sektorn var motsvarande medellön 34 981 kronor.

Medellön för Vårdförbundets fyra yrkesgrupper, hela landet:

  • Barnmorskor: 36 407 kronor
  • Sjuksköterskor: 33 487 kronor
  • Röntgensjuksköterskor: 32 327 kronor
  • Biomedicinska analytiker: 31 566 kronor

Medellön samtliga professioner i Vårdförbundet inklusive chefer: 34 276 kronor

Individuell löneutveckling: Långt över industrimärket

Lönestatistiken för 2017 visar en individuell löneutveckling över hela landet i landsting och kommuner på 3,93 procent för Vårdförbundets medlemmar, vilket motsvarar 1 295 kronor.

Barnmorskor i Västerbotten toppar löneutvecklingen

Om länen/regionerna och kommunerna rangordnas efter löneutveckling, finner man att Västerbotten har haft den högsta löneutvecklingen, följt av Jämtland Härjedalen och Sörmland. Kronpåslaget i Västerbotten ligger på drygt 3 000 kronor, vilket är det dubbla jämfört med Jämtland Härjedalen. Det är dock viktigt att notera att Västerbottens löneutveckling både i kronor och i procent avser ett lokalt tecknat löneavtal som gäller både för 2017 och 2018 och jämförelser med andra kommuner och landsting blir därför svåra att göra för enbart 2017.

Bilaga 1: hela rankinglistan för landsting och kommuner tillsammans

Bilaga 2: hela rankinglistan för landsting

Bilaga 3: hela rankinglistan för kommuner